Hur orka med??

[Cillavan]

Just nu kan jag inte fatta hur jag ska klara av att vara gravid i 3,5 månader till och orka med den lilla pruttunge jag redan har...
Jag är helt slut mentalt och igår grinade jag halva dagen. Lillkillen har passande kommit in i någon slags trotsålder och jag har ett enormt behov att få vara ensam. Jag tål knappt min man, blir tokig bara av lukten av honom (är extremt luktkänslig även i vanliga fall, men nu är det inte av denna värld)...Ska det vara så här ända tills förlossningen?? Hästarna orkar jag heller inte med, men jag har otroligt nog fått tag i en medryttare, så lite hjälp kommer jag att få! Men hur ska jag orka med när energin är slut en timme efter det att jag går upp på morgonen? Känner mig fullkomligt värdelös som mamma också eftersom jag inte orkar ha något tålamod och det behövs just nu, om man säger så...
Idag har jag beklagat mig hos barnmorskan, och kommit fram till att jag varit väldigt aktiv och attjag antagligen inte hunnit med mentalt. Har jobbat ganska mycket med ett fysiskt krävande jobb innan julhelgen och ridit en hel del. Kanske kan det bli lite bättre med mer vila?
Nu vaknar lilleman som sovit i drygt 3 timmar efter lunch (han är nog också slut efter julhelgen!) så jag ska pyssla lite med honom.

 

[Humlan2]

Sv: Hur orka med??

Låter jobbigt! Hur gammal är lillkillen? Är du hemma och är mammaledig med honom fortfarande?

 

[Silverkedjan]

Sv: Hur orka med??

Prioritera om.

SOV.

Bada.

Mys med pojkarna istället för att stressa.

Släpp det som är jobbigt. Inkl hästar och hushåll.

Sjukskriv dig om du inte orkar. Ha lilleman på dagis el motsvarande så han blir avrastad.

Att bära fram en bebis är också ett jobb.

Vilket är viktigast om hundra år?

(((kraaaaam)))

Tim och liten nyfödd som inte ville vara kvar i magen tiden ut fast mamman gick ner på typ en tiondel av ordinarie tempo.

 

[lil-sis]

Sv: Hur orka med??

Åh en bebbe till

 

[Nidorina]

Sv: Hur orka med??

Säger som de andra, prioritera bort allt utom ditt barn. Var tydlig om du vill bli sjukskriven.
När jag ville bli sjukskriven då jag väntade mina tvillingar (hade svåra sammandragningar och kunde väl gå typ 50 cm innan jag var tvungen att vila ett par minuter) så sa jag åt läkaren att "jag var så slut så jag kan inte ens vattna blommorna". "jaha men vattna blommorna kan väl ngn annan göra då" sa doktorn... suck!!

 

[Cillavan]

Sv: Hur orka med??

Hej och tack för svaren! Det känns bättre idag, jag har sovit när lilla J har sovit och det var behövligt! Gjorde jag även igår.
Julian är 1 år och 4 månader och jag är hemma med honom, så sjukskrivning blir det inte tal om. Jag tror att det har varit intensivt just nu, och jag försöker prioritera om, men det är ju svårt att prioritera bort foder till hästarna (eller hur många dagar klarar de sig utan mat??). Rida vill jag ju så gärna göra men inte om jag har sammandragningar, så då får det vänta tills efteråt. Det känns inte som om jag stressar för att hinna med saker, utan jag är bara slut mentalt just nu och har stort behov att vara ensam. Men jag tror och hoppas att det släpper lite när jag vilar mer. Hoppas att man orkar med att ha två barn! Annars tyckte min man att vi skulle sätta ut en annons på Blocket "Säljes: nyfött barn. Pris: Nio månadslöner (eller egentligen tio)".
Hur går det för dig Tim? Har ni det mysigt? Det jag längtar mest efter är nog att få känna lukten av sin egen avkomma och hålla i en blöt och varm liten varelse. Det är häftigt!!
/Med hopp om livet-Cilla

 

[ameo]

Sv: Hur orka med??

Varför inte sjukskrivning? man KAN bli sjukskriven från föräldraledigheten om man inte klarar av att ta hand om barnet. Då kan pappan i stället ta ut föräldraledighet och fixa det.
Vissa perioder i graviditeten ÄR man väldans trött. Jag är själv inne i en sådan just nu... Och då måste man prioritera ner vissa saker. Annars går man under, helt enkelt.

