Hur började det? Kort och berättelse!

[Aliide]

Nu är jag nyfiken på hur ni såg ut i början på er hundkarriär! Nu menar jag inte bara ett kort taget första tävlingen eller så. Utan i era yngre dagar! Och sedan hur det kom sig att ni fick upp ett hundintresse och till slut skaffade en egen hund

Jag blev inspirerad till denna tråd då jag precis fick ett kort på mig med hund. Inte det första kortet men det enda på datorn. Visst ser jag ut som en van hundförare?

Jag har alltid haft hundar runt mig tack vare pappa. Men eftersom jag bodde hos mamma blev det inte så mycket kontakt eller träning. Har alltid haft ett stort djurintresse och när moster fick sin blandras (rottis/schäfer) blev det knappast större. Jag älskade den hunden ända ifrån hjärtat, tyvärr var hon kass mentalt och fick somna in endast 3 år gammal.

Sedan skaffade jag mig Focus, min första hund, för 3 år sen. Hade ingen direkt aning om vad jag gett mig in på. Det var väl inte det mest lyckade köpet men jag har lärt mig otroligt mycket!

 

[Aliide]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Måste också berätta en söt händelse i samband med Totte (hunden på bilden).

Jag fick äran att hålla i hans koppel på vår bakgård en gång. Var inte en dag äldre än på kortet. Stod iallafall stolt och höll i hans flexi. Så ser jag hur hunden springer runt kröken på huset, jag ser livrädd ut och kramphåller i flexit istället för att släppa. POFF så flög jag som en vante efter, och inte fasiken rundade jag husgaveln utan flög RAKT in i den. Eftersom de flesta skrattade så grät sprang jag in till mamma och stammar ur mig; "Huset sprang på mig!" Ett under att jag ändå höll kvar hundintresset trots detta!

Totte var förresten påväg till två taxar och en tant på gatan längre upp

 

[Bebben]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Well, jag har haft hundar i familjen sen jag föddes. Jag lärde mig gå med hjälp av dom, jag delade barnvagn med valpar och jag började följa med på kurser, träningar och andra "allmänna" hundgrejer i 5 års åldern ungefär. Var därefter med regelbundet fram tills pappa dog, då jag var 16 år. Fick ta över pappas tjänstehund (Schäfer) när han pensionerades, och fick efter det en annan Schäfer också som tyvärr fick avlivas pga HD-fel. Då var jag mellan 12-14 år gammal. Det har alltid funnits minst 2-4 st hundar i familjen samtidigt, blandat av Schäfer, Malle, Briard, Fransk Bulldogg, Grand Danois, Ceskyterrier och Springer Spaniels.

Min allra första hund som jag köpte helt själv, införskaffades när jag var 17 år och det var en Grand Danois. Avlivades 18 mån senare pga hennes dåliga mentalitet.
Min nuvarande hund är en Amstaff.

 

[Milosari]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

mitt hundintresse vaknade när jag började gå, då rymde jag genast över till grannens hund Bamse. nästa hund var bästa kompisens cairnterrier Macki. sedan skaffade farmor och farfar en spanielkorsning, Trine. hon var den snällaste hund som satt sin fot på denna jord. familjens första (och sista...) hund införskaffades när jag var 12, en dalmatiner som hette Hannibal. han omkom mindre än ett år senare i en tragisk olycka.

första egna hunden köpte jag för 6,5 år sedan, och det var lille Loke. jag ville ha en schäfer, men blev halvt övertalad och dessutom störtkär. ett jättesmart sätt att köpa hund på. ett halvår senare tassade en liten mager schäfertik in i mitt liv, det var Minina. mååånga misstag har det blivit, men det gick ändå och nu kan jag inte tänka mig ett liv utan hund.

har ett jättefint foto på mig och Trine, får se om jag kan få tag på en scanner.

 

[MrsScabtree]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Vilken rolig tråd!

