Hur bra koll bör man ha på sin egna hund om man är instruktör?

purity_666

Trådstartare
Spelar det någon roll hur en instruktörs egna hundar är för er?

Skulle ni gå till en problemhundskonsult, vars egna hund biter främmande människor ibland?

Skulle ni gå vardagslydnad hos någon vars hund drar i kopplet, eller struntar i inkallning t.ex.?

Jag tycker inte en instruktör behöver ha perfekta hundar, men grunderna bör finnas i alla fall. Om jag ska gå till en problemhundskonsult och betala massor, så kommer jag inte välja den som själv har en hund som biter om främmande människor vill klappa.

Jag tänker då att hunden/hundarna är vuxna hundar som instruktören/konsulten haft sedan de var valpar.

Ja hur tänker ni? Kollar ni på instruktörens egna hundar eller är det oväsentligt?
 
Spelar det någon roll hur en instruktörs egna hundar är för er?

Skulle ni gå till en problemhundskonsult, vars egna hund biter främmande människor ibland?

Skulle ni gå vardagslydnad hos någon vars hund drar i kopplet, eller struntar i inkallning t.ex.?

Jag tycker inte en instruktör behöver ha perfekta hundar, men grunderna bör finnas i alla fall. Om jag ska gå till en problemhundskonsult och betala massor, så kommer jag inte välja den som själv har en hund som biter om främmande människor vill klappa.

Jag tänker då att hunden/hundarna är vuxna hundar som instruktören/konsulten haft sedan de var valpar.

Ja hur tänker ni? Kollar ni på instruktörens egna hundar eller är det oväsentligt?

Fast alla hundar vill inte bli klappade och nedärvd osäkerhet är nästintill omöjligt att träna bort. Så att hunden ska tåla hantering bara för att ägaren jobbar med problemhundar? Nej knappast.

Drar i koppel och struntar i inkallning likaså egentligen. Har hört om hundar som är smått omöjliga att lära gå bra i koppel. Och många jakthundar eller draghundar har alldeles för hög jaktlust för att komma på inkallning.

För mig är en bra tränare en som dels respekterar hunden. Hundar är individer och man kan inte forma dom precis som man vill. Man bör respektera eventuella begränsningar som rasen och individen har. Och sen jobbar med så schyssta, roliga och trevliga metoder som bara är möjligt och som vill ha trygga, glada hundar som inte bara slutar med något för att de får ett hot på sig.

Däremot så vill man ju såklart att instruktören ska kunna förbättra och jobba med den typen av hund eller problem man har. Men alla hundar kan inte bli hanterade hur som helst, vara lösa överallt eller vad det nu än är som problemet är.
 
Jag tycker att en bra tränare är någon som jag och hunden trivs med och som hjälper oss åt rätt håll i träningen. Hur tränarens egna hundar är spelar inte någon större roll.

Däremot tyckte jag att det var lite ironiskt att gå lydnadskurs för en tränare som inte ens lyckas ta pris med sin egen hund i lkl 1 (försöken var mååånga) och som inte kände igen en renrasig border collie utan trodde att det var en bullmix. BC är ändå en av sportens främsta hundraser. Visst, BC kan se ut hur som helst men i mina ögon var detta en "typisk" BC, åtminstone inte alls likt en bullhund..

Nu tyckte jag dock inte att den tränaren var särskilt bra ändå, så dessa saker kanske stickte lite extra i ögonen pga det.
 
Min egen hund är ju något av en vandrande (studsande :D) problemboll. Jämfört med hur han var en gång i tiden är han fantastisk, jämfört med en normal hund är han katastrofal. Jag förstår att det garanterat avskräcker människor från att komma till mig för hjälp (problem eller vardagslydnad), men sånt är livet. En stor majoritet av de jag känner som sysslar med problembeteenden av något slag gör det just för att de haft (eller har) en onormal hund med extrema beteenden. Jag hamnade i en... diskussion med en instruktör för ett tag sedan, där hen mycket nöjt framhävde sin standardövning som alltid ingår för alla hundar i alla allmänlydnadskurser i alla-många år med "det har alltid funkat, inte en enda hund har haft några problem med det här!". Från min synvinkel betyder det att instruktören i fråga har antingen starkt bristande erfarenhet, eller oförmåga att korrekt tolka resultat (och hens syn på mig är nog i sin tur inte så smickrande heller ;)).

Jag tycker inte det är ett problem att en instruktör har en hund som kan bita, snarare skulle jag tycka att det vore ett problem om hens hund minsann aldrig... Det rigida tänkandet är för mig en större varningssignal. Men jag fastnar på en sak du skriver, "vars egna hund biter främmande människor ibland"... Det är ju stor skillnad på att ha en hund som kan bita, men man är medveten om det och jobbar för att underlätta för både hunden och omgivningen, mot att ha en hund som då och då faktiskt biter. Det sistnämnda låter problematiskt på flera plan, inte minst i den här situationen vilket säkerhetstänkande som finns i träningen av andras hundar. Det låter inget vidare, kan man väl säga!

Som @linnsan tar upp handlar det också om hundens upplevelse. En tränare vars hundar upprepat biter folk låter inte för mig som hundar som har det bra. Jag skulle inte lita på att inte även min hund skulle få sina gränser klampade rakt över...
 
Jag kan väl själv tycka att om jag ska ha kurser i tävlingslydnad är det bra om jag har tävlat i lydnad etc. Men sen är det ju upp till deltagaren att ta reda på om jag är kompetent nog för att ge vad deltagaren förväntar sig.

Jag skulle själv inte gå kurs för någon som jag inte vet är kompetent inom området. Hur dennes hundar är bryr jag mig mindre om.
 
Sen är det även det där med lathet :D

Jag kan ju ha en hund som gör något som jag inte stör mig på något särskilt för att direkt lägga ner någon träning i det. Men där jag vet hur jag ska göra. Medans just samma beteende stör en annan ägare något extremt. Då kan man ju förhoppningsvis hjälpa denna ändå.

Ett exempel är min lilla tik. Hon väger 4 kg och ÄLSKAR att dra. Hon går mest lös eller i lina och flexi och har sele. Jag tycker därför inte att det är ett särskilt stort problem att hon drar. Nu har vi tränat lite att halsband = inte dra med ganska gott resultat, om än inte perfekt. Men då har vi inte heller tränat mycket och hon har ju tillåts dra länge.

Medans en annan person kanske har en hund på 40 kg som alltid behöver vara kopplad och som drar som en idiot. Problemet här är ju oftast större enligt ägaren, trots att det är samma beteende.
 
Kanske har instuktören en svår hund som hen försöker utbilda, helt ok med mig.

Men om hen känner hunder som ''klar'' när den är så skulle jag då inte vilja ha den som intruktör :)
 
Alltså, i grund och botten tycker jag man väl bör ha koll på sin hund, ha tävlat hyfsat framgångsrikt (gärna olika typer av hundar) om det är tävlingskurser man håller i, osv.

Det är klart det påverkar intrycket, slutgiltiga beslutet handlar ju dock om vad man känner till om instruktören i övrigt.
Tänker att jag just därför bör vänta med att bli instruktör.

Däremot innebär ju inte motsatsen att man automatiskt är en dålig instruktör.
 
Det finns ju ett ordspråk som lyder "Skomakarens barn går med trasiga skor." När det gäller allmänlydnad så gör det mig inget om instruktörens egna hundar inte är uppfostrade så länge instruktören har kunskaperna att lära ut och kan individanpassa.

När det gäller tävlingsgrenar så vill jag att instruktören ska ha tävlingserfarenhet inom grenen.
 
Fast alla hundar vill inte bli klappade och nedärvd osäkerhet är nästintill omöjligt att träna bort. Så att hunden ska tåla hantering bara för att ägaren jobbar med problemhundar? Nej knappast.

Drar i koppel och struntar i inkallning likaså egentligen. Har hört om hundar som är smått omöjliga att lära gå bra i koppel. Och många jakthundar eller draghundar har alldeles för hög jaktlust för att komma på inkallning.

Fast jag förväntar mig nog att en instruktör har förmågan att inse såna problem och inte låta dem bara vara - dvs. man släpper inte lös en hund som sticker och jagar allt som rör sig, man släpper inte fram folk till en hund som inte klarar närkontakt. Instruktören måste alltså inte tvunget ha arbetat bort problemen hos sin egen hund men måste ändå ha kunskap nog att hitta sätt att inte få det att hända om och om igen! Jag skulle verkligen inte anlita en instruktör som hade en hund som bet folk "lite då och då". En eller möjligtvis två gånger, visst, olyckor kan hända och är det första eller andra gången så är man kanske inte alls beredd på det, men händer det fler gånger än så så tycker jag att instruktören har brustit i sitt hundansvar och jag skulle bli synnerligen tveksam till personens kompetens att hjälpa mig och min hund.
 
Fast jag förväntar mig nog att en instruktör har förmågan att inse såna problem och inte låta dem bara vara - dvs. man släpper inte lös en hund som sticker och jagar allt som rör sig, man släpper inte fram folk till en hund som inte klarar närkontakt. Instruktören måste alltså inte tvunget ha arbetat bort problemen hos sin egen hund men måste ändå ha kunskap nog att hitta sätt att inte få det att hända om och om igen! Jag skulle verkligen inte anlita en instruktör som hade en hund som bet folk "lite då och då". En eller möjligtvis två gånger, visst, olyckor kan hända och är det första eller andra gången så är man kanske inte alls beredd på det, men händer det fler gånger än så så tycker jag att instruktören har brustit i sitt hundansvar och jag skulle bli synnerligen tveksam till personens kompetens att hjälpa mig och min hund.