Visst orkar man med två barn! Om du bara visste!
Tror du annars att jag med berått mod hade gett mig på en trea så här tätt efter tvåan??

 

[Welsh]

Sv: Hur orka med??

Visst går det
Har inte din man pappadagar att ta ut? Min man gjorde det i slutet av 4ans graviditet. Han var hemma lite längre på morgonen och skötte markservicen och rastade av dev vilda 2½ åringen. På så sätt fick jag sovmorgon, äta frukost ifred samt duscha eller mysa i badkaret för mental utvilning! Har du ingen släkting som kan ta barnet så du får vila lite. Kanske mormor eller farmor vill få känna sig lite nyttig och behövd.
Om inte annat, skaffa dig en kvällslyx att se fraemot tex ett varmt bubbelbad , levande doftljus , ett glas kall dricka med isbitar. En bra bok, skön musik och naturligtvis något gott tilltugg samt stängd dörr. Ett måste när jag är gravid och efter badet så brukar jag få fotperikyd samt fot massage för gravida kvinnor når ju inte ner till fötterna
Jag gravid=stor diva

 

[Znozan]

Sv: Hur orka med??

Det absolut det bästa jag gjorde under graviditeten, var att kontakta en kurator! Nu har jag varit där två gånger och ska dit en gång till.
Efter första gången jag var där mådde jag så super bra. Bara att få prata med någon som inte tillhör familjen eller bekantskaps kretsen var underbart. Och jag som trodde att jag bara skulle prata om året som varit, det har varit en hel del som hänt...... milt sagt. Men det slutade med att vi pratade om tiden i grundskolan oxå.

Det finns alltid någon slags kurator som är bunden till MVC. För där kan du få hjälp. Även om man har en kalasbra barnmorska, så är tiden där begränsad.

Och sedan tycker jag som dom andra; priotera om i den mån det går. Du ska komma i första hand! Vill du sova när lill knatten sover, så GÖR det. Skit i disken, blommorna osv. Ta det sedan.
Det är inte alltid det går, men för det mesta gör så går det.......

Stor kram!!

 

[Snuffsan]

Sv: Hur orka med??

samt stängd dörr.

LÅS dörren! Annars blir det ett ständigt gläntande.

 

[Cillavan]

Sv: Hur orka med??

Jaha, trodde inte att det var så lätt att bli sjukskriven om man redan är mammaledig. Men jag tror inte att det behövs just nu i alla fall. Men jag kan ha det i åtanke senare.
Jag vet ju att man klarar av allt man sätter sig för egentligen, det är bara de senaste dagarna det känts hopplöst, men det börjar vända nu.
Det finns visserligen pappadagar kvar att ta ut men det handlar väl om pengar också. Och mina dagar räcker antagligen inte hela graviditeten, men då kanske man kan börja ta ut av de nya alternativt A-kassa/sjukskrivning (är arbetslös).
Jag skulle få prata med en psykolog så det känns bra! Det kan vara välbehövligt ibland att få prata av sig, men det känns som sagt mycket bättre redan.
Idag har jag haft lite lyx faktiskt, åkte in till Uppsala och uträttade några iofs jobbiga ärenden, men unnade mig en härlig fika ensam, skönt!
Jodå, pappa kan ta hand om lilleman på helgerna ofta, han är helgalen i ungen så det är ju bra! Men bor en liten bit härifrån, så det går inte på vardagar.
Och det där med att låsa dörren är nog viktigt. Jag känner ofta att även om min man säger att det är ok att jag åker in till stan tex så "borde" jag i alla fall vara hemma och mocka. Men jag måste ju lägga det på honom att fixa med hästarna nu och inte känna att jag måste. Och jag vet att de inte dör av att vila lite, men jag måste på något sätt bestämma mig för det och acceptera det. Då går det ju bra. Men just nu så VILL jag så gärna rida min unghäst själv, för hon går så bra och det är SÅ kul, men jag vet, jag får rida sen...Har dessutom börjat få mycket sammandragningar, så då blir det ingen ridning alls, får tömköra lite istället.
Tack för er uppmuntran! Det hjälper!