Hur hantera förälders sjukdom?

[Sleepy]

Det är ju olika vilken typ av relation en har. Själv är jag oändligt tacksam för att jag kunde vara nära den där sista tiden. Jag minns med värme de samtal vi hade, skratt och tårar och även stunder tillsammans utan att säga ett ord. Det känns bra i hjärtat att jag fanns där och stöttade.

Gör det som känns rätt.

 

[BusBarro]

Min pappa dog för drygt tre veckor sedan.

I fredags hade vi begravning för honom och det var utan tvekan den jobbigaste dagen i mitt liv.

Hur går man vidare från att ha förlorat en förälder alldeles för tidigt?
Det känns som jag konstant ska gå sönder av saknad av min pappa.

 

[MCP]

@BusBarro
Jag beklagar sorgen

 

[Cambrie]

Min pappa dog för drygt tre veckor sedan.

I fredags hade vi begravning för honom och det var utan tvekan den jobbigaste dagen i mitt liv.

Hur går man vidare från att ha förlorat en förälder alldeles för tidigt?
Det känns som jag konstant ska gå sönder av saknad av min pappa.

Beklagar. Man bara gör. Man får sörja. Men små små steg gör att sorgen försvinner även om saknaden finns kvar. Jag saknar fortfarande min far även om det är över 15 år sedan han gick bort, men sorgen har lagt sig. Låt det ta den tid det tar. Kram.

 

[lytesout95]

Beklagar.
Båda mina föräldrar gick bort med ett års mellanrum innan de han fylla 65, pappa i tarmcancer och mamma fick någon form av skenande alzheimer. Jag vet nog inte hur jag hanterade det egentligen, jag satte den ena foten framför den andra och så gick dagarna. Mina hästar gjorde livet lättare och jag gjorde mitt bästa för att vara snäll med mig själv.

 

[Destiny_D]

Jag beklagar verkligen din sorg
Jag begravde min mamma för ganska exakt ett år sedan. Det värsta året i mitt liv, och tyvärr så har jag inget svar på hur man går vidare... Jag hamnar fortfarande i den där avgrundsdjupa svarta sorgen ibland, men inte lika ofta längre och inte lika länge. När det kommer gör det fortfarande precis lika förjävla ont, men däremellan kan jag andas lättare. Jag försöker bara att acceptera att det är så det kommer att vara. Jag tillåter mig att vara sådär fruktansvärt ledsen när det kommer. Jag tror att det skulle vara värre för mig att skjuta undan känslorna och aldrig släppa ut dom. Det skulle äta upp mig inifrån... Dessutom har jag världens bästa vänner som låter mig älta, trots att det gått ett år nu. Ta hand om dig, och låt sorgen ta plats och ta sin tid

 

[Dressyrtjejen_97]

Beklagar sorgen.
Har inget mer att tillföra tyvärr.

 

[Snurrfian]

Min pappa dog för drygt tre veckor sedan.

I fredags hade vi begravning för honom och det var utan tvekan den jobbigaste dagen i mitt liv.

Hur går man vidare från att ha förlorat en förälder alldeles för tidigt?
Det känns som jag konstant ska gå sönder av saknad av min pappa.

Jag beklagar sorgen ❤(Man tar sig vidare på något sätt, jag kan inte säga hur mer än att man ta ett andetag i taget, ett steg i taget och så småningom inser man att man faktiskt överlevde. Man saknar dem, min pappa dog mycket hastigt -97, jag var 19 år och det kändes som om jag tappade fotfästet fullständigt. Jag saknar honom fortfarande, jag hade önskat att han hade fått träffa mina barn, min man, varit en del av mitt liv.

 

[mandalaki]

Min pappa dog för drygt tre veckor sedan.

I fredags hade vi begravning för honom och det var utan tvekan den jobbigaste dagen i mitt liv.

Hur går man vidare från att ha förlorat en förälder alldeles för tidigt?
Det känns som jag konstant ska gå sönder av saknad av min pappa.

En dag i sänder. Hoppas du har några att sörja tillsammans med, att prata och minnas är skönt.

Jag beklagar din förlust!

 

[mandalaki]

Jag beklagar sorgen ❤(Man tar sig vidare på något sätt, jag kan inte säga hur mer än att man ta ett andetag i taget, ett steg i taget och så småningom inser man att man faktiskt överlevde. Man saknar dem, min pappa dog mycket hastigt -97, jag var 19 år och det kändes som om jag tappade fotfästet fullständigt. Jag saknar honom fortfarande, jag hade önskat att han hade fått träffa mina barn, min man, varit en del av mitt liv.

 

[Sonic76]

Och det finns inga rätt eller fel i sorg"
Alla hanterar det på sitt sätt.
Jag har sörjt olika för alla dödsfall
Massa kramar till dig

 

[nullo-modo]

Kramar.
Själv var jag som en schackpjäs som andra fick flytta på när mamma gick bort, sedan började jag ta små små steg själv och efter ett bra tag börja leva igen.
Låt det ta den tiden sorgen behöver.

 

[Kilauea]

Man tar en dag i taget och plötsligt upptäcker man att tiden går, att det är ok att må bra och skratta. Däremellan får man stunder då man önskar få ha sin förälder hos sig, då man vill prata, berätta, få stöd och dela glädje och sorg.

Men på nåt sätt tar man sig vidare.

Kram