Hur blir det med kärlek?

[Lycanthrope]

Jag diskuterade en sak med en kompis igår, ingen av oss har erfarenhet så jag tänkte be er föräldrar dela med er....

Jag känner att jag gärna vill ha ett liv med min partner före vi skaffar barn. Upplever massor tillsammans, gifter oss, allt det där man drömmer om.

Hur blir det med kärlek sen när det blir dags för barn?
Tappar man varandra litegrann?
Blir kärleken starkare emellan?

Jag blir så osäker på om jag vill ha barn när jag tänker på detta, för jag vill inte "förlora" min partner, jag vill fortfarande vara nummer 1 i hans liv. Att vi ska ha varandra och allt det där, som jag drömmer om.

Hur funkar det för er?

 

[ika77]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Jag har upplevt att kärleken blir ännu starkare och man blir så där sprudlande tillsammans.
Det är ju väldigt speciellt att vänta barn tillsammans.
Och ofta tror jag mannen/pappan blir mer beskyddande av både kvinna och magen.
Som kvinna får man känna sig verkligen speciell.

Men sen är ju alla så väldigt olika. så folk kan reagera och handla så olika på olika saker,...

 

[Silverkedjan]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Jag har provat två varianter.

En att skaffa barn med en partner man känt läääääänge och haft ett halvt liv med.

En att skaffa barn med en partner man inte ens hunnit flytta ihop med och varit tillsammans med i ett par månader.

BARNEN är ju lika fantastiska oavsett, och papporna är bra pappor.

Men själva förhållandeaspekten - det är väldigt mycket roligare att vara nykär när man har hela vardagscirkusen runt en bebis att tackla

 

[squirlett]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Jag och sambon var ihop knappa 2 månader när jag blev gravid trots p-piller.
Så vi hann inte uppleva så mycket innan Jason kom. Istället får vi uppleva det som en familj, och ser ingen nackdel i det.
Vi har gjort allt lite bakvänt, träffades, blev ihop, blev gravida, flyttade ihop, fick barn och nu håller vi på som bäst att lära känna varandra på riktigt. Det är inte alltid lätt, men bara båda vill så går det!
Men vår kärlek djupnade verkligen under tiden jag var gravid. Jag kände att jag var otroligt speciell för honom som väntade HANS barn, som bar på en del av honom.

 

[Naggur]

Sv: Hur blir det med kärlek?

under graviditeten kunde jag känna mig sådär nykär igen. När bebisen kommit ut så hinns sånt inte me=)

Man e trött å grinig, tycker att karlhelvetet inte lyfter ett finger hemma, det finns fler saker att bråka om osv. Men älskar man varandra så klarar man det=)

Våran dotter är nu 6,5 vecka och man har kommit in i mammarollen, rutinerna och man har vant sig vid lite sömn=)

Sen så får man ta sig tid å göra nått utan barnet. Jag å sambon har gått på bio två gånger. lagom länge å lämna bort till mormor så här i början. För man saknar ju bebisen samtidigt som det är skönt att få avlastning och tid med sin sambo.

 

[Tokmaja]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Vi hade inte varit ilag mer än 3 år när vi fick barn, inte planerat dock, men det graviditeten bara flöt vi igenom, chocken att få barn gick vi som sagt mest chockade igenom.
Sen det här med att få igång vardagen efter att man varit föräldralediga, jobb och dagis som ska rulla igång.
Vi hade precis landat i det kände vi när vi blev, planerat, gravida igen.
Men vid andra graviditeten växte vi verkligen ihop.
Sen mitt i graviditeten blev min man plötsligt sjuk, ingen vet riktigt vad som hände eller vad det är, men det var jättejobbigt och har väl inte ordnat upp sig förens nu, nästan två år senare.
Det var jättejobbiga tider MEN vi har verkligen fördjupat vår kärlek genom den här tiden.
Nu har vi "bara" varit tillsammans i 8 år (gifta i 4) men jag känner mig fortfarande nykär från och till .

Nr 1 blir man aldrig mer efter att man fått barn.
Barnen är nr 1 så är det bara. Kärleken till dem är obeskrivlig.
Men vad gör det, bara man vet att man står på kö precis efter dem !!

 

[chrysler]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Jag diskuterade en sak med en kompis igår, ingen av oss har erfarenhet så jag tänkte be er föräldrar dela med er....

Jag känner att jag gärna vill ha ett liv med min partner före vi skaffar barn. Upplever massor tillsammans, gifter oss, allt det där man drömmer om.

Hur blir det med kärlek sen när det blir dags för barn?
Tappar man varandra litegrann?
Blir kärleken starkare emellan?

Jag blir så osäker på om jag vill ha barn när jag tänker på detta, för jag vill inte "förlora" min partner, jag vill fortfarande vara nummer 1 i hans liv. Att vi ska ha varandra och allt det där, som jag drömmer om.

Hur funkar det för er?

Jag är nästan mer kär nu än jag var innan vi fick barn, var bara ihop 6 mån innan jag blev gravid men det var inte oplanerat.
Framförallt så älskar jag min sambo mer(om det var möjligt öht), ett förhållande blir ofta djupare när man skaffar barn, det blir mer speciellt.
Det behöver inte vara så för alla men för oss har det varit så.

 

[Ishtar]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Nr 1 blir man aldrig mer efter att man fått barn.
Barnen är nr 1 så är det bara. Kärleken till dem är obeskrivlig.
Men vad gör det, bara man vet att man står på kö precis efter dem !!

Så är det nog och det är säkert en bidragande orsak till att jag har bestämt mig för att skaffa barn med min sambo så småningom. Han har barn med sitt ex, en helt underbar bedårande pojke. Men både jag och min sambo vill ha ett eget också, han vill ju ha barn med MIG nu eftersom det nu är mig han älskar. Det är väl så bara. Ja, vi får se... Vi har tänkt gifta oss först.

 

[Lycanthrope]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Nr 1 blir man aldrig mer efter att man fått barn.
Barnen är nr 1 så är det bara. Kärleken till dem är obeskrivlig.
Men vad gör det, bara man vet att man står på kö precis efter dem !!

Fast så vill inte jag ha det.

Jag vill ha min sambo som nr 1 och att jag är detsamma för honom.
Självklart ska barnet vara viktigt, men jag vill inte förlora det där speciella med sambon/partnern/maken..

 

[Aningsfull]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Nu är jag ju inte förälder än, men om några månader om allting löper på bra.

Men jag och min sambo har knutit ett ännu starkare band nu. Vi väntar vårat barn. det är jättespännande, lite skrämmande, och någonting väldigt stort vi delar.
Trots att jag bara är i väldiga början av graviditeten så känner jag mig väldigt speciell. Det är ju så mysigt när han ligger och pratar med magen och lyssnar efter livstecken, fast än det är flera veckor för tidigt.

 

[Petruska]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Fast så vill inte jag ha det.

Jag vill ha min sambo som nr 1 och att jag är detsamma för honom.
Självklart ska barnet vara viktigt, men jag vill inte förlora det där speciella med sambon/partnern/maken..

Förutsatt att förhållandet fungerar - och det är en påfrestning på många förhållanden att få barn, inte tu tal om saken. 4 av 10 separationer sker mellan föräldrar som har barn under ett års ålder.

Men funkar det, så är det inget problem att barnet blir nummer 1 för båda. Förutsatt (igen) att allt fungerar som det "ska" och brukar så älskar man sitt barn med en kärlek så stark att du aldrig har känt den innan barnet finns. Så kärleken till partnern behöver inte minska, det är barnet som seglar upp på en helt oanad förstaplats, på en nivå man inte visste fanns.

 

[Yamaha]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Fast så vill inte jag ha det.

Jag vill ha min sambo som nr 1 och att jag är detsamma för honom.
Självklart ska barnet vara viktigt, men jag vill inte förlora det där speciella med sambon/partnern/maken..

I det här fallet så KAN du faktiskt både äta kakan och ha den kvar...

