Hur ser du på mig?

Jag tänker mer på om kläderna människor har på sig passar ihop och om de passar just den personen än tittar på typ... Märken och sådant :p På anställningintervju tror jag att det viktigaste är att vara hel, ren, bekväm och har arbetet någon klädkod, då är det nog klokt att hålla sig till det. Ska du söka jobb som ridlärare ser det nog tokigt ut om du kommer i stilettklackar och ska du jobba på bank är kanske inte ridkläder det bästa valet ;)
 
Jag funderar på det här med märkeskläder vs icke märkeskläder... Jag har noll koll på märken, mina kläder kommer från KappAhl, Esprit, Lindex, H&M och MQ. Jag är "snygg och proper", välklippt och allmänt städad. Jag har inte bara det senaste utan mina kläder kan vara flera år gamla. Men vilket intryck gör jag på någon som bara köper märkeskläder? Som köper de där stövlarna för 3500 kr medans mina kostar 600 kr? Som har det senaste?
Ser man ner på mig som -inte har koll nog att ha rätt stövlar, -inte har "råd" att köpa rätt stövlar (min version tycker det är onödigt)?

Hur ser man på någon som borde haft kavaj på jobbet men kommer i kofta och jeans?

Berätta gärna hur du själv klär dig och hur du ser på andras klädstil.

Jag har gärna märkeskläder och använder dem i många år, men har såklart HM osv också. Följer modet om det är fint (dvs köper kläder) och struntar i det annars. Är inte välklippt och städad och sminkad men försöker att inte se alltför missmatchad ut.

Om andra tänker jag ingenting om de ser ut som folk gör mest. Men om någon har skor som är helt snedgångna tänker jag ajaj fötterna! och om någon är jättemodeklädd så ser jag det och tänker lite överansträngt (borde inte :o). Om jag ser någon extremt snyggt matchad så blir jag helt lycklig och bara måste titta (försöker vara diskret) som orangea dreads med helt perfekt stil till eller en helt komplett Manga till vardags eller full 50 tals utan att vara utklädd eller en riktigt snygg dräkt eller någon som lyckats få till tweeds perfekt eller batik med rejäla skor osv (dvs en genomtänkt stil som verkligen lyckats 100%).

Hur ser man på någon som borde haft kavaj på jobbet men kommer i kofta och jeans?
Borde haft? det beror väl på? Om de glömde så känner jag mig bara som Åh nej, stackars henne, hon glömde hon måste känna sig felklädd nu. Om bara alla andra har det men inte just den personen och det inte var ett klädkrav på arbetet så är det väl den personens stil och val bara.
 
På mitt jobb när vi skulle anställa för en ganska teknisk tjänst så tyckte en av cheferna att den sökande hade för fina kläder och inte såg ut som den nörd de letade efter. en av kommantarerna var att han hade dyra fina skor.
Inför en intervju kan det vara bra att fundera på hur en sterotyp av den rollen man söker ser ut, och sedan lägga sig något över den nivån. Om man har möjlighet att tjuvkika på hur de anställda brukar klä sig så är det såklart en bonus.
Otroligt, just skor också som är viktigt om en har problem med fötterna ch därmed eventuellt att överhuvudtaget kunna vara i stående ställning. Så snackar folk om olika könsnormer och invandrarfientligheter när egentligen normen är så låg på tekniska arbeten att en inte ens får ha skor som passar fötterna på en anställningsintervju, Inte kompetens avgör överhuvudtaget utan märket på skorna. Snacka om lågvattenmärke. Egentligen varför skriver jag detta , det är ju inte ens förvånande. Vad var det för skor? Vad borde personen haft för skor?
 
Jag skulle inte kunna svara på hur den märkesintresserade ser på andra. Jag tror inte att jag känner någon som är så intresserad av olika märken, alternativt inte haft den dåliga smaken att dela sina fördomar med andra. Däremot tycker jag att man ska ställa upp på den klädkod som råder på ens jobb. För en del organisationer handlar det om förtroende. Dvs man klär sig som det förväntas av ens roll. I min roll på jobbet förväntas det att jag klär mig på ett visst sätt. Om jag kliver utanför det kommer det helt säkert att hos en del uppstå tvivel om jag verkligen är rätt person för jobbet.
 
På mitt jobb när vi skulle anställa för en ganska teknisk tjänst så tyckte en av cheferna att den sökande hade för fina kläder och inte såg ut som den nörd de letade efter. en av kommantarerna var att han hade dyra fina skor.

Oj, det kändes lite.. Ja jag vet inte. Hur ser en teknisk nörd ut?
Jag har alltid tänkt på min lillebror som en teknisk nörd. Han jobbar som någon slags programmerare eller nåt (ja, jag förstår inte vad han gör och han är inte den mest pratglada i världen). Han gör viktiga saker med en dator som inte vem som helst klarar av.
Han är alltid snyggt klädd, inklusive dyra skor (han gillar Ecco, inte kända för att vara billiga direkt). Ska inte en nörd se ut så?