Fast var skrev jag det?

För mig är en bra tränare en som dels respekterar hunden. Hundar är individer och man kan inte forma dom precis som man vill. Man bör respektera eventuella begränsningar som rasen och individen har.

Precis här skrev jag ju att en tränare ska respektera hunden och dess begränsningar. Det gör man inte om man pressar hunden så den bits lite då och då och släpper den om den jagar vilt.
 
Var på jaktapporteringskurs en gång. Följde med mamma som tränade Benji. Kursledarens hund, en stor, brun flattehane, låg lös bredvid.

Mitt i att en bekants hund var på väg tillbaka med en dummy så flög han utan förvarning och helt utan anledning på tiken så att hon skrek. Det här var en extremt försiktig, undergiven, vek liten labbetik som efter det hade enorma svårigheter att komma in med dummyn, på grund av den dåliga erfarenheten. Under hela kursens gång flög han på andra hundar två gånger till.

Jag skulle ALDRIG gå tillbaka till en sådan instruktör och jag skulle varna andra för att träna för denne. Har man så dålig pli på sin hund, och inte heller vett att hålla den kopplad trots incidenter (varför är den ens med??) så ska man antagligen inte vara instruktör.
 
När det gäller kursen på klubben har jag inga direkta krav. Det är inte utbildade instruktörer och jag är enbart glad över att någon vill hålla i kurser.

Men jag har som mål att åka på 1-2 träningshelger och då är jag ytterst noga med vem jag vill gå för och kollar upp dom noga. Kan också bero på att en kurs hemma på klubben kostar ett par hundra för 8-10 ggr och en träningshelg betalar jag bortåt 3000:- för. Dels vill jag gå för någon vars träningsstil passar mig (många har YT eller FB sidor nu för tiden och lägger upp klipp. Mycket bra) och som är meriterade inte allt för länge sedan.

Jag är kräsen :D
 
Fast var skrev jag det?



Precis här skrev jag ju att en tränare ska respektera hunden och dess begränsningar. Det gör man inte om man pressar hunden så den bits lite då och då och släpper den om den jagar vilt.

Ber om ursäkt om jag misstolkade, jag var inte riktigt säker på vad du menade med "respektera hunden och dess begränsningar".
 
Vad menar du? Har din klubb (vad för klubb?) inga utbildade instruktörer? Vad håller de för slags kurser?

De håller alla möjliga kurser. Valp, rallylydnad, lydnad, agility. Några av de som håller kurserna har gått utbildning men långt ifrån alla (är medlem i tre klubbar). Brukshundsklubb.

Finns inget folk som vill engagera sig, de som håller kurserna har själva tävlat högre i det som ska läras ur och har lång hundvakt så jag har vart nöjd.
 
De håller alla möjliga kurser. Valp, rallylydnad, lydnad, agility. Några av de som håller kurserna har gått utbildning men långt ifrån alla (är medlem i tre klubbar). Brukshundsklubb.

Finns inget folk som vill engagera sig, de som håller kurserna har själva tävlat högre i det som ska läras ur och har lång hundvakt så jag har vart nöjd.

Ok, så tråkigt... :(

Jag är inte precis överimponerad av SBKs instruktörsutbildning (inte heller många privata), men det är ju något i alla fall... Jättebra att du är nöjd, givetvis! Och de kan säkert vara riktigt bra, det vet jag såklart inget om alls. Men jag tycker det är väldigt synd att hundträning är en sån där grej som "vem som helst klarar", och att klubbarna inte har några krav heller. (Men absolut förstår jag att det är svårt att få folk att ställa upp ideellt.)
 
De håller alla möjliga kurser. Valp, rallylydnad, lydnad, agility. Några av de som håller kurserna har gått utbildning men långt ifrån alla (är medlem i tre klubbar). Brukshundsklubb.

Finns inget folk som vill engagera sig, de som håller kurserna har själva tävlat högre i det som ska läras ur och har lång hundvakt så jag har vart nöjd.

Trist. Hos oss får du inte hålla kurser utan SBK utbildning, men finns inte folket eller viljan så har man ju kanske inget annat val.
 

Liknande trådar

Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 489
Senast: Ragdoll
·
Hundträning Byn som jag bor i anordnar hundpromenader ett par gånger i veckan. Jättebra träning tänkte jag. Själv har jag inget behov av social...
Svar
8
· Visningar
1 981
Senast: Sesca
·
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
5 020
Senast: Liran
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 431
Senast: Trassel12
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp