Hur ska man orka?

[Tjalfe]

Klev upp ur sängen i morse och gick och satte mej vid köksbordet sp, vanligt. Våran 7 åriga berner tik kom som vanligt fram och hälsade och la huvudet i knät. Men samtidigt som mitt knä stötte emot hennes hals så gnydde hon till. La då märke till att hon hade en STOR bula på hela halsen + att hon verkade lite hängig.
Ringde veterinären och åkte dit. Jag trodde att det nog var någon slags halsinfektion eller nått bara.
Men fick en chock när veterinären berättade att det var väldigt aggressiv lymfcancer(tror det stavas så?) Det hade spridit sej till dom flesta lymfarna och troligtvis har hon inte mer än några veckor kvar att leva. Fick verkligen en chock, har inte ens gråtit än. Har inte fattat vad dom hänt överhuvudtaget. Känns bara så overkligt. Hur har det kunnat komma så otroligt snabbt?!
Hela familjen är tvungen att resa bort om två veckor och eftersom hon är så illa däran så kommer hon troligtvis tas bort innan dess. Vi planerar att ta ut veterinären hit och göra det hemma i köket där hon är trygg och sedan begrava ute i våran skog där hon alltid älskat att springa runt.
Jag har som sagt fortfarande inte fattat att det här hänt. Skämms över att jag sitter här nu och kollar efter en ny valp. Men känns som det är enda sättet att "komma över" min lilla gumma och kunna fokusera på nått annat.
Har sån ångest för att jag senaste dagarna har klagat och skällt mycket på henne, fy tusan vad jag ångrar det.

Fina och alltid så snälla Gucci.

 

[Charlottee]

Sv: Hur ska man orka?

Hej vill bara säga att jag beklagar, verkligen..

Jag har en tråd om just cancer/lymfcancer här på buke.. väntar nämligen på svar om min hund (förstorad lymfa på halsen), det ser ljust ut nu men dom kan inte säga om det är elakt lr ej ännu.. jag ska få ett definitivt svar på måndag denna vecka..

Men jag vet hur chocken känns, och ännu gång ..jag beklagar djupt

*Tröstkramar*

 

[Philosophia]

Sv: Hur ska man orka?

Något jag hakar upp mig på är att veterinären kan ställa diagnosen under samma dag som du upptäcker knölen. Ofta behövs det en väldigt ingående analys för att avgöra vad tumören består av för celler, om det är cancer, samt hur pass aggressiv den är.

Det verkar som en väldigt hastig diagnos och jag skulle själv uppsöka en annan veterinär för en mer noggrann genomgång av hunden.

Men jag förstår verkligen din chock och förtvivlan! Det är ingen rolig diagnos alls, men jag skulle nog ändå kontakta någon annan veterinär om jag var du.

 

[bonny]

Sv: Hur ska man orka?

Fyy vad hämskt. Det är ju så svårt att mista sina djur. Jag tycker inte alls att du ska skämmas för att du letar efter en ny vän.//bonny.

 

[TinyWiny]

Sv: Hur ska man orka?

Fy vad hemskt

Men jag undrar ändå hur veterinären kunde avgöra det så snabbt? Proverna brukar ju ta några dagar på sig att bli klara.

Min ena hund har fått liknande symtom och första gången trodde jag att jag inte skulle få med mig honom hem, han var så dålig, som tur var så var det bara en böld som uppkommit av en infektion i en protein knuta (kallas fett knutor av endel) så det räckte med operation och dränage.

Hoppas verkligen att veterinären har fel så att ni får behålla er fina hund många år till.

Tröst kramar TinyWiny

 

[Pia]

Sv: Hur ska man orka?

Jag är också fundersam till den snabba diagnosen. Sådant brukar väl kräva analys?
Om det trots allt blir avlivning tycker jag att ni tänker helt rätt med att ta hem veterinären. Det måste ju vara det snällaste för hunden.
Dåligt samvete för att du tittar på en ny hund ska du absolut inte ha. Du avlivar ju inte för att du tröttnat utan för att du är tvungen, eller hur.
Tröstkram.