Jag ha ringen bild på mig dom första hundåren. Men det började med att jag och min dåvarande bästis Niklas fick gå ut och gå med grannens golden retreivers Afrodithe och Muffins=SÅ GLAD
Sen blev min syster skötare på två tävlingshästar sim jag ofta fick följa med och sköta, dom hade en långhårig schäfer och en labrador som jag redan då i smyg försökte dressere (Gick inte så bra)
Sen var det hundutställningar som var så kul att gå på , och jag läste allt jag kunde om hundar och visste redan då minst hundra av alla raserna i världen. Jaja, efter mycket tjat fick jag en egen hund i tio års present (bortskämd)..Nämligen min west highland white terrier Harley. Då skulle han bli cirkushund minsann! Så där började jag experimentera med trick o grejjer. Men familjen tog ju såklart hand om honom mest även om han var "min". 3 år senare köpte vi Douglas av en slump (misstag) och honom fick vi ju för våra synder och var inte alls beredda på en hund med såna behov...vilket ingen fattade från början. Men men..jag blev väl intresserad av lydnad/bruks/skydd runt den tiden också då minst syster ville bli hundförare inom polisen så vi var och kollade på en del uppvisningar..blev inget med det men mitt intresse har hållt i sig.
Nu blir det snart tillökning med schäfer!

Hittade inget spec kort, men här är jag när jag är runt elva bast och Harley leker med Niklas JRT Molly.

 

[Tindrande]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Jag är inskolad med hund ända sen jag föddes. Då hade föräldarna en Beardis (Ida), hon gillade inte mig utan fick tas bort 6 mån senare då jag inte kunde vara på golvet för att hon la sig på mig .
När jag var ett kom Tina in i mitt liv, en finsk lapphund. Vi växte upp ihop kan man som säga. Hon hängde med i 10 år och tog så troget hand om mig och mina småsyskon. Helt underbar hund!!
När jag var drygt 10 fick jag min första hund - Cavalieren Flisan. Strax därefter fick Tina tyvärr somna in. Flisan levde i tio år hon också
År 2002 köpte vi familjens första Tibetanska terrier - Tilly och två år senare kom även Tova in i familjen. Tilly är den enda hund vi fått ta bort pga mentalitet, så hon lever inte längre tyvärr. Nu har jag min Yorkie (Tindra) och mamma har precis skaffat en kompis till Tova, en labb/flat tjej vid namn Hilda.
Och fler hundar i mitt liv kommer det med säkerhet att bli. Nästa hund på min önskelista är en Tibbe (helst efter Tova ) eller en Springer spaniel. Men det är nog några år till dess.

Har inga bilder tyvärr, så dom bara finns hos föräldrarna 22 min bort...

 

[Gecko]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Jag är uppvuxen med hundar då min mamma och pappa alltid har haft risensnauzer. Den risen som fanns när jag föddes hette Tinta. Har inga direkta minnen från henne då jag var så liten.
Nästa hund var också en risen som hette Inca. Hon var ingen jätte kul hund (om man får säga så) Lite ostabil i psyket och den enda som gällde för henne var mamma. Hon togs bort när hon var 5 1/2 år pga cancer i magen som hade spridit sig upp i strupen.
Nästa var också en risen som heter Chica som idag är 12 år. Och hur pigg och glad som helst. Det är verkligen en ögonsten. Mamma har nog sagt att det inte blir någon mer risen efter henne för att hon är alldeles för speciell och så fruktansvärt snäll och bra i psyket.
När Chica var 6 år så tog vi också hand om en tibetansk spaniel, Red som idag är 13 år också hur pigg och glad som helst. Han var väldigt osäker och rädd när han kom, men nu är han en guldklimp. Dock ska mamma aldrig ha en tibbe igen....

Själv skaffade jag min första hund när jag var 21 år en omplaceringshund som var en blandras, Lovis. Super mysig och gullig. Men jag fick tyvärr ta bort henne när hon var åtta år pga att hälsenan gick av.
Idag har jag en whippet tik, Humlan på 2 år.

 

[Kilauea]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Mitt första möte med hund var när jag kom hem från BB och pappa la mig på golvet så hunden vi hade då fick kolla in vad jag var för lustig liten pryl...
Sen har det rullat på med hundar, när vi var tvungna att ta bort honom (som jag växte upp med) pga åldern så hade vi olika lånehundar i perioder.
De veckor vi inte hade hund var sååå tomma (trots andra djur).
Att ha hund blir ju liksom en livsstil.

Att sen skaffa egen hund när jag gick hemma (efter gymnasiet) och inte hade nåt att göra föreföll sig liksom ganska naturligt.

