Hur mycket förstår en person med diagnos?

Status
Stängd för vidare inlägg.

alazzi

Trådstartare
På mitt nuvarande jobb har vi en man som har någon form av diagnos. Han verkar precis normal när man pratar med honom, men det märks framförallt på hans utseende att han är lite annorlunda. Jättegullig person! Men jag undrar hur mycket han själv är medveten om att han är lite annorlunda? Om man nu kan veta det. Jag vill ju inte fråga! Han jobbar på precis som alla andra, bara lite långsam. Och det kommer någon stödperson till honom varje vecka som håller kontakt med chefen och den här mannen. Ta inte illa upp, jag tycker om honom, han är jättego.

Radera tråden om någon tar illa upp.
 
På mitt nuvarande jobb har vi en man som har någon form av diagnos. Han verkar precis normal när man pratar med honom, men det märks framförallt på hans utseende att han är lite annorlunda. Jättegullig person! Men jag undrar hur mycket han själv är medveten om att han är lite annorlunda? Om man nu kan veta det. Jag vill ju inte fråga! Han jobbar på precis som alla andra, bara lite långsam. Och det kommer någon stödperson till honom varje vecka som håller kontakt med chefen och den här mannen. Ta inte illa upp, jag tycker om honom, han är jättego.

Radera tråden om någon tar illa upp.
Det är individuellt och helt omöjligt att svara på. Någon vet allt, andra är lyckligt ovetande. Precis som för oss utan diagnoser..
 
Ja, jag förstår ju det. Men tänk så hemskt att vara lite egen och veta att alla andra är annorlunda. Många med olika diagnoser är ju tyvärr plågsamt medvetna om att de inte är som alla andra.

Jag kastar nog sten i glashus nu eftersom jag är väldigt introvert och det är jag ju plågsamt medveten om. "Normen" är ju att man ska älska party och vara öppen och utåtriktad.
 
Totalt omöjligt att svara på, det finns ju en uppsjö diverse diagnoser och dessutom stora variationer inom många av dessa. Obekväm fråga överhuvudtaget, om jag ska vara ärlig. Men okej, som en som faktiskt har en diagnos så kan jag ge mitt svar - ja, jag är mycket väl medveten om att jag är annorlunda. Och jag vågar gissa på att de flesta andra med någon funktionsvariation också är det, det enda som verkligen skiljer är hur medvetna de är.
 
Totalt omöjligt att svara på, det finns ju en uppsjö diverse diagnoser och dessutom stora variationer inom många av dessa. Obekväm fråga överhuvudtaget, om jag ska vara ärlig. Men okej, som en som faktiskt har en diagnos så kan jag ge mitt svar - ja, jag är mycket väl medveten om att jag är annorlunda. Och jag vågar gissa på att de flesta andra med någon funktionsvariation också är det, det enda som verkligen skiljer är hur medvetna de är.
Jo, jag har dragit mig för att ställa frågan. Det är ju tungt att veta om att man är annorlunda, men det är nog något som nog nästan alla känner då och då. Jag vet ju själv att folk tycker att jag är "konstig". Folk har haft "vänligheten" att upplysa mig om det. Som om jag inte var medveten om det.
 
Jo, jag har dragit mig för att ställa frågan. Det är ju tungt att veta om att man är annorlunda, men det är nog något som nog nästan alla känner då och då. Jag vet ju själv att folk tycker att jag är "konstig". Folk har haft "vänligheten" att upplysa mig om det. Som om jag inte var medveten om det.
(min fetning)
Jag måste bara hoppa in här och säga att såna här uttalanden är galet förminskande.
//En till med diagnos
 
På mitt nuvarande jobb har vi en man som har någon form av diagnos. Han verkar precis normal när man pratar med honom, men det märks framförallt på hans utseende att han är lite annorlunda. Jättegullig person! Men jag undrar hur mycket han själv är medveten om att han är lite annorlunda? Om man nu kan veta det. Jag vill ju inte fråga! Han jobbar på precis som alla andra, bara lite långsam. Och det kommer någon stödperson till honom varje vecka som håller kontakt med chefen och den här mannen. Ta inte illa upp, jag tycker om honom, han är jättego.

Radera tråden om någon tar illa upp.

Ja, han är nog högst troligen fullt medveten om detta.
Bara för att man har en diagnos är man liksom inte dum i huvudet.
 
"Det finns inga dumma frågor, det finns bara dumma svar".

När jag var sjuk så kan jag ärligt säga att jag visst visste att jag var sjuk..men inte riktigt hur illa ställt det faktiskt var.
 
Det finns ju miljontals diagnoser, alltifrån övergående till livslånga. Fysiska såväl som psykiska, medfödda liksom förvärvade, ofarliga liksom dödliga och allt däremellan och de flesta är man såklart medveten om. Vid vissa pågående psykoser vet man inte att det pågår medans man är fullt medveten om det vid andra. Om du menar npf-diagnoser så jo, det är man medveten om. Vid riktigt grava intellektuella funktionsvariationer kan det eventuellt finnas någon som inte är medveten men de lär inte heller klara av ett jobb. Det är säkerligen vanligare att inte veta om en oupptäckt cancer än vad det är att inte vara medveten om att man är olik den stora massan.
Ett annorlunda utseende behöver verkligen inte innebära att man har någon diagnos så som du tänker, inte heller att man är långsam. Kontaktperson kan man ha av väldigt många olika skäl så det säger inte särskilt mycket heller.

Jag förstår inte riktigt vad du är ute efter? En människa som kan jobba lär fungera ganska väl så varför skulle han inte veta? Och varför vill du veta om han vet? Självklart ska du inte fråga. Det vore oerhört oförskämt. Det är inget du har med att göra.
 
Förutom att hela frågeställningen känns lite obekväm och ganska konstig, så tycker jag "en diagnos" är väldigt diffust. Jag ANTAR att du menar någon form av psykiatrisk diagnos, men det är ju fortfarande verkligen hur brett som helst. Det går inte att svara något på hur "en person med diagnos" är eller hur mycket hen förstår. Självklart är det olika, precis som för alla andra.

Varför undrar du egentligen? Du skriver att du har dragit dig för att ställa frågan, varför ens överväga att ställa den? Vill du vara säker på att han vet att han är lite avvikande? Isåfall, varför? Eller vill du göra klart för honom att du tycker synd om honom för att han är den han är? Är du bara extremt nyfiken och snokigt lagd? Ursäkta men jag fattar verkligen inte vad det är för fråga och fundering.

Och dessutom tycker jag du uttrycker dig lite obehagligt. Du gör det säkert inte med flit, men "han verkar normal när man pratar med honom" låter nedlåtande. Det är klart att han "verkar normal", han är väl lika normal som du och jag och alla andra? Och lika annorlunda som du och jag och alla andra.

Jag fattar verkligen inte, och ja, hela frågeställningen och språket gör mig sjukt obekväm och illa till mods.
 
På mitt nuvarande jobb har vi en man som har någon form av diagnos. Han verkar precis normal när man pratar med honom, men det märks framförallt på hans utseende att han är lite annorlunda. Jättegullig person! Men jag undrar hur mycket han själv är medveten om att han är lite annorlunda? Om man nu kan veta det. Jag vill ju inte fråga! Han jobbar på precis som alla andra, bara lite långsam. Och det kommer någon stödperson till honom varje vecka som håller kontakt med chefen och den här mannen. Ta inte illa upp, jag tycker om honom, han är jättego.

Radera tråden om någon tar illa upp.
Detta är en mycket märklig trådstart?

Först och främst så fattar jag inte riktigt vad du menar. Eller vad du frågar efter.

Diagnos.... Jag har ett gäng diagnoser. Diabetes, anemi, muskelreumatism, nedsatt njurfunktion.

Jag tycker kanske att du ska läsa på lite, om det som du själv menar med "diagnos" innan du fortsäter skriva i tråden.
I all välmening.
 
Jag tror om jag gissar att alezzi menar någon form av utvecklingsstörning.
Sen blev det knäppt med ordet diagnos bara. Karies är ju en diagnos.
Men frågan går inte att svara på utan att ha personens journal där det kan finnas en utredning om detta. Finns inte utredningen är det jättesvårt att svara på även med hela journalen tillhands. Då måste man ta kontakt med massor av personer som mött personen över tid i olika situationer och det blir nog fel iaf. Nej en ordentlig utredning ska det vara.
Detta är en av mina nya arbetsuppgifter när det gäller kriminella våldsamma då iof.
 
Jag tror om jag gissar att alezzi menar någon form av utvecklingsstörning.
Sen blev det knäppt med ordet diagnos bara. Karies är ju en diagnos.
Men frågan går inte att svara på utan att ha personens journal där det kan finnas en utredning om detta. Finns inte utredningen är det jättesvårt att svara på även med hela journalen tillhands. Då måste man ta kontakt med massor av personer som mött personen över tid i olika situationer och det blir nog fel iaf. Nej en ordentlig utredning ska det vara.
Detta är en av mina nya arbetsuppgifter när det gäller kriminella våldsamma då iof.

Fast vadå "blev knäppt"?

Det är en respektlös fråga, oavsett vilken funktionsnedsättning det gäller och oavsett om det är bakom ryggen på personen som i detta fallet, eller om det är rakt fram i ansiktet på personen.

Har vi inte mer acceptans i samhället än så?

Lager - med synlig funktionsnedsättning, och som gärna slipper ha folk diskuterandes mig och hur normal jag eventuellt är, eller om jag kanske fattar att jag är det / inte är det...
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

R
Kropp & Själ Först så vill jag på peka att dethär är känsliga ämnen så ni kan ju tänka på det både om ni ska läsa det och hur ni svarar ifall ni vill...
2
Svar
32
· Visningar
2 442
Senast: Amha
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 382
Senast: Grazing
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 442
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
26 080

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp