hur hittar man en vettig medryttare? Går det?

[Emmahpemma]

Hur fasiken hittar man en vettig medryttare ? Jag har annonserat i flera olika former, får en hel del svar men inget napp än. Eller det är en sanning med modifikation, två personer har visat sig intresserade och vi har stämt träff i stallet.
Den första dök inte upp, gick inte att få tag på heller.
Den andra kom till stallet, träffade hästarna. Sen jagade jag hovslagare och jul och nyår kom, när jag väl hittade hovslagare och fick hästen skodd, hörde jag av mig till medryttaraspiranten för att höra om intresset fanns kvar. Absolut fanns det intresse för mina hästar och vi bestämde en tid. Dock fick personen förhinder men skulle höra av sig under eftermiddagen med ny tid. Det är en vecka sedan nu.

Är det så svårt att hitta en medryttare nu? Måste jag omvärdera och kunna acceptera en medryttare under 18år?
Eller är ridhus på gården ett måste för att det ska vara möjligt att hitta medryttare?
Min annons beskriver både hästarna och vad jag söker för person (myndig, någorlunda hästvan person. Medryttaren får välja dagar själv, även antalet dagar. Mängden ridning och pyssel väljer medryttaren också själv, jag vill bara ha avlastning..

 

[prallan]

Finns det bra kommunikationer till stallet? Något uppvärmt rum?

 

[prallan]

Kan du tänka dig att betala? Då kan du ju dessutom ställa högre krav.

 

[Emmahpemma]

Finns det bra kommunikationer till stallet? Något uppvärmt rum?

det går buss till samhället, ca 1km promenad från bussen till stallet.
Fikarummet är uppvärmt.
Någon nämnvärd betalning har jag inte möjlighet till tyvärr...

 

[Stefffie]

Har du nagra hastkontakter du kan dra i for rekommendationer? En ridskola i narheten har kanske nagon elev som de tror skulle kunna passa?
Beroende pa hur hastarna ar sa kanske det kan vara vart att testa med en aningens lagre aldersgrans ocksa - forutsatt att du har nagot engagemang/ok fran foraldrarna.
Jag blev sjalv medryttare vid 15 ars alder, och sahar i efterhand sa hade jag alldeles for mycket ansvar och for svara hastar for min alder och mangden oversyn jag hade, men jag tror man kan hitta riktiga guldkorn ocksa i typ 16ars aldern - de nagot yngre kanske ocksa har lite mer tid, och kan vara riktigt hangivna och kunskapstorstiga!

 

[prallan]

det går buss till samhället, ca 1km promenad från bussen till stallet.
Fikarummet är uppvärmt.
Någon nämnvärd betalning har jag inte möjlighet till tyvärr...

Då är det nog bara tålamod... Du kan ju alltid testa någon under 18, det jag bli jättebra Det visar sig nog ganska fort om du kan ha förtroende för hen.

 

[Unafraid]

Jag har lyckats med två riktigt bra Medryttare! Den ena betalar och får möjlighet att låna transport, träna och tävla dressyr, halvblod som tävlas i hoppning. Haft egen häst och är kanon.

Den andra är en yngre tjej som rider min outbildade, sjukt speciella ponny. Sökte egentligen någon som ville pyssla och longera, då ponnyn panikat med andra än mig och jag inte vågade riskera något. Men tjejen matchande så bra att hon rider henne flera gånger i veckan. Hon betalar inget, det ser jag bara som avlastning. Så det GÅR! Leta vidare, sök i grupper på FB.

Fick ut en tjej en gång som skulle hjälpa mig, visade allt i flera timmar. Hon hörde aldrig av sig...

 

[Fille]

Jag tycker det är svårt att hitta vettiga stall och hästägare istället, jag är nog för kräsen eller så kan jag för mkt om hästar, men jag klarar inte av att vara i stall där det inte är ordning o reda med foder, kolla masken, hovslagre osv... Jag vill bara rida snälla hästar dessutom, behöver inte vara utbildade eller så bara dom är snälla. Jag tycker det är skitsvårt, speciellt sen jag flyttade till mindre ort... Så jag förstår ditt dilemma, även om jag är ”på andra sidan”! Jag har aldrig behövt betala för att vara medryttare, men ser inte det som något bekymmer eftersom jag vet vad det kostar att ha häst!

