Sv: hur gick det för bebisen som hade bråttom ut?
Här är jag!!
Ni är för söta som tänkt på mig och undrat hur allt har gått!
Kan sammanfatta det hela som så här:
Efter jag var inne här sist mådde jag strålande tills det var dags för återbesök hos läkaren. De envisades med att de var tvungna att känna på livmodertappen - vilket gjorde att mina värkar satte igång efter ungefär ett dygn (vissa reagerar tydligen väldigt skarpt med att kroppens hormoner sätter igång förlossningen vid sådana här undersökningar). Inlagd på lasarettet igen i ungefär två veckor (var i v 31+ tror jag när jag kom in).
Fick sedan komma hem men fick inte vara uppe alls, utan endast ligga ner - även äta liggandes (därav har jag inte kunnat vara inne på datorn alls). Fick bricanyl hela tiden för att livmodern skulle hålla sig lugn.
Läkarna ville kolla mig igen efter en vecka men då lät jag dem inte känna på mig, utan de fick nöja sig med ultraljud nerifrån. De blev inte glada, men jag kände att en ny vända på lasarettet med mängder av mediciner var jag inte sugen på.
Hur eller hur lyckades jag hålla mig och bebben i schack tills förra måndagen - då föddes min underbara lilla dotter i vecka 38!
Allt gick superbra och från första värken tills hon var ute tog det bara drygt 3 timmar! Men jag är inte förvånad över det, så bråttom som hon har haft hela tiden
.
Tack snälla ni för att ni tänkt på oss hela den här tiden! Det värmer!
Kram
Tillis och mitt ännu odöpta lilla pyre
