Sv: hur får man bukt med konstigt betende?
Håller med Gnist, känner man inte hunden väldigt bra och har sett hur hundägaren själv agerar i likadana situationer som uppstår, alternativt vet precis vad man gör, så kan beteendet bli sju resor värre.
MEN, även om man som hundvakt inte har som ansvar att uppfostra hunden, så måste man även ha rätt att säga ifrån om man vill att det skall funka mellan er!
Prata med ägaren, denne kanske kan vara hemma hos er med hunden och se var problemet ligger och ge tips och råd, men börja inte ge er på det helt på egen hand.
Jag har en hund (omplacering) som dagligen försökte putta gränser upp till ca 3 års ålder, är skarp och gärna tar till morrningar. Särskilt mot barn och personer som backat undan en gång. Inget allvarligt, men han har lärt sig att lite gurgel kan funka för att få sin vilja igenom.
Lite grejer som jag skulle kolla upp till en början (med utgång från mina egna erfarenheter) är i alla fall:
1. Har hunden en egen plats dit han kan gå och få vara ifred? En zon (t.ex. korg) som är totalförbjuden för barn, lek, klappar osv? En sådan zon kan minimera risken för morr och sura miner betydligt, hunden behöver inte ta till rösten för att få vara ifred utan behöver bara slinka undan.
2. Upplever ni skillnad på morr och morr? Vissa hundar (som våran) har olika morrningar, och alla betyder olika från "gud så skönt" till "stick, annars smäller det".
3. Har hunden rutiner? En hund som VET vad som förväntas av den slipper bli förvirrad och gå in i försvarsställning när den blir osäker.
Andra tips: Gör tråkigheter som tasstork till positiva saker, t.ex. en gobit efter varje torkad tass.
Ge hunden mat på fasta tider t.ex EFTER ni har ätit. Släng ut hunden ur köket tills ni är klara. Servera sedan hunden och låt den äta ifred så undviker ni matkonflikter. Öron, tuggben osv. serveras i den fredade zonen, ingen annanstans!
Ha tålamod, var konsekventa och ta hjälp av en duktig person med erfarenhet (på riktigt, inte bara över nätet
)!