 

[Snö]

Ja det går! Jag har haft 2 medryttare. Båda gångerna annonserade jag på en sida som endast har just medryttarannonser, fick en handfull svar båda gångerna. Hittade bra medryttare båda gångerna. Trots att:

Jag sökte medryttare endast för uteritt.
Körkort och bil krävdes (första tjejen var 17 en kunde lösa det ändå).
Inga belysta vägar.
Endast ridning barbacka och bettlöst.
Dock inga andra sysslor och låg kostnad.

Första tjejen var bra men lite försiktig. Hon flyttade efter 1 år till annan ort. Andra tjejen var fantastisk. Duktig och klok och seriös. Efter 1.5 år behövde jag dock ingen medryttare längre och hon började träna hund mer seriöst så vi kom överens om att avsluta.

Jag hade några till som provred - 2 st. Men jag sa nej då jag inte kände att dom var rätt för hästen.

 

[Tokyo]

Tipsar om att kolla annonser för medryttare finnes! Jag är själv medryttare och "min" hästägare hittade mig via en annons jag lagt upp. Väldigt tacksamt och smidigt

 

[mackan]

Det är olika svårt att hitta medryttare utifrån förutsättningar . Det handlar ju dels om en överenskommelse/koncept som ska passa båda, och dessutom om andra variabler som övrigt upplägg innefattar.

Där jag stått uppstallad på olika ställen genom åren så har det ofta varit så att bra och lyckade medryttare ”ärvs” .
Någon häst säljs - medryttaren försvinner. Kontakten och intrycket behålls i stallet. Sen har den medryttaren rekommenderats och kontaktats igen och kommer då igen som medryttare på någon annan i stallets häst.
Det är väldigt lyckat och trevligt . Både hästägarna och medryttarna som ”återrekryteras” känner det

Min egen medryttare f.ö fick jag utifrån samma upplägg för + 6 år sedan ... hon var medryttare på häst som såldes och ägaren skulle ingen ny ha... hade känt henne i stallet utifrån hur hon red/var osv så frågade och hon provred och gillade hästen . Hon är kvar nu 6+ år senare inkl flyttat med oss till annat stall sen snart 4 år .

 

[Heulwen]

Kanske kan vara värt att sänka åldersgränsen några år till 15-16? Jag har stått i samma stall som riktigt duktiga och ansvarsfulla ryttare i den åldern som ridit och hanterat hästar bättre än många vuxna. Men då måste man ha med föräldrarna på spåret så klart då medryttarna i så fall är omyndiga. Finns det någon lokal ridskola eller tränare i trakten som har kontakter skulle jag kasta ut trådar där.

För övrigt håller jag med om att det @mackan skriver om att "ärva" medryttare är toppen, även om det kanske inte är applicerbart för dig? När min medryttarhäst skadat sig har jag fått rida och motionera andras hästar i stallet, vilket varit uppskattat av båda parter. Min medryttarhäst fick jag för övrigt följa med och provrida och börja på efter att ha ägt egen häst tidigare i samma stall.

 

[Efwa]

De enda medryttare som fungerat riktigt bra för mig är de jag hittat genom kontakter.

Den yngsta har helt enkelt gått fram och frågat och jag var mycket skeptisk till åldern (kanske 12 år gammal) men den personen har jag fortfarande sporadisk kontakt med. Personen har vuxit upp och har egna hästar och köpte sonen till min.

De jag har nu och har haft 5-10 år är grannar och kurskompisar samt raskontakt.

Jag har aldrig haft så bra medryttare som jag haft de senaste 10 åren och det beror nog på att jag känt dem före och vet vad det är för personer.

 

[Marty]

De bästa medryttare jag hittat är faktiskt genom "medryttare finnes" på facebook eller andra annonssidor. Jag har nästan gett upp det där med att annonsera själv då jag får så mycket konstigt folk som kommer och provar. Det spelar ingen roll att jag mer eller mindre försöker avskräcka folk från min häst, det kommer hit någon som knappt kan rida i alla fall. I sökes-annonser kan man själv oftast ganska snabbt avgöra om det skulle kunna passa eller inte.

 

[MiniLi]

Kan du hitta via rekommendationer från vänner och bekanta kanske?
Jag har varit medryttare sporadiskt tidigare i livet när jag tillfälligt varit utan egen häst. Har alltid tyckt att det varit jättesvårt att hitta en bra matchning med häst, ryttare och stall.. Men efter att jag började rida igen 2016 så fick jag napp om att bli medryttare via en ny bekant som jag träffat via min partner. Det fungerade toppen och hon såg senare till att jag fick ytterligare en medryttarhäst i samma stall. Nu rider jag inte hennes hästar längre utan rider bara den andra hästen och det funkar bra!

Tänker att det är skönt för både ägare och medryttare om man har ett hum om varandra sedan innan eller iaf någon som känner båda och kan rekommendera utifrån att man troligen kan funka i ett samarbete.

Sen för min del så hade jag aldrig nappat på en annons utan ridhus. Jag är för bekväm

 

[Lingon]

För mig som medryttare så är det några saker som får mig att inte svara på en annons om medryttare sökes:

-Texter som: "Pga oseriösa sökande så söker jag återigen medryttare" Det läser jag som att det finns en risk att hästägaren besvärlig att ha att göra med.
-Texter som antyder att ägaren egentligen inte vill ha medryttare men hon/han hinner inte med sin häst så hon/han måste. Annonsen måste utstråla att hästägaren helt ärligt vill ha medryttare.
-Dålig förutsättningar att rida vid frusen och mörker. Men jag är inte kräsen. Hästen/ponnyn är viktigare än om det finns ett ridhus.
-Unghäst. Har ingen vana av det så det undviker jag.

 

[Tassa]

Hur fasiken hittar man en vettig medryttare ? Jag har annonserat i flera olika former, får en hel del svar men inget napp än. Eller det är en sanning med modifikation, två personer har visat sig intresserade och vi har stämt träff i stallet.
Den första dök inte upp, gick inte att få tag på heller.
Den andra kom till stallet, träffade hästarna. Sen jagade jag hovslagare och jul och nyår kom, när jag väl hittade hovslagare och fick hästen skodd, hörde jag av mig till medryttaraspiranten för att höra om intresset fanns kvar. Absolut fanns det intresse för mina hästar och vi bestämde en tid. Dock fick personen förhinder men skulle höra av sig under eftermiddagen med ny tid. Det är en vecka sedan nu.

Är det så svårt att hitta en medryttare nu? Måste jag omvärdera och kunna acceptera en medryttare under 18år?
Eller är ridhus på gården ett måste för att det ska vara möjligt att hitta medryttare?
Min annons beskriver både hästarna och vad jag söker för person (myndig, någorlunda hästvan person. Medryttaren får välja dagar själv, även antalet dagar. Mängden ridning och pyssel väljer medryttaren också själv, jag vill bara ha avlastning..

När jag letade medryttarhäst tyckte jag att det var bra att ha lite mailkontakt innan jag åkte ut och provred. Då kunde jag bilda mig en uppfattning om både ägaren och hästen. En häst insåg jag redan efter att ha mailat lite med ägaren att den troligen inte var rätt för mig, så då var det inte någon mening att jag åkte och provred. Men då sa jag ju såklart till ägaren att jag inte var rätt ryttare för dem, istället för att inte svara helt plötsligt. Så om du kan konversera via mail en del innan så får du en uppfattning om hur seriös personen är? Någon kanske tröttnar och slutar höra av sig om den inte är tillräckligt intresserad och då har du kunnat sålla bort den personen redan innan provridning.

Sen tror jag att folk är väldigt spontana och inte har tänkt igenom det här med att bli medryttare kanske. Min hästägare har haft folk som har provridit och sedan inte hört av sig, eller folk som har ljugit om sin bakgrund eller slutat efter en månad. En tjej ville komma och provrida, men sedan sa hon att hon har småbarn så hon hade inte tid att rida regelbundet. Men då har man ju inte tänkt igenom det när man skickar iväg ett svar på en annons.

 

[hier]

Jag gick som 17-åring över från ridskola till medryttarskap, första foderhästen kom först vid 30 års ålder, så jag har några års annonserande och provridande i bagaget
Förstås 99 % som medryttare men tog emot aspiranter för senaste medisen och sen också när jag behövde medryttare till foderhästen.