 

[Aningsfull]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Jag fick min första hund när jag var 7 år, omplaceringen Tova, en golden retriever med hjärtfel. (mina föräldrar hade såklart huvudansvaret även om det hette att det var min hund) Jag hade precis börjat skolan och trivdes inte på fritids så då blev Tova det perfekta sällskapet för mig efter skolan. Hon var antagligen den slöaste golden som någonsin vandrat på denna jord, men det passade mig perfekt. För jag var ute själv och gick med henne varje dag utan problem.
När jag blev äldre och fick min första egna häst hängde hon med till stallet varje dag, enda stället hon betedde sig som en "riktig" golden och hade tokfnatt konstant.
Jag hade Tova i 8 år, då hon fick avlivas 12 år gammal för att hon blev akut sjuk.
Sen blev det ett litet hunduppehåll innan jag skaffade min dvärgpinscher som jag har nu. Sen träffade jag sambon och med honom följde greyhounden med.
Det var mitt hundliv, som planeras att bli långt.

 

[Kimz0r]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

<-- Se avataren. Jag är 22 år och valpen två månader på bilden. Det är min första hund och det är tänkt att han ska ställas ut och tävlas. Innan honom var min kontakt med hundar högst sporadisk och väldigt ytlig.

 

[villi]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

När jag föddes hade mina föräldrar en irländsk setter, en engelsk setter, en hälleforsare och ett par gråhundar. När jag var tre år togs den första kullen på eng.settern, vilket var början på uppfödningen (bilder på hundarna och hela "storyn" om dessa finns på http://www.rospigan.net/skedoms.htm). Därefter har vi haft en kull om året fram tills mina föräldrar skiljde sig när jag var tio år. Irländaren dog när jag bara var ett år så jag har inte så mycket minne av honom. Älghundarna har jag några minnen av, under en period hade vi även en jämte som jag minns klart eftersom jag då var lite äldre. Annars är det de eng. settrarna som jag är uppvuxen med och har mest minnen av. I första kullen var det endast en valp, och hon behölls. Hon visade sig bli en kanonhund både utseendemässigt, temperamentsmässigt och jaktligt. I hennes första kull behölls en tik som kom att bli den tredje avelstiken. Så under en period hade vi dessa tre tikar, plus en norsk tik som vi bara hade en kortare period... vet inte riktigt vad som hände med henne.

Jag har tyvärr inga bilder i datorn från när jag var liten, vi har bla en rätt rolig bild där jag och mina kompisar står med en valp i min dockvagn. De minnen jag har med hundarna är bl.a. när jag och mina syskon åkte sparklåda/skidpulka dragandes av hundarna, när vi lekte hund ute i hundgården (som jag skrivit i en annan tråd anammade vi hela grejen med hundlivet och åt även deras torrfoder ), alla valparna (som underminerade vår sandlåda ) och när vi åkte med på jaktprov, utställningar och hundkurser i Sverige och Norge. Vi har en rätt kul film där jag sex år gammal har apporteringsträning med min två år yngre bror. Jag har nån rosa finklänning (tror det hade varit skolavslutning samma dag) och min bror var endast iförd ett par ljusblå gummistövlar. Jag kastade iväg apporten och på kommando sprang lillebror lydigt iväg (tänk om man hade sån pli på honom än idag!) och hämtade apporten i munnen. Pappa var med och gav tips och kritik på utförandet. Jag var arg på lillebror för att vägrade ta av stövlarna -hundar kan ju faktiskt inte ha stövlar på sig!! Men mamma kom in och medlade genom att försäkra mig att brukshundar kan ha skor på sig för att skydda tassarna. Fine.. han fick ha på sig dem då.

När jag flyttade till Danmark för tre år sen var det första gången i mitt liv som jag var utan hund i hemmet. Jag saknar verkligen hundarna och det som jag ser mest fram emot med att vara färdig med skolan är att få skaffa en helt egen hund som inte är familjens utan bara min Självklart blir det en setter

Oj det blev långt det här! Blev ju så nostalgiskt att tänka tillbaka på gamla tider

 

[Krasux]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Familjen skaffade första hunden när jag var 8 år gammal, en golden retriverhanne. Han var en fruktansvärt jobbig unghund, men efter slit från mina föräldrar så lugnade han med åren ner sig. Både mamma och pappa är uppvuxna med hundar, så han blev en mkt trevlig hund, väluppfostrad och alltid glad. Efter ett par år fick jag börja gå ut med honom själv (bodde mitt i stan, så var inte aktuellt innan). Sen blev jag mer och mer intresserad, började få upp ögonen för hundsporten, körde en del spår och sånt på kul, men visste egentligen aldrig riktigt hur det skulle gå till. Sen praktiserade jag på försvarsmaktens hundtjänstenhet som 15-åring och där lärde jag mig allt om hunddressyr som jag tidigare inte kunnat.
Tränade mer seriöst med Timmy (goldenhannen) tills han tyvärr fick avlivas, sju år gammal, pga. diskbråck. Sen dröjde det ett år och massa tjat innan jag fick skaffa nästa hund, som nu skulle vara bara min. En schäfertik som jag planerade att tävla med, men så blev det inte pga fler anledningar. Tävlade och tränade min uppfödares hundar och även en kompis hund. Jobbade under åren även extra med försvarsmaktshundarna.

Ja, så kom mitt hundintresse till. Och en sak jag vet, det är att man hela tiden lär sig nya saker.

 

[nyponros]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Jag har alltid varit väldigt djurintresserad, och hundar har varit en av favoriterna hela livet, tillsammans med hästar

Första kontakten var nog med våra grannars beardis Rocky, som fick måånga besök av mig, vi satt och myste vid och i grannarnas trädgårdsdamm

Första hunden hemma var Labradoren Ville, som vi hade på prov från min dagmamma vars dotterson blivit allergisk. Då var jag väl kanske 5 år eller ngt

efter honom gick det ngra hundlösa år, tills jag fick lov att skaffa en alldeles egen hund, och det blev omplaceringstiken Mimmi, en underbar liten sheltie, som var nio år när jag fick henne
Henne hade jag 3 år, när hon var 12 fick vi tyvärr avliva henne pga sjukdom.

Efter henne hade jag ingen egen hund på flera år, utan passade en irländsk setter då och då, samt min ridlärares rottis/dobermann Rozco. Den hunden böev jag väldigt kär i, hade honom ibland flera veckor i sträck och det gjorde mig sugen på en egen hund igen!

Men tidsbrist har alltid arit ett problem, och inte förrän i mars iår hade jag möjlighet att skaffa egen vovve igen, och då tog jag mina sparpengar och hämtade min cockervalp Lowa
Fyra månader senare utökade jag min lilla familj med rottweilertiken Maja, som är 5 år.
Här är jag nu, lever ett riktigt hundliv med träning och gos, de är med mej i stallet nästan dagligen och vi trivs super ihop

Jag hoppas jag kan äga hund så länge jag lever!

 

[Cezzan]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

När jag föddes fanns det redan hund i familjen, en riesenhanne som hette Nisse.
Han var knappt året när jag föddes, och han var min bästis ända tills vi var tvugna att avliva honom när han snart skulle fylla 13. Njurarna var paj
En tålmodigare hund har nog aldrig knallat omkring på jorden.
Jag och min kompis brukade låtsas att han var en shettis, och vi sprang omkring ute i skogarna vid vårt landställe och hoppade över stock och sten med honom (OBS vi red alltså inte på honom utan sprang bredvid)
Kom så väl ihåg sista sommaren, när han var drygt 12 år, och vi sprang omkring i 30 gradig värme med den stackaren, men han klagade aldrig, utan var jätteglad över att få vara med.
Min stora sorg var att jag inte fick gå ut med honom själv när vi var hemma i stan, för han var för stor och stark för mig, men när vi kom upp till landet var han bara min!
Vi borstade honom med ryktborstar och försökte få honom att äta hö...
Det finns massor av historier att berätta om honom, som när han släpade med sig en gran hem som mamma inte fick honom att släppa, när han käkade upp sin filt så mamma och pappa fick dra ut stora bajsiga tygstycken ur rumpan på honom när han bajsade osv, men då skulle det bli alldeles för långt.

När Nisse avlivades var det givetvis stor sorg hemma. Det var verkligen tragedi. Pappa som var den som fick det tunga ansvaret att ta honom till vet för avlivning, svor att vi aldrig skulle ha hund mer, han orkade inte med att ta bort en hund till.

Det gick ca 3 månader, sen fick hela familjen tokspatt för att vi saknade att ha hund så mycket. Mamma som var med mig i stallet jämt, hade träffat en JRT där, och bestämt sig för att en sån ska vi ha.
JRT var ännu inte spec vanliga, och vi fick leta ett tag innan vi hittade en lämplig kull.
Vi åkte och tittade, och fick med oss Zack hem samma dag.
Efter ett år med honom bestämde vi oss för att han skulle få en kompis, och vi köpte Zeb, också det en JRT.
Zeb var väldigt kass mentalt, och då menar jag verkligen VÄLDIGT kass mentalt, och vi pratade mååånga gånger om att vi borde avliva honom, men mamma och jag var så blödiga, så vi anpassade oss efter honom istället för att det inte skulle hända något.
Han blev dock avlivad förra hösten, 11 år gammal, efter en kort tids sjukdom.
Zack finns dock kvar i familjen, snart 13 år.
Han är ung och fräsch som en unghund, men är väldigt otypisk för att vara JRT.

När jag flyttade hemifrån började suget efter hund göra sig påmint, det blev konstigt att vara utan hund efter att ha haft hela livet.
Så jag blev dagmatte åt en amrishane.
Och nu för sex veckor sedan skaffade jag och sambon en amstaff/amstaff-APBT tik.

 

[Lazio]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Jag gillade djur från det jag föddes.. jag tjatade och tjatade på mamma och pappa om en hund, och dom lovade att jag skulle få en när jag fyllde 10. Jag ville ha en Båtsman som Tjorven hade.

Det blev en Devon, en shetland sheepdog som vi tog på foder när jag var 10 år. Minns känslan när jag tog ut henne på första promenaden.
Hon var otrolig den hunden, jag älskade henne så mkt, hon var mitt hjärta. Följde mig överallt, i regn och solsken, jag växte upp med henne och visste inte vad livet var utan henne.
Innan jag fick min häst lekte jag att hon var häst, lärde henne "galopp" "trav" och skänkelvikning.
Hon var med mig i stallet jämt och när jag var ute och red och körde hästarna sen när jag fick dom.
Jag minns fortfarande inte hur livet var innan hon kom in i mitt liv.
I somras skedde en fruktansvärd olycka och hon dog, hon skulle fyllt 12 år 2 veckor senare. Hon var otroligt pigg och glad ända in i slutet, alla som såg henne trodde hon var unghund.. minns att en man som såg henne den sommaren frågade om hon var en valp
Det är det värsta som hänt mig, att mista henne så, jag fick inte säga hejdå och hon dog i panik.
Och det var total chock, katastrof, tragedi.
Livet utan henne var liksom inget.. jag åt inte på 2 veckor och sov inte på ca 1,5 månad. Hästarna var det enda som höll mig uppe.
Mamma och pappa blev fruktansvärt ledsna och jag minns när jag ringde dom och berättade vad som hade hänt, pappa börjde gråta i luren och jag har aldrig sett eller hört honom gråta, men då grät han.
Jag vet inte om jag kommer komma över det på flera flera år ens, jag vet inte om jag kan säga om 10 år att jag har kommit över det som hände, hon var mer än bara en hund, hon var det bästa, varför skulle hon behöva dö så från mig. Jag svor på att aldrig mer skaffa hund, fanns ingen som kunde vara som Devon.
Sorgen efter henne är himla jobbig fortfarande.

Så blev jag dagmatte åt en rottweiler ett tag, det var så fruktansvärt tomt hemma, så småningom började jag leta hund, det kändes så konstigt utan hund.

För 4 veckor sen köpte jag en valp, en Mollie Rottweiler/dobermann, blir snart 13 veckor.
Hon kommer aldrig bli så speciell som Devon var, men jag kommer älska henne ändå.

 

[syrran]

Sv: Hur började det? Kort och berättelse!

Uppfödd på en dobermankennel... då får man hundintresset med sig i modersmjölken... Min första egna hund fick jag när jag var 12... en dobbistik från mammas uppfödarkollega...

Min andra egna hund kom när jag var 15 ... en mellan schnauzer från en annan uppfödarkollega .... Han blev en av sveriges vinstrikaste mellisar... Blev årets schnauzer ett år och pappa till en hel drös med valpkullar...

Sen har det passerat revy en hiskelig massa hundar... Från början brukshundar... som dobbis, riesen, och sen slutligen schäfer och terv...

Sen var jag ganska mätt på stora brukhundar och skaffade terrier och började träna viltspår och gryt... Träffade en ny man och tillsammans skaffade vi tax och startade så småning om vår kennel...

Idag är terriern gammal och sur.... Men taxarna de blir fler och fler...

Här fick du nu hela mitt hundliv i en sammanfattning....