Jag tycker att bilden(och de andra som togs vid samma tillfälle) är intressant för två spår av diskussioner:
1. Den gällande utrustning, och om vi kan/bör förlita oss på att "proffsen" alltid har "rätt" och att vi borde ta efter dem / lita på dem.
2. Hur kan vi, alla tillsammans, visa att vi inte tycker att det är ok att rida på det här viset?
1) Jag tycker verkligen inte att "proffsen alltid har rätt", detta trots att jag själv verkligen är en äkta gräsrotsryttare. Jag anser det vara en bra grej att ifrågasätta och diskutera både nya och gamla saker. För mig är varken utrustning eller metoder självklara bara för att någon som är duktigare än mig säger det (oavsett vilken nivå personen befinner sig på), däremot så försöker jag vara ödmjuk och inse att personen är duktigare än mig av en anledning. Så om personen har goda argument för att, låt oss säga ett annat bett, skulle passa min häst bättre är jag inte dummare än att jag kan prova även om jag själv inte hade kommit på idén. Inom rimliga gränser då givetvis. Ett light-exempel från verkligheten var på ridskolan för hundra år sen när ridläraren tyckte att jag skulle rida med ett spö under tummarna för att få en mer stilla hand. Oerhört dum idé tyckte jag själv, även när jag provade. Men, ridläraren kunde förklara tanken bakom och eftersom jag betalade denne för att lära mig rida bättre så vore det konstigt om jag avfärdade dennes idéer utan att prova. Då hade det varit bättre att rida för någon annan. "Problemet" var att jag surade över detta fördömda spö som gjorde allt så mycket svårare på lektionerna. Efter ett par två-tre gånger med spö red jag utan det igen och plötsligt gick det mycket bättre eftersom mina viftande händer inte störde hästarna längre...
Sammanfattning: Inte lita på folk bara för att de är bättre, men att prova saker baserat på goda argument är jag inte alls främmande för.
2) Det kan ju kännas svårt att som jag vara på gräsrotsnivå och vilja påverka proffsen om man ska tänka världseliten. Däremot gör jag ju vad jag kan mer på hemmaplan. Finns det en tränare som jag tycker beter sig illa så avstår jag från denne och rekommenderar inte andra att anlita denne heller (dvs jag avstår rekommendation men går inte omkring och snackar skit om denne vitt och brett). Det är inte så mycket konstigare än andra val jag gör. Undviker till exempel att handla i en av affärerna på orten eftersom de har ganska dåligt ekologiskt utbud. Jag känner lite "ingen kan göra allt men alla kan göra något". Sen vad gäller toppryttarna har jag ju åsikter om vilka jag tycker rider trevligt och vilka jag tycker inte gör det MEN inser också att den nivån på ridning och hästar som de befinner sig på kommer jag aldrig vara i närheten av utan försöker banka lite ödmjukhet i mig själv. Däremot är inte det samma sak som att ridning får se ut hur som helst bara för att det är hög nivå. Hästarnas välbefinnande borde ju alltid stå högst på listan men även här har vi ju olika åsikter om HUR man uppnår detta. Det gäller ju sånt som utfodring, hagvistelse, täckesanvändning, träningsmetoder och så vidare. Hästens välbefinnande är något som jag verkligen försöker ha fokus på hela tiden när jag har med mig personer som är unga och/eller oerfarna och förklara VARFÖR jag gör saker som jag gör.
Sammanfattning: Man får göra det man kan för att försöka påverka det som man faktiskt har möjlighet att påverka.