Hur ser du på mig?

För mig är det viktigt att kläder passar samman. Jag tycker om kvalitet och investerar i det men jag handlar också på HM, Lindex ol. Hos andra lägger jag mest märke till stilen och koordinationen. Märken och pris är inget jag hakar upp mig på, Håller med @stjarnhimmel om att det är viktigt att respektera klädkod på jobbet.

Det viktigaste är hel och ren, sedan spelar det ingen roll så länge du trivs i din klädsel och inte avsiktligt bryter den klädkod som gäller på arbetsplatsen. Vid en intervju kan du inte förväntas väta vilken kod som gäller (utan då är det bara hel och ren), utan det är något du skal bli informerad om under intervjun samt om företaget håller med arbetskläder eller om du förväntas skaffa dessa själv.
 
Med andra ord måste man ha en stil som faller dig i smaken för att vara intressant för tjänsten? Shieet. O_o
Så tolkade jag inte inlägget?

Att ha kläder som passar ihop är ganska basic och inte speciellt snobbigt?

Visst kan man kombinera något väldigt nedklätt med siden och paljetter men det ser på de allra flesta människor lite töntigt ut. Man ska kunna vara rätt cool för att gå i stilettklackar och helly hansen.. Jag är inte så cool.

Jag har en rätt cool bekant. Men när hon klär sig i tjusig klänning och matchar med rutiga herrstrumpor och grova skor är det inte snyggt. Alls.
 
Så tolkade jag inte inlägget?

Att ha kläder som passar ihop är ganska basic och inte speciellt snobbigt?

Visst kan man kombinera något väldigt nedklätt med siden och paljetter men det ser på de allra flesta människor lite töntigt ut. Man ska kunna vara rätt cool för att gå i stilettklackar och helly hansen.. Jag är inte så cool.

Jag har en rätt cool bekant. Men när hon klär sig i tjusig klänning och matchar med rutiga herrstrumpor och grova skor är det inte snyggt. Alls.

Men är inte detta per definition att behöva ha en stil som faller betraktaren i smaken? Vem bestämmer vad som passar ihop och inte?

Din bekant tex antar jag har kläder hen själv tycker är snyggt, om det nu inte faller dig i smaken så betyder det väl inte att det finns någon slags universalregel om vad som är snyggt och inte utan helt enkelt att ni har olika smak i frågan.
 
Att vara välklädd har inte med märkeskläder att göra om du frågar mig. Man behöver inte alls shoppa dyrt utan med öga för snitt och passform kan man lätt hitta kläder som ser relativt "dyra" ut på kedjorna du nämner, inga problem. Det går att klä sig otroligt "billigt" och fult i dyra kläder också, det ser jag ofta bevis på. Även om det såklart är subjektivt.
 
Så tolkade jag inte inlägget?

Att ha kläder som passar ihop är ganska basic och inte speciellt snobbigt?

Jag har en rätt cool bekant. Men när hon klär sig i tjusig klänning och matchar med rutiga herrstrumpor och grova skor är det inte snyggt. Alls.

Håller med om din översta formulering.

Jag har också en sk cool bekant men hon lever i missforståndet att det är coolt, intellektuellt och bohemiskt att vara ointresserad av kläder och bara ta på sig första bästa som dyker upp i garderoben. Jag misstänkte länge att hon hade problem med färgseendet men det visade sig vara fel när vi gick på konstutställning tillsammans. Hennes färgsinne/seende var högst välutvecklat. Men att "använda det på kläder och stil är under hennes värdighet". Citatet är från en diskussion om kläder.:(
 
Håller med om din översta formulering.

Jag har också en sk cool bekant men hon lever i missforståndet att det är coolt, intellektuellt och bohemiskt att vara ointresserad av kläder och bara ta på sig första bästa som dyker upp i garderoben. Jag misstänkte länge att hon hade problem med färgseendet men det visade sig vara fel när vi gick på konstutställning tillsammans. Hennes färgsinne/seende var högst välutvecklat. Men att "använda det på kläder och stil är under hennes värdighet". Citatet är från en diskussion om kläder.:(

Sk cool? Alltså hon tycker ju säkert att hon är fin tänker jag, eller så bryr hon sig bara inte så mycket?
Jag får intrycket av att du tycker att det är ocoolt och o-intellektuellt att se ut som hon gör, eftersom att du skriver att hon "lever i missförstånd"? Det låter faktiskt inte så snällt.
 
Svarar lite allmänt!

Den här personen som ska intervjua mig har träffat mig förut i sammanhang då min kompetens har visat sig och där jag från ledaren av den grupperingen och övriga gruppen har väldigt goda referenser.

Det är en ledande befattning i ett större företag det handlar om.

Och jag skulle nog kunna göra vad som helst för att få tjänsten inkl köpa nya kläder för ett jobb är väldigt viktigt för mig. Är tyvärr uppsagd pga arbetsbrist.

Angående Teknisk chef så har jag nyligen också rekryterat det, och då hade kläderna ingen påverkan på hur vi valde utan vi gick på erfarenhet och förväntad trolig kompetens. Men med en parantes att den person som hade gråa kläder "företagspyjamas" också blev aningen gråare. Dock matchade han inte i erfarenhet och kompetens så han gick ändå bort oberoende på kläder.
 
Håller med om din översta formulering.

Jag har också en sk cool bekant men hon lever i missforståndet att det är coolt, intellektuellt och bohemiskt att vara ointresserad av kläder och bara ta på sig första bästa som dyker upp i garderoben. Jag misstänkte länge att hon hade problem med färgseendet men det visade sig vara fel när vi gick på konstutställning tillsammans. Hennes färgsinne/seende var högst välutvecklat. Men att "använda det på kläder och stil är under hennes värdighet". Citatet är från en diskussion om kläder.:(
Hon ÄR kanske ointresserad, helt enkelt?

Jag tänker att det är som med mat. En del lägger stort engagemang på det, andra äter så de överlever. Man kan ju tänka att kläderna är till för att man inte gärna kan gå naken och för att man inte ska frysa om vintern.

Man är ju inte skyldig andra människor att vara snyggt klädd (plus att smaken varierar).
 
Jag funderar på detta eftersom jag kommer gå på intervju snart och jag tror att man på något sätt bedöms efter utseende och är då nyfiken på om andras värderingar om min klädstil förändras beroende på vilken klädstil man har själv. Personen som ska hålla i intervjun är alltid väldigt snygg!

Min pappa arbetade som personalchef innan han pensionerade sig. Det han alltid framhåller är att man är hel och ren på en anställningsintervju. Märken spelar ingen roll, men att man bryr sig om hur man ser ut.
Att komma ovårdad med hål i kläder mm, oavsett om det nu skulle vara mode, var ett stort Nej.

Då pratar vi verkstadsindustri/ kontorsarbete
 
Senast ändrad:
Håller med om din översta formulering.

Jag har också en sk cool bekant men hon lever i missforståndet att det är coolt, intellektuellt och bohemiskt att vara ointresserad av kläder och bara ta på sig första bästa som dyker upp i garderoben. Jag misstänkte länge att hon hade problem med färgseendet men det visade sig vara fel när vi gick på konstutställning tillsammans. Hennes färgsinne/seende var högst välutvecklat. Men att "använda det på kläder och stil är under hennes värdighet". Citatet är från en diskussion om kläder.:(
El
Att vara välklädd har inte med märkeskläder att göra om du frågar mig. Man behöver inte alls shoppa dyrt utan med öga för snitt och passform kan man lätt hitta kläder som ser relativt "dyra" ut på kedjorna du nämner, inga problem. Det går att klä sig otroligt "billigt" och fult i dyra kläder också, det ser jag ofta bevis på. Även om det såklart är subjektivt.
Och om man inte har öga för snitt och passform?
 
Håller med om din översta formulering.

Jag har också en sk cool bekant men hon lever i missforståndet att det är coolt, intellektuellt och bohemiskt att vara ointresserad av kläder och bara ta på sig första bästa som dyker upp i garderoben. Jag misstänkte länge att hon hade problem med färgseendet men det visade sig vara fel när vi gick på konstutställning tillsammans. Hennes färgsinne/seende var högst välutvecklat. Men att "använda det på kläder och stil är under hennes värdighet". Citatet är från en diskussion om kläder.:(
Är hon adlig?
 
Nei, hon är inte adlig men "under min värdighet" är ett av hennes favorituttryck och hon använder det ofta. Jag ar gett upp att försöka förstå vad som egentligen är par med hennes värdighet för att använda ett golfuttryck.
 
Jag klär mig i en blandning av märkeskläder, HM och begagnat från tradera. Jag skulle säga att jag är hyfsat modeintresserad/märkesmedveten pga att jag läser modemagasin. Inte ser jag ner på vad andra har på sig för att det är billigt eller inte från något "innemärke". De allra flesta bryr sig faktiskt inte så mycket på vad en har på sig, så länge det är helt och rent samt någorlunda matchat. Jag har arbetskamrater som troligen skiter i vad de tar på sig på morgonen; då konstaterar jag att de inte verkar bry sig, that's it, liksom. Klär de sig snyggt och propert konstaterar jag det också, utan att kontrollera i nacken var plagget kommer ifrån. Btw har de märken du nämner, t ex HM och Esprit, en hel del snygga kläder. Klä sig snyggt utan att lägga ut en förmögenhet är ju en konst att beundra.

Mitt klädintresse är mitt eget. Jag gillar vissa klädmärken och lägger ut en del på kläder. Jag tänker inte på var dina kläder kommer ifrån.
 
Senast ändrad:
Och jag skulle nog kunna göra vad som helst för att få tjänsten inkl köpa nya kläder för ett jobb är väldigt viktigt för mig. Är tyvärr uppsagd pga arbetsbrist.
För att få ett jobb hade jag också kunnat klä (ut) mig om så krävdes. Men jag upplever det lite jobbigt att jag i längden skulle behöva klä mig på ett sätt som jag inte känner mig bekväm med. Till exempel om kläderna sänder ut sociala signaler som jag inte alls tycker är "mina" sociala signaler.

Jag tycker inte att det är ett helt litet problem, när jag tänker på vissa jobb jag kanske skulle kunna eller vilja ha. En del arbetsmiljöer kräver helt klart fler saker av en, än ens yrkeskompetens. När det gäller just framtoning-kläder-sociala signaler, tycker inte jag att det är oproblematiskt. Det ligger väldigt starka normalitetskrav i det där, ofta.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Skällande hundar
  • Passar inte med min hund :(
  • Freestyle och htm

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp