Ramona
Trådstartare
Över jul hade vi som firade ihop en diskussion om materialism. Den kommer från att en av våra vänner träffat en tjej som är väldigt materialistisk. Det ledde till en vidare diskussion kring hur man blir som man blir. Vad är det som gör att vi blir på ett visst sätt? Är det arv? Miljö? Bara slumpen som avgör? Tänker att brorsan och jag är uppvuxna i ungefär samma förhållanden, och brorsan är betydligt mer materialistisk än vad jag är. Jag önskar ibland att jag hade "en lite högre standard" men jag är inte så knusslig. Jag mår lika bra i ett par begagnade skor jag fått av någon kompis, som jag gör i ett par Manolo Blahniks. Jag hade tjock-tv väldigt länge, bryr mig liksom inte. Jag har inte så höga krav.
Men det innebär inte att jag har bättre självkänsla än tex den tjejen kompisen träffat. För vissa under jul trodde att det var en självkänsla-grej, men det köper inte jag. Så hur kommer det sig att man blir som man blir? För det handlar inte bara om intresse. För ingen har allting i livet som ett intresseområde.
Detta är ingen tråd att någonting är bättre än det andra. Utan vi är alla som vi är och vi får självklart göra de val vi gör i livet. Att vara materialistisk är ingenting negativt ur denna synvinkeln.
Men det innebär inte att jag har bättre självkänsla än tex den tjejen kompisen träffat. För vissa under jul trodde att det var en självkänsla-grej, men det köper inte jag. Så hur kommer det sig att man blir som man blir? För det handlar inte bara om intresse. För ingen har allting i livet som ett intresseområde.
Detta är ingen tråd att någonting är bättre än det andra. Utan vi är alla som vi är och vi får självklart göra de val vi gör i livet. Att vara materialistisk är ingenting negativt ur denna synvinkeln.