Min sambo är också teknisk nörd. Han är verktygsmakare och datorfantast. Han är nästan aldrig snyggt klädd, där är det ett par slitna jeans och en för stor urblekt t-shirt som gäller. Ihop med ett par skor som är så slitna att de knappt finns längre. Kanske är det så en nörd ska se ut? :angel:

OnT
Inför en intervju brukar jag tänka på vad det är för typ av arbetsplats. Nu senast var jag på en informell intervju för jobb som packare. Alltså kan jag ha nästan vilka kläder som helst, jag kommer ändå få arbetskläder. Så det blev en vanlig t-shirt och ett par jeans. Visserligen fick jag jobb som säljare i stället, men klädkoden på företaget verkar vara att man ska vara bekväm, hel och ren. Kanske inte lämpligt att komma i mjukisbyxor, men jeans och t-shirt.
När jag haft mer biolog-inriktade jobb har jag sett till att ha den typen av kläder jag har i den typen av miljö. Inte full fältmundering, men praktiska och bekväma kläder.
 
En nörd skulle tydligen inte se ut som en snygg grabb från handelshögskolan iallafall.
Det var inte bara skorna som var snygga, allt var snyggt och välpolerat.
 
Otroligt, just skor också som är viktigt om en har problem med fötterna ch därmed eventuellt att överhuvudtaget kunna vara i stående ställning. Så snackar folk om olika könsnormer och invandrarfientligheter när egentligen normen är så låg på tekniska arbeten att en inte ens får ha skor som passar fötterna på en anställningsintervju, Inte kompetens avgör överhuvudtaget utan märket på skorna. Snacka om lågvattenmärke. Egentligen varför skriver jag detta , det är ju inte ens förvånande. Vad var det för skor? Vad borde personen haft för skor?
Jag reagerade lite på samma sak, så länge klädseln är lämplig för arbetet ska väl inte inköpssumman ha någon betydelse?

Jag har ett eget företag, en butik, samt är inblandad i ett annat, en hästverksamhet. Jag skulle se på olika saker gällande klädsel hos folk som sökte jobb på de olika ställena. T.ex skulle jag inte bry mig ett dugg om det kom någon och sökte stalljobb som var lerig upp till knäna och iklädd gummistövlar, det är ju trots allt lämplig klädsel och lerig blir man i jobbet. Sen om gummistövlarna var inköpta för en hundralapp eller två tusenlappar vore totalt oväsentligt.

Skulle någon komma och se ut på samma sätt när den sökte jobb i butiken hade jag dock blivit tveksam, helt enkelt för att det inte känns lämpligt att stå lerig och hantera nya, rena varor, det skulle inte jag som kund i en butik se som ett trevligt intryck, då skulle allt i butiken kännas skitigt. Sen skulle väl inte stilettklackar vara det lämpligaste heller, då det säljs ridsportsutrustning och butiken ligger på gården, men hel och ren åtminstone. Sen, återigen, kostnaden för kläderna är verkligen ingenting jag skulle bry mig om.
 
Jag är rätt så trist på så sätt.
Har alltid leggings och klännig
eller
leggings, kjol, linne/tröja.

Tidig vår, höst, senhöst samt kalla sommardagar har jag på mig en munktröja utomhus. På vintertid har jag en tjockare tröja samt munktröja på mig utomhus.

Leggingsen köper jag på KappAhl, resten på olika ställen.

Kläder är tråkigt och jag gillar inte känna mig instängd vilket jag kan göra om jag har på mig kläder jag inte trivs med, såsom byxor som är tjockare än leggings).

Jag bryr mig heller inte om vad andra har på sig.
 
Jag reagerade lite på samma sak, så länge klädseln är lämplig för arbetet ska väl inte inköpssumman ha någon betydelse?

Jag har ett eget företag, en butik, samt är inblandad i ett annat, en hästverksamhet. Jag skulle se på olika saker gällande klädsel hos folk som sökte jobb på de olika ställena. T.ex skulle jag inte bry mig ett dugg om det kom någon och sökte stalljobb som var lerig upp till knäna och iklädd gummistövlar, det är ju trots allt lämplig klädsel och lerig blir man i jobbet. Sen om gummistövlarna var inköpta för en hundralapp eller två tusenlappar vore totalt oväsentligt.

Skulle någon komma och se ut på samma sätt när den sökte jobb i butiken hade jag dock blivit tveksam, helt enkelt för att det inte känns lämpligt att stå lerig och hantera nya, rena varor, det skulle inte jag som kund i en butik se som ett trevligt intryck, då skulle allt i butiken kännas skitigt. Sen skulle väl inte stilettklackar vara det lämpligaste heller, då det säljs ridsportsutrustning och butiken ligger på gården, men hel och ren åtminstone. Sen, återigen, kostnaden för kläderna är verkligen ingenting jag skulle bry mig om.

Jo fast ska en inte klä upp sig lite på anställningsintervju oavsett om stalltjejen har klänning så tittar du väl mest på kompetensen? Eller? Fast jag förstår inte riktigt.
 