Din kärlek till din man och din kärlek till ditt barn är av helt skilda slag.
Kärleken till ditt barn kommer att överstiga allt annat du någonsin känt SAMTIDIGT som du kan ha kvar det där speciella som du är så rädd för att förlora.

Men det är ju helt upp till er. Ni får ingenting gratis, det är ju någonting ni måste kämpa för att få behålla. Men det är det ju värt..

 

[Naggur]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Precis! det är kärlek av olika slag.

Man älskar sitt barn på ett sätt, och sin sambo på ett annat=)

 

[Bebben]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Knapplån.

Alltså, kärleken jag känner för min son, går inte ens att jämföra med kärleken jag känner för hans pappa. Jag älskar båda så högt som det bara går, men på helt olika sätt.

 

[oz_joj]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Knapplån.

Alltså, kärleken jag känner för min son, går inte ens att jämföra med kärleken jag känner för hans pappa. Jag älskar båda så högt som det bara går, men på helt olika sätt.

Håller med. Vi var ett par i 11 år innan vi skaffade barn och är lika lyckliga (nej, mer) nu. Tycker det är skönt att vi hann ha ett långt förhållande utan barn innan då vi hann "göra saker" som inte är lika lätt med barn. Känner varandra utan och innan också.

 

[Gerbillus]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Om man tittar på alla i vår bekantskap så... vänta inte för länge, för risken är att man då blir utan eller att det krashar. När slentrianen satt in och man börjat irritera sej på saker, så är det inte nån lösning att skaffa barn. Man ska fortfarande ha passion!

 

[Sunshine]

Sv: Hur blir det med kärlek?

*knapplan*

Fast a andra sidan... I min bekantskapskrets sa verkar det som om de som blivit gravida inom nagra manader efter att de traffades inte klarat av omstallningen med barn och allt vad det innebar. De flesta har brutit upp inom ett ar efter att bebisen fotts - de fa som fortfarande kampar pa har det inte bra, mycket slitningar och brak etc.
Medans de par som varit tillsammans nagra ar innan de fick barn fortfarande ar det, och verkar leva lyckligt familjeliv, aven efter bade tva och tre barn....

 

[Tokmaja]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Men funkar det, så är det inget problem att barnet blir nummer 1 för båda. Förutsatt (igen) att allt fungerar som det "ska" och brukar så älskar man sitt barn med en kärlek så stark att du aldrig har känt den innan barnet finns. Så kärleken till partnern behöver inte minska, det är barnet som seglar upp på en helt oanad förstaplats, på en nivå man inte visste fanns.

Precis, även om barnet blir nr 1 betyder ju inte det att man behöver älska sin partner mindre. Så funkar ju, som tur var, inte kärleken!!! Då hade man ju inte kunnat älska sina barn lika mycket tex!

 

[Tokmaja]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Fast så vill inte jag ha det.

Jag vill ha min sambo som nr 1 och att jag är detsamma för honom.
Självklart ska barnet vara viktigt, men jag vill inte förlora det där speciella med sambon/partnern/maken..

Det speciella du har med sambon/maken/partnern är ju, om kärleken finns kvar - garantier finns ju som sagt var inte i livet - ännu mer speciell, ni har ju skapat ett liv tillsammans.
DEN kärleken blir oftast (i alla fall har den blivit det för mig) ÄNNU starkare än innan, det är bara det att barnen i alla fall tar första platsen... hur speciell och bra min relation med maken än är!!!

 

[Freddie]

Sv: Hur blir det med kärlek?

Knapplån.

Alltså, kärleken jag känner för min son, går inte ens att jämföra med kärleken jag känner för hans pappa. Jag älskar båda så högt som det bara går, men på helt olika sätt.

Precis så är det! Jag älskar min man ännu mer sedan vi fick Viktor och samtidigt älskar jag Viktor så mycket som man bara kan älska någon, men på ett helt annat sätt. Kärlek är inte någon kaka som ska delas i fler och fler bitar för varje barn tror jag, utan det kommer "en kaka" till varje nytt barn .