 

[Tjalfe]

Sv: Hur ska man orka?

Tror inte det är så mycket tviviel faktiskt... Alla körtlarna är extremt stora och nu på eftermiddagen har hunden deppat till ordentligt och verkar inte alls må bra. Finns det någon annan sjukdom som förstorar nymfarna på det här viset?

Det är dessutom både en vanlig ålder och en vanlig ras som ofta får just sån här cancer.

Vi får se hur vi kommer göra. Ser ju inte ljust ut iaf och vi vägrar låta henne plågas.

 

[fRiida]

Sv: Hur ska man orka?

otroligt vacker hund! förstår att du kommer sakna henne olidligt mycket!

jag beklagar verkligen

 

[Alexandra_W]

Sv: Hur ska man orka?

Pappas riesen fick lymfosarkom. Det gick otroligt fort på slutet, det som först var 'en knöl' på halsen var ett par veckor senare en gigantisk megaknöl som täckte halva halsen. Tryckte på luftstrupen med så den påverkade andningen. Så visst kan det gå fort, men håller med övriga, att det ju tar längre tid än några minuter att få svar på proverna. Samtidigt om hunden är dålig, till åren kommen etc så är det ju ändå inte fel att låta den somna.

 

[Tjalfe]

Sv: Hur ska man orka?

Jag tror faktiskt på veterinären. Hon är jätte duktig och kan verkligen sin sak. Jag tror aldrig att hon bara skulle göra en "gissning" när det gäller livet på ett djur. Hade det inte varit 100% säkert att det varit canser så hade hon nog sagt det. Hon sa även att man kunde ge hunden strålning men att det ändå inte skulle hjälpa utan det skulle bara dra ut på lidandet.

 

[Alexandra_W]

Sv: Hur ska man orka?

Grejen är ju att det är rätt svårt att till 100% säga cancer utan prov. Däremot så oavsett vad dignosen är/inte är, så är ju din veterinär bäst lämpad att avgöra om det vettigaste är att låta hunden somna. Det jag menade med att är hunden gammal och inte mår bra är det ju inte fel att låta den somna ändå (utan att ha en spikad diagnos alltså)

 

[TinyWiny]

Sv: Hur ska man orka?

Då gör du helt rätt som låter din hund somna in hemma i lugn och ro, ett svårt beslut, men ett rätt beslut så att inte hunden behöver lida.

Jag förstår helt att du inte vill stråla henne, det är hemskt för en människa att gå igenom och vad är det då inte för en hund som man inte kan förklara för

Min gammelhund har knölar och eftersom han nu snart blir 13 år så har jag bestämt mej för att inte operera honom, den dagen han får ont av dem så får han somna lugnt i sin bädd.

Skickar tröstkramar i mängder

 

[Kalinsi]

Sv: Hur ska man orka?

Jag vet precis vad du går igenom Jag har skrivit en del i olika
ämnen här på buke om min hund som drabbades av
just lymfkörtelcancer Har bla skrivit i Charlottees ämne.
Det är en sjukdom som oftast har väldigt snabbt förlopp.
Min hund fick diagnosen den 25:e augusti, jag trodde som
du att det var en halsinfektion då hon var svullen på
halsen och var trött och åt sämre.

På Strömsholm tog man dels blodprover men också
cellprov från dom två mest svullna
lymfkörtlarna. Det görs på vaken hund. Blodbilden och cellproverna
talade starkt för cancer men man kunde inte avgöra det till 100%
Det kunde även röra sig om en infektion. Så några dagar senare
sövdes min hund och man opererade ut en lymfknuta för att
sedan analysera den. Men somsagt, det mesta tydde redan innan
på cancer men såväl Vet som jag vill veta säkert innan något
beslut fattades.

När jag kom hem började jag ta reda på mer info, pratade
med en bekant som är veterinär och fick reda på att det
oftast har ett snabbt förlopp. Fick veta att man kunde
gå på cellgiftsbehandling eller ge kortison. Detta skulle
dock inte göra hunden frisk. Jag valde bort cellgifter,
har skrivit om varför i Charlottees ämne. Men jag sade
ja till kortison. Fick tips om ytterligare en veterinär som
var kunnig på området och kontaktade denna. Hon hade
haft hand om flera hundar med lymfkörtelcancer där man
satt in kortison. Man sätter alltså in det för att
köpa tid, MEN hunden ska må bra och vara sig själv under tiden,
annars är det ju ingen vits med det. Viktigast är ju
hela tiden att hunden mår bra!

Jag valde att tacka ja till kortison redan innan jag fick det
100 procentiga beskedet om att det var cancer det
handlade om. För jag visste att om det var caner var det
brottom att sätta in kortisonet. Om det skulle hjälpa
skulle man märka det snabbt. Och det gjorde jag, alla
svullna lymfkörtlar började gå ner i storlek, min hund
fick tillbaka aptiten, blev pigg igen och ja blev somvanligt.
Vi fick somsagt senare besked om att det var lymfkörtelcancer
och det kändes förjävligt, jag hoppades ju in i det sista!

Tack vare kortisonet fick vi 3 månader och 10 dagar
tillsammans. Jag är såå tacksam för den tiden! Våran
behandlande veterinär har sett hundar som inte svarat
alls på kortisonet, andra som fått några månader som vi,
flera som fått ett år, och den som överlevt som längst
med kortison levde i 4år efter diagnos.

Jag lider verkligen med dig, fick tårar i ögonen när
jag läste ditt inlägg, kände igen allting alldeles för väl.
Du ska veta att jag tänker på dig och din hund. Och
är det något jag kan svara på som du funderar över så
fråga, så lovar jag att svara efter bästa förmåga!

Kramar från Kalinsi

 

[Springer]

Sv: Hur ska man orka?

Jag har som sagt fortfarande inte fattat att det här hänt. Skämms över att jag sitter här nu och kollar efter en ny valp. Men känns som det är enda sättet att "komma över" min lilla gumma och kunna fokusera på nått annat.
Har sån ångest för att jag senaste dagarna har klagat och skällt mycket på henne, fy tusan vad jag ångrar det.

Fina och alltid så snälla Gucci.

Jag känner så med dig. Jag vet precis hur det är. Men du skall inte skämmas över att du kollar efter en ny valp. Så gjorde jag också den gången jag fick mitt chockbesked. Gucci kommer att leva kvar i ditt minne och den nya hunden kommer att hjälpa dig när du deppar ihop. För den nyas skull måste du ta dig samman.
Tänk på alla era fina stunder tillsammans.

 

[Tjalfe]

Sv: Hur ska man orka?

Tack för ditt svar.

När vet man att det har gått för långt för att börja med kortison?
Men tror det kommer kännas lika förjävligt både för oss och hunden iaf. Vi vet ju ändå att "den dagen" kan komma när som helst.

Usch, bröt ihop förut när jag äntligen fick tag på min kille så jag kunde berätta. Det var först då jag började gråta. Bröt ihop totalt då. Gråter i mellan åt men tror inte jag fattat riktigt än ändå. Känns så overkligt. Hade nog varit en annan sak om hon hade varit sjuk längre och så. Men hon har ju bara varit "sjuk" idag.

 

[border_kelpie]

Sv: Hur ska man orka?

Hej

För ungefär 7 månader sedan var vi tvugna att ta bort vår 10 åriga blandras tik då hon plötsligt blev dålig en lördag och vi kunde inte åka till vetrinären förräns på måndagen och när vi åkte till vetrinären tidigt på måndagen så kunde vår hund knappt gå eller böja sin rygg och vi var förtvivlade, Det vissade sig att hon hade lymfkörtels cancer i hela kroppen och att hon hade haft det en tid men hon hade mottarbetat den och hon hade inte velat vissa nått utåt förrän den lördagen då hon inte orkade mer... det hela kom som en stor chock för oss men vi visste direkt vad vi skulle göra.. hon skulle få fortsätta att valla får och springa i hundhimlen

dagen vår älskade hund gick bort var den 2 juli 2007..

vi kunde inte åka till helsingborg då vi inte hade nån bil och ingen ville köra oss.. jag mår uruselt när jag tänker på hur jag har behandlat henne ...

jag förstår hur du mår och jag tycker du ska göra det som känns bäst för din hund..

Hon var raserna bc/kelpie och en underbar vän och familje hund..

vi saknar henne jätte mycket.. men vi hade redan en 7 månaders hund när hon gick bort så det hjälpte lite i sorgen..

love you cassie saknar dig

 

[Tjalfe]

Sv: Hur ska man orka?

Usch vad hemskt.

Men jag skämms så otroligt och har sån otrolig ångest. Har haft en jobbig vecka(eller månad kan man nästan säga) och Gucci är ganska "krävande" hon är så otroligt sällskaplig att hon blir påflugen, hon vill ju bara väl men det fattar inte jag mitt dumhuvud fören nu. Och jag som har skällt och klagat så mycket på henne. "Gå och lägg dej nu, du är jobbig" osv... Hur fan kunde jag?!

var nere och klappade på henne för en stund sen. och det svider i hjärtat som det aldrig gjort förut. Hon kollar på mej med en speciell blick som verkar säga "hjälp mej snälla matte".
Och hon känns helt spänd och konstig, typ helt stel i skinnet? Och verkar ha det jobbigt att andas för hon snarkar väldigt när hon ligger ner. Hon som ALLTID brukar sitta och tigga och veva med tassen i knät på oss brydde sej öht inte om när vi satt och åt för en stund sen. Vill ha tillbaka min påflugna tiggiga Gucci NU!

Våran andra hund verkar också känna av det för hon har också blivit helt konstig och bara ligger och kollar på Gucci.

Jag borde vara hos henne nu, men jag klarar verkligen inte av det. Känns som jag ska gå sönder.

 

[border_kelpie]

Sv: Hur ska man orka?

Jag gjorde samma med cassie , du visste ju inte att hon skulle bli sjuk så du ska inte må dåligt då vi alla säger så till våra hundar varje dag men som nu när din hund är sjuk så kommer allt tillbaka och man mår dåligt...

Jag tänker fortfarande på hur jag kunde gjort annorlunda med cassie men vi kunde ju inte veta att dom skulle bli sjuka..

Jag tycker inte du ska fokusera dig på det du tycker du sa utan tänk på alla era bra stunder :smirk: och hur hon va när hon var frisk och glad..

 

[Tjalfe]

Sv: Hur ska man orka?

Men jag har varit på tok för hård mot henne. Känns som jag tog bort allt roligt från henne. Jag brydde mej om henne alldeles för lite senaste tiden. Trotts att jag varit sjukskriven i 2 år så har jag bara gjort det "viktigaste" med henne. Men även fast jag var så dum så var hon alltid lika snäll mot mej.
Hur fan kan man vara så dum som mej. Jag är inte värd en ny hund.

 

[border_kelpie]

Sv: Hur ska man orka?

sluta nu... du förtjänar visst en ny hund då jag inte tror din hund vill att du inte ska ha en ny kamrat som du kan glädja lika mycket som du glädjt henne. Jag tror inte du varit så hård mot henne då hon fortfarande älskar dig.
Alla känner vi skuldkänslor när vi tänker på våra avlidna,sjuka djur och vi önskar säkert alla att vi kunde få göra om det (jag gör det iallafall ) men istället för att grubbla på det du gjort innan försök göra det roligt och bekvämt nu och ta igen tiden och säg hur mycket du älskar henne..

Jag tror hon älskar dig för allt du gjort för henne dom senaste 7 åren men alla får skuldkänslor.. även jag