BusBarro
Trådstartare
Hej buke,
Behöver lite input och någon att bolla med.
Bakgrund: Min pappa fick beskedet spridd prostatacancer för drygt 1,5 år sedan. Kom som en rejäl chock efter bara "lite ont i ryggen" som visade sig vara då metastaser som spridit sig i kroppen. Eftersom min pappa även har en sen tidigare tarmsjukdom var behandlingsmöjligheterna begränsade redan från början.
Efter nu 1,5 års testande av olika behandlingar med hormonsprutor, strålning och cellgifter fick pappa nu beskedet att det finns inget mer de kan göra. Nu handlar det bara om att försöka smärtlindra honom eftersom han har ont i kroppen. Cancern är så spridd i organen att det inte går att behandla. Enligt läkaren har han 2 månader - 1 år kvar att leva (dock avslutade hon med att säga, men vi har ju haft fel innan - vilket mamma uppfattade det som att det är inte omöjligt han lever längre).
Jag fick veta detta idag när jag var på jobbet och blev jätteledsen och åkte hem direkt.
Till saken då är att jag bor 50 mil från mina föräldrar, är gravid i 6:e månaden och jobbar just nu heltid. Min första reaktion var ju självklart att åka dit i helgen men min mamma tyckte vi skulle vänta eftersom vi ändå har ett planerat besök om två veckor... Samtidigt som det är långt att åka och inte jätteroligt att sitta i en bil minst 10 timmar vill jag ju självklart träffa min pappa så mycket som möjligt. Det är så himla svårt när man bor långt bort och inte kan åka bara över dagen.
Hur hade ni tänkt?
MVH F
Behöver lite input och någon att bolla med.
Bakgrund: Min pappa fick beskedet spridd prostatacancer för drygt 1,5 år sedan. Kom som en rejäl chock efter bara "lite ont i ryggen" som visade sig vara då metastaser som spridit sig i kroppen. Eftersom min pappa även har en sen tidigare tarmsjukdom var behandlingsmöjligheterna begränsade redan från början.
Efter nu 1,5 års testande av olika behandlingar med hormonsprutor, strålning och cellgifter fick pappa nu beskedet att det finns inget mer de kan göra. Nu handlar det bara om att försöka smärtlindra honom eftersom han har ont i kroppen. Cancern är så spridd i organen att det inte går att behandla. Enligt läkaren har han 2 månader - 1 år kvar att leva (dock avslutade hon med att säga, men vi har ju haft fel innan - vilket mamma uppfattade det som att det är inte omöjligt han lever längre).
Jag fick veta detta idag när jag var på jobbet och blev jätteledsen och åkte hem direkt.
Till saken då är att jag bor 50 mil från mina föräldrar, är gravid i 6:e månaden och jobbar just nu heltid. Min första reaktion var ju självklart att åka dit i helgen men min mamma tyckte vi skulle vänta eftersom vi ändå har ett planerat besök om två veckor... Samtidigt som det är långt att åka och inte jätteroligt att sitta i en bil minst 10 timmar vill jag ju självklart träffa min pappa så mycket som möjligt. Det är så himla svårt när man bor långt bort och inte kan åka bara över dagen.
Hur hade ni tänkt?
MVH F