Jag vet inget om märken , kan inte identifiera märkesprylar från H&M, har noll koll på vad som är inne och vad saker kostar.
Jobbar som socialsekreterare och ibland har kollegor identifierat ett besöks plagg eller pryl som väldigt dyr. Själv har jag bara sett färg och form, vilket är vad jag är intresserad av, men jag lägger lite värde i vad andra har på sig.

Jag är väldigt intresserad av kläder men inte av mode, klär mig gärna i vackra klänningar eller kjolar. Handlar helst på Indiska och använder plagg som är tio år gamla. Det jag kan lägga pengar på är skor, ytterkläder och bh-ar, men resten ser jag mer som förbrukningsvaror.

På anställningsintervjuer ser jag ut som jag brukar på jobbet, är ju tjänsteman men klädkoden är inte kavaj.
 
Jo fast ska en inte klä upp sig lite på anställningsintervju oavsett om stalltjejen har klänning så tittar du väl mest på kompetensen? Eller? Fast jag förstår inte riktigt.
Givetvis ser jag mest till kompetensen, men då en sån anställningsintervju sker på plats på gården, då vi även går igenom stall och gård och ser hur allt ser ut osv, så tycker jag nog att klädseln kan skvallra något om kompetensen också.

Sen skev jag visserligen aldrig något om att man inte kan vara finklädd, utan att det vore helt okej att komma i leriga stövlar.
 
Åh nu kom jag att tänka på en klassiker jag aldrig glömmer.

När mina barn växte upp ville de ju ha märkeskläder som alla andra men jag tyckte det var larvig dyrt, men de hade fått eget barnbidrag att spendera så för att få så mkt som möjligt för pengarna så åkte vi till en outlet med märkeskläder och köpte märkeskläderna för halva priset av vad de kostade på NK (eller så). När de stolta kom hem och visade kläderna för sina kompisar så frågade de var vi handlat och mina svarade sanningsenligt - då fick de föraktfullt till svar att då gills det inte - då är det inte *märkesvärt*. Det glömmer jag aldrig. Så jävla vidrigt
 
Hade verkligen inte kunnat bry mig mindre om kläder, försöker ha helt och rent på mig och helst att kläderna passar någotsånär. Börjar jag jobba på ett ställe med officiell klädkod så får jag nog betala för en personal shopper för jag är verkligen HELT ointresserad av vad som ingår i de olika klädkoderna och har aldrig brytt mig om att lära mig om det.

Det säger sig självt att jag inte har koll på märken och priser och sånt. Om det inte handlar om friluftskläder vill säga :p
 
Jag vet inte hur folk som tycker att märken är viktiga ser på andra(s kläder).

Själv påverkas jag mer av de sociala signaler andras kläder sänder ut, inklusive genusuttrycket. Och det är sådant jag snarare tänker på när jag väljer klädsel.
 
Jo fast ska en inte klä upp sig lite på anställningsintervju oavsett om stalltjejen har klänning så tittar du väl mest på kompetensen? Eller? Fast jag förstår inte riktigt.
Nja, beroende på vad du söker för jobb så anpassar du klädseln efter jobbet. Du kommer ju som redan påpekats inte klädd i leriga gummistövlar om du söker jobb i en klädbutik eller i värsta stiletterna, muskort kjol och djup urringning till ett stall oavsett vad du trivs i för kläder på fritiden.
 
Kläder signalerar massor av olika saker. Jag brukar dra slutsatser (ofta automatiskt och omedvetet) om en persons klasstillhörighet, "kulturella kapital", kön/genus, sexualitet osv. utifrån hur denne klär sig. Det gäller till störst del innan jag fått chansen att lägga märke till hur personen uttrycker sig och beter sig i och för sig, första intrycket kan ibland vara vilseledande.

Så här är det inte bara jag som gör förresten, utan de flesta av oss, mer eller mindre medvetet.
 
Har du verkligen inga problem,halva världen på flykt och du har modemagasin att köpa? Om ej så,så finns det något som kallas egen stil:).
 
På mitt jobb när vi skulle anställa för en ganska teknisk tjänst så tyckte en av cheferna att den sökande hade för fina kläder och inte såg ut som den nörd de letade efter. en av kommantarerna var att han hade dyra fina skor.
Haha, och jag gick till en intervju för en utvecklartjänst i jeans och t-shirt och fick ett lite fint påpekande att hos dem var det kjol och kavaj som gällde. :D
 
Jag reagerar troligen inte. Rent generellt klär sig ju svenskarna väldigt anonymt.
Personligen klär jag mig ofta i designerkläder MEN jag kan lika gärna (som idag) ha på mig en klänning från Myrorna som kostade 50 spänn.
Jag har mkt sällan billiga kläder från kedjor dock. Men det beror inte på att jag tycker att det är "fult" att ha ngt från Lindex på mig tex. De kläderna håller inte den kvalitet på tyger, passform och snitt som jag vill ha helt enkelt. I undantagsfall kan jag hitta ngt plagg på HM trend och då köper jag det. Känner ingen direkt prestige i själva märket.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp