Sv: Hur leker ni fram trampet
Uppdaterar..
Ju starkare min häst blivit ju mer bjuder han till och trampar ett två eller fler steg spontant då jag ber om samling. Hur mycket samling jag ber om blir ju inte specifierat, utan jag får ta det som bjuds. Då hästen ofta har dagar av stelhet och dålig takt pga muskelproblem blir det en vana att kolla läget, hur mycket kan kroppen erbjuda idag då??
Så att träna tramp eller "piaff" medvetet efter en mall blir dödfött o risk för felinlärning o fallgropar. I stället testar jag att tänja dagens gränser lite xtra då energi finns och ser vad som blir. är noga med grunder i stället för att fokusera på själva trampet -intensiva samlingen och gör övergångar med så bra kvalite som möjligt i stället.
speciellt på långa tömmar får hästen sån framåtbjudning och samtidigt respekt för förhållningar och påverkas mycket av min hållning, så där blir det mycket tramp i övergångarna skritt-trav. men bara ett par steg sedan fram i trav eller galopp. jag kräver inte mer än det blir.
På travet sist värmde han så fint (rider) och på en volt på stallbacken hade traven sådan spänst och passagekänsla att det gick att lattja på lite.
Jag bad honom komma in i en sluta på volt i traven för att inte tappa bakdelen utåt och han tog det som "samla dig" och i princip blev det nånting mellan piaff/passage halvpiruett med en riktigt maffig känsla i kanske sju steg.
Så, vi tränar eg. inte på sånt, det får komma då det kommer!!
han har dessutom plötsligt övergått från att vid mycket iver på gången (kompis som går iväg etc..) markbundet trampa med sänkt rygg till att sänka bakdelen, höja manken, piaffera med höga lyft och övergå till levad o sedan terre-a terre tills någon ropar, ge dig nudåå...
Fast, araben med lite ovilja att våga hitta o lita på sin bakdel o samla sig har jag testat att touchera korset ett par gånger och fått riktigt rena tramp med lyft och takt. fast det är mest för att koppla ihop henne inför mer längt arbete. -och ge självförtroende inför kroppen.
för att tänja lite ytterligheter så det känns bekvämt att övergå till "vettig" bärighet i framåtanda efteråt. Öppna dörren till mer rörlighet. Det har hänt saker i henne, mer lyft i den vanliga samlade traven mot passagekänsla utan att riktigt stanna upp. Från att pinna på markbundet med spänd överlinje. Så det känns ok att prova sig fram så länge man inte tvingar ur hästen nått den inte är redo eller mentalt ok med.
Uppdaterar..
Ju starkare min häst blivit ju mer bjuder han till och trampar ett två eller fler steg spontant då jag ber om samling. Hur mycket samling jag ber om blir ju inte specifierat, utan jag får ta det som bjuds. Då hästen ofta har dagar av stelhet och dålig takt pga muskelproblem blir det en vana att kolla läget, hur mycket kan kroppen erbjuda idag då??
Så att träna tramp eller "piaff" medvetet efter en mall blir dödfött o risk för felinlärning o fallgropar. I stället testar jag att tänja dagens gränser lite xtra då energi finns och ser vad som blir. är noga med grunder i stället för att fokusera på själva trampet -intensiva samlingen och gör övergångar med så bra kvalite som möjligt i stället.
speciellt på långa tömmar får hästen sån framåtbjudning och samtidigt respekt för förhållningar och påverkas mycket av min hållning, så där blir det mycket tramp i övergångarna skritt-trav. men bara ett par steg sedan fram i trav eller galopp. jag kräver inte mer än det blir.
På travet sist värmde han så fint (rider) och på en volt på stallbacken hade traven sådan spänst och passagekänsla att det gick att lattja på lite.
Jag bad honom komma in i en sluta på volt i traven för att inte tappa bakdelen utåt och han tog det som "samla dig" och i princip blev det nånting mellan piaff/passage halvpiruett med en riktigt maffig känsla i kanske sju steg.
Så, vi tränar eg. inte på sånt, det får komma då det kommer!!
han har dessutom plötsligt övergått från att vid mycket iver på gången (kompis som går iväg etc..) markbundet trampa med sänkt rygg till att sänka bakdelen, höja manken, piaffera med höga lyft och övergå till levad o sedan terre-a terre tills någon ropar, ge dig nudåå...
Fast, araben med lite ovilja att våga hitta o lita på sin bakdel o samla sig har jag testat att touchera korset ett par gånger och fått riktigt rena tramp med lyft och takt. fast det är mest för att koppla ihop henne inför mer längt arbete. -och ge självförtroende inför kroppen.
för att tänja lite ytterligheter så det känns bekvämt att övergå till "vettig" bärighet i framåtanda efteråt. Öppna dörren till mer rörlighet. Det har hänt saker i henne, mer lyft i den vanliga samlade traven mot passagekänsla utan att riktigt stanna upp. Från att pinna på markbundet med spänd överlinje. Så det känns ok att prova sig fram så länge man inte tvingar ur hästen nått den inte är redo eller mentalt ok med.
