Sv: Hur ser hästar i mörker??
Det var ett tillfälle, vet inte hur länge, 2-3 h kanske? Jag red hälften och gick bredvid hälften.
Först ägnade vi 30 min åt att just etablera ridsättet tränaren ville vi skulle ha, inget nytt under solen för min del men min häst var inte så mkt riden så det gick ibland, ibland inte
"Målet" med de övningarna var att kunna styra runt hästen med en hand mha ytterhjälper och hålla hästen rak/utåt ställd jmf med riktningen. Just för att om hästen blir rädd ska man hålla den rak och inte bara dra i innertygeln mot "det farliga". Så långt inget nytt och rätt "självklart" i grundläggande hantering/ridning för både mig och min häst.
Resten av övningarna introducerades mycket bra och var väl genomtänkta för att hästen skulle få chans att vänja sig vid hemskheterna och våga ta tag i uppgifterna själva och lita på sin ryttare.
Det var bara just den här övningen som jag tyckte var helt konstig, men det kan ju vara för att min häst reagerade mycket starkare än de övriga. Men sättet att lösa min hästs problem här var HELT fel. Jag ombads hålla honom ställd från faran och inte låta honom räta ut sig eller skygga eftersom flyktvägen var avspärrad (med enkla koner bara men vi skulle låtsas att det var en barnvagn eller vältrafikerad väg där).
Det argumentet köper jag verkligen, det är precis så jag själv anser att man ska kunna kontrollera sin häst. Men, i det fallet hade jag låtit min häst stå still och spana in paraplyet så pass länge att han till slut inte ville skygga så extremt. Nu ombads jag istället att inte låta honom stanna samtidigt som jag inte fick låta honom skygga. Och att stänga alla andra möjligheter är INTE mitt sätt att vänja hästen. Jag vet faktiskt inte varför tränaren hängde upp sig så på att min häst inte fick stanna och titta.
När han sedan ställde till än mer problem vet jag inte om det uppfattades fel av tränaren eller vad, för det var verkligen inte rätt sätt att hantera min hästs rädsla att försöka tvinga honom. Till slut stannade hästen redan i hörnet innan långsidan med paraplyövningen och vill inte gå, det är ett beteende som som sgt inte finns i hans sinnevärld öht och har aldrig hänt ngt liknande varken före eller efter denna gång.
Argumenten var nog i princip inte skygga pga barnvagn och inte stanna pga att man inte alltid kan låta hästen stanna. Vilket jag oxå köper fullt ut. Och därför sätter jag inte min häst i sådana situationer där jag måste tvinga honom att inte reagera när något skrämmer honom. Jag vill utveckla hans förmåga att ta sig an nya uppgifter, inte att han ska genomföra dem.
Men som sagt, tränare var verkligen riktigt bra med riktigt bra övningar och argument för övrigt, jag vet inte varför just denna övningen ledde till så totalt missförstånd oss emellan.
Dock lärde det mig iaf en sak - lita alltid på magkänslan! Och i andra sammanhang senare har jag haft mycket lättare att stå upp för min älskade lilla häst
Det var ett tillfälle, vet inte hur länge, 2-3 h kanske? Jag red hälften och gick bredvid hälften.
Först ägnade vi 30 min åt att just etablera ridsättet tränaren ville vi skulle ha, inget nytt under solen för min del men min häst var inte så mkt riden så det gick ibland, ibland inte
"Målet" med de övningarna var att kunna styra runt hästen med en hand mha ytterhjälper och hålla hästen rak/utåt ställd jmf med riktningen. Just för att om hästen blir rädd ska man hålla den rak och inte bara dra i innertygeln mot "det farliga". Så långt inget nytt och rätt "självklart" i grundläggande hantering/ridning för både mig och min häst.Resten av övningarna introducerades mycket bra och var väl genomtänkta för att hästen skulle få chans att vänja sig vid hemskheterna och våga ta tag i uppgifterna själva och lita på sin ryttare.
Det var bara just den här övningen som jag tyckte var helt konstig, men det kan ju vara för att min häst reagerade mycket starkare än de övriga. Men sättet att lösa min hästs problem här var HELT fel. Jag ombads hålla honom ställd från faran och inte låta honom räta ut sig eller skygga eftersom flyktvägen var avspärrad (med enkla koner bara men vi skulle låtsas att det var en barnvagn eller vältrafikerad väg där).
Det argumentet köper jag verkligen, det är precis så jag själv anser att man ska kunna kontrollera sin häst. Men, i det fallet hade jag låtit min häst stå still och spana in paraplyet så pass länge att han till slut inte ville skygga så extremt. Nu ombads jag istället att inte låta honom stanna samtidigt som jag inte fick låta honom skygga. Och att stänga alla andra möjligheter är INTE mitt sätt att vänja hästen. Jag vet faktiskt inte varför tränaren hängde upp sig så på att min häst inte fick stanna och titta.
När han sedan ställde till än mer problem vet jag inte om det uppfattades fel av tränaren eller vad, för det var verkligen inte rätt sätt att hantera min hästs rädsla att försöka tvinga honom. Till slut stannade hästen redan i hörnet innan långsidan med paraplyövningen och vill inte gå, det är ett beteende som som sgt inte finns i hans sinnevärld öht och har aldrig hänt ngt liknande varken före eller efter denna gång.
Argumenten var nog i princip inte skygga pga barnvagn och inte stanna pga att man inte alltid kan låta hästen stanna. Vilket jag oxå köper fullt ut. Och därför sätter jag inte min häst i sådana situationer där jag måste tvinga honom att inte reagera när något skrämmer honom. Jag vill utveckla hans förmåga att ta sig an nya uppgifter, inte att han ska genomföra dem.
Men som sagt, tränare var verkligen riktigt bra med riktigt bra övningar och argument för övrigt, jag vet inte varför just denna övningen ledde till så totalt missförstånd oss emellan.
Dock lärde det mig iaf en sak - lita alltid på magkänslan! Och i andra sammanhang senare har jag haft mycket lättare att stå upp för min älskade lilla häst
