Sv: Hur kom det sig att ni startade med Western ridning?
*KL*
Nu är det visserligen inte jag som rider mest i familjen, eller ens näst mest med god marginal, men jag tar ändå åt mig äran av att ha "öppnat ögonen" på oss för western.
Tonårsdottern har ridit sin häst i klassisk dressyr och litet hoppning rätt länge, och frun har också varit inriktad på den banan med sin häst. Som hästfarsa och hästmake hade jag blivit mer och mer uttråkad av dressyr, både av själva riddisciplinen och av vad jag upplevde som en litet uppnäst, stiff och pretentiös stämning kring både träningar och tävlingar oavsett klubbar. Vita ridbyxor och kavaj... say no more. Jag hade ridit litet grann jag också, men kände att det helt enkelt måste finnas något roligare, en hästmiljö med mer... glädje och spontanitet helt enkelt. Annars fick det vara, då fick jag väl helt enkelt fortsätta köra motorcykel när tjejerna red.
Så fick jag syn på en annons för RHC (tror jag det var) på High Chaparral förrförra sommaren, och beslutade enväldigt att dit skulle vi åka.
Det vi såg där, både bland de tävlande och bland åskådarna var en öppen och glad stämning - inte opretentiös på tävlingsplanet men ändå mer avslappnad än vi var vana vid.
Ifråga om själva ridningen finns det förstås många likheter mellan klassisk dressyr och western, men ändå tillräckligt mycket olikheter för att både jag och frun skulle känna att det var en mer intressant form av hästhobby.
Sedan dess har ridning och träning varit inriktad mer eller mindre på western, själv rider jag fortfarande inte så mycket som jag skulle vilja pga tidsbrist och ett krävande jobb, men frun har engagerat sig i en lokal westernklubb. Dottern rider fortfarande dressyr och hoppning, men you can't win them all.