Nästan alla hästar (och medryttare) har varit via annons. Så i relation till det misslyckade provridningar eller matchningar har det faktiskt inte varit, men då har också vägen till provridning varit lång. Jag inte är den optimala medisen pga längd/vikt, brist i skolridning + ej har bil.

Har fått lära mig att skriva överdrivet noggranna annonser + fråga massor redan på mail. Har trots detta varit med om att man kommer ut och ska titta på en häst som 1) var ute på långritt med dottern när man kom ut eller 2) har stått en vecka pga skada och kan bara ledas med kedja (jag sökte specifikt en trygg och igång skogsmulle efter olycka).

En annan "trygg skogsmulle" jag började rida började plötsligt kasta sig iväg i bockserier efter 2 veckor. Visade sig att den hästen varit i omgångar hos problemlösare tidigare

Så det finns inga garantier men till syvende och sist är det ärlighet, ärlighet och självrannsakan hos både medryttare och ägare som jag tror är nyckeln.

Sedermera visade sig foderhästen heller inte vara optimal medryttarhäst pga märr Så det vart en direkt tvärnit med första medryttaren på henne, men där gjorde jag misstaget att underskatta hästen + underskatta hästars i allmänhet tendens att reagera olika under olika ryttare, i synnerhet när de ska ut själva.

Efter ny annons där jag med klumpen i halsen kände mig nödgad att skriva det förhatliga *kräver rutinerad ryttare* (skulle aldrig själv svara på sån annons) så hittade jag min räddande ängel

Just nu står jag hästlös och går i flyttplaner, men när jag själv sen annonserar igen efter ny medryttarhäst (kommer aldrig någonsin igen ha foderhäst) tänker jag trots min erfarenhet skriva "trög och sävlig tantåsna önskas*

 

[Fille]

Jag gick som 17-åring över från ridskola till medryttarskap, första foderhästen kom först vid 30 års ålder, så jag har några års annonserande och provridande i bagaget
Förstås 99 % som medryttare men tog emot aspiranter för senaste medisen och sen också när jag behövde medryttare till foderhästen.

Nästan alla hästar (och medryttare) har varit via annons. Så i relation till det misslyckade provridningar eller matchningar har det faktiskt inte varit, men då har också vägen till provridning varit lång. Jag inte är den optimala medisen pga längd/vikt, brist i skolridning + ej har bil.

Har fått lära mig att skriva överdrivet noggranna annonser + fråga massor redan på mail. Har trots detta varit med om att man kommer ut och ska titta på en häst som 1) var ute på långritt med dottern när man kom ut eller 2) har stått en vecka pga skada och kan bara ledas med kedja (jag sökte specifikt en trygg och igång skogsmulle efter olycka).

En annan "trygg skogsmulle" jag började rida började plötsligt kasta sig iväg i bockserier efter 2 veckor. Visade sig att den hästen varit i omgångar hos problemlösare tidigare

Så det finns inga garantier men till syvende och sist är det ärlighet, ärlighet och självrannsakan hos både medryttare och ägare som jag tror är nyckeln.

Sedermera visade sig foderhästen heller inte vara optimal medryttarhäst pga märr Så det vart en direkt tvärnit med första medryttaren på henne, men där gjorde jag misstaget att underskatta hästen + underskatta hästars i allmänhet tendens att reagera olika under olika ryttare, i synnerhet när de ska ut själva.

Efter ny annons där jag med klumpen i halsen kände mig nödgad att skriva det förhatliga *kräver rutinerad ryttare* (skulle aldrig själv svara på sån annons) så hittade jag min räddande ängel

Just nu står jag hästlös och går i flyttplaner, men när jag själv sen annonserar igen efter ny medryttarhäst (kommer aldrig någonsin igen ha foderhäst) tänker jag trots min erfarenhet skriva "trög och sävlig tantåsna önskas*

Har sett en annons där det stod ”söker trimmad tantmoped” tyckte det var rätt skön beskrivning tolkar det som en snäll häst med egen framåtbjudning!

 

[Iszka]

Har haft två jättebra medryttare, båda under 18 år. Hittade genom att annonsera på Facebook och fick många svar båda gångerna. Gick på magkänsla när det blev dags att välja och det blev toppen bägge gångerna ska väl tilläggas att det varit relativt okomplicerade hästar och att rört sig om enbart motionsridning