Hur bemöta hästar?

I

Irre-76

Hej ni hästexperter! Idag på min dotters ridskola så stannade vi kvar efter hennes ridning och tittade på de efter oss. Då inträffade det att en häst blev rädd för en bom som trillade varav flickan på flög av och hästen skenade iväg, detta resulterade att de övriga 4-5 hästarna också blev rädda och de barnen flög också av.

Allt gick bra, superduktiga barn som satte sig på hästarna igen!
Dock skulle nog inte jag tillåta min dotter på hästen igen. Jag vet att det är fel och det bästa är att sätta sig på hästen igen.

Nu söker jag efter hjälp från er, jag är inte jätterädd för hästar, men har oerhörd respekt för dem och lite rädd är jag, min dotter däremot är inte rädd, hon älskar det!

Jag behöver tips och råd att tänka på m.m. alla era erfarenheter osv som kan stärka mig så min dotter inte behöver sluta rida för att jag är fjantig kanske.

Jag behöver lite teorikunskap, går det att ge det via Internet?
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Jag kan tillägga att all kunskap ni har hjälper, den enda kunskapen och erfarenheten jag har att jag red i 2 års tid när jag var 12 år för 19 år sedan och då var man inte rädd för nånting :smirk:
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Tänkte på detta uttalande:

"Dock skulle nog inte jag tillåta min dotter på hästen igen."

Om din dotter ramlade av sin cykel, skulle du då förbjuda henne från att cykla igen?

Så fort en människa rör på sig så kan det hända olyckor, oavsett om man joggar, cyklar, åker rullskridskor eller sitter på en häst. Men man måste ju givetvis ta med i beräkningen att en häst inte är ett "dött" föremål man kan lära sig att behärska helt för att undvika risker (även om den mest erfarne cykelåkaren också kan cykla omkull.)

Om jag skulle tänka hela tiden på hur illa jag kunde göra mig så skulle jag antagligen inte rida. Men jag skulle heller inte köra bil eller åka skidor... Livet är att ta en hel del risker, och om man inte lever har man ju inte roligt.
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Håller med föregående talare. Mycket bra sagt :)

Jag är själv 15 år och har då en mamma. Som tur är har jag också två äldre syskon, vilket betyder att de har trillat av, gjort sig illa när de var yngre (och detta har gjort morsan lite "härdad", vilket jag är glad över). Oftast är JAG inte rädd för att göra mig illa, snarare är mamma det. Jag oroar mig mer för hästen.
Att inte låta sin dotter sitta upp om hon trillat av (om hon själv vill det) är fel mot både häst och barn. Hästen kan få för sig dumma hyss och barnet kan bli rädd, även om man inte känner sig rädd för stunden. Det misstaget har jag nämligen gjort (men man an ändå bli rädd, fast man hoppar upp igen!)

Låt din dotter göra vad hon önskar mest, alltså rida. Att inte låta henne rida är för mig typ samma sak som att inte låta henne gå ut, åka buss på kvällen, vara med sina kompisar, eller nåt i den stilen. Hon måste ju faktiskt få leva lite grann!
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Hästar är av naturen födda ynkryggar, klaustrofobiska, rädda och almänt vaksamma.
De är flockdjur, vilket betyder att hästar är naturliga "följeslagare", medan vi människor är naturliga "ledare".
De är flyktdjur, vilket betyder att dem flyr i första hand, går inte det kan dom bli hotfulla just för att kunna fly.

Hästen i ridhuset blev rädd för bommen, jag skulle gissa på att det var ljudet som skrämde den. (Många människor är också rädda för plödsliga ljud).

1. Flyktinstinkten tar över, och hästen flyr för sin egen säkerhet. Att en häst först skulle lokalisera faran för att sedan konstatera om den var farlig eller ej, skulle inte hända. Det är väldigt få djur som gör detta. Den tar säkerheten först. Sen hoppar vissa hästar bara till, medan andra rusar igenom hela ridhuset. Men det har oftast med hästens personlighet, och tillit till ryttaren, samt med ryttarens kontroll att göra. (uppmärksamma att bandet mellan ridskolehäst och elev är väldigt ytligt, eftersom denna häst rids av ett stort antal olika barn, och sällan i sådana situationer att man tränar upp tilliten).

2. Flockbeteendet tar över, de andra hästarna märker hästens reaktion och drar deras naturliga slutsats till att fara finns i ridhuset.
Varpå de går över till nummer 1, de flyr för faran. (uppmärksamma att ridskolehästarna i ett ridhus är en flock. Flyr en, flyr alla). Hästarna litar fullt på att om "Brunte" blir rädd, då har han ett riktigt skäl för det.

Här har du hela händelsen förklarad.
Kan du specificera din oro lite mer, är du rädd för att din dotter ska ramla av. Eller är du orolig när hon vistas med hästar i största allmänhet?
 
Sv: Hur bemöta hästar?

forts.

En häst skadar ytterst sällan en människa med flit, om människan inte får hästen att känna sig utsatt för fara.
Det finns vissa undantag (av naturen elaka hästar) Men inte ens dessa hästar skulle skada vem som helst. Och så länge din dotter rider på av ridskolan inköpta hästar, behöver du inte oroa dig för det.

Många säger att man måste visa att man bestämmer, och att man alltid står över hästen i rang. Jag påstår att detta är en ren omöjlighet. Eftersom hästen står över oss fysiskt, i alla situationer.

Anledningen till att ridskolehästar är så pass snälla är att dem är lärda till det, välutbildade och ofta äldre individer, som med flera års erfarenhet kan konstatera att ju snällare de är mot ryttaren som sitter på ryggen, desto snällare är ryttaren/ridläraren mot hästen,. och desto mindre jobb behöver den utföra.

Ett exempel:

Lisa 8 år ska hoppa ett kryss, hon rider en liten envis ponny som är ny på ridskolan. De tar väl med ansats men framme vid hindret viker ponnyn av mot sidan. Ridläraren ber Lisa att snabbt svänga tillbaka och komma mot hindret igen, upprepar ponnyn hysset, upprepar Lisa anridningen. Tills dess att hästen hoppat, och då genast får beröm, och behöver ej ridas an mot hindret igen.

Denna metod lär sig hästarna snabbt, och lär sig att det i längden bara blir jobbigare att busa.


Skälet till varför många säger att det är nyttigt att rida privathäst är att de flesta privathästar inte rids/uppfostras efter denna metod.
En privathäst rids enligt mig in korrekt med stora inslag av tillit till ryttaren. Hästen skall, oavsett om den är rädd eller inte, alltid lyssna på dig, och lita på dig.

Ett exempel:

Nova rider ut på sin nya häst tillsammans med en kompisen Sara och hennes läromästare. De kommer fram till en bro och Novas häst börjar tveka. Saras häst börjar även den tveka, men eftersom Sara ger den kommandot att gå över bron, går hästen. Hästen är uppfostrad med så pass mycket tillit till ryttaren att den litar på Saras omdömme om att bron är säker att gå på.

Denna tillit är omöjlig att få mellan ridhäst och ridskoleelev. Skulle ett ridskole ekipage vara med om samma händelse skulle säkert även den hästen gå över bron, men inte för att den litade på ryttaren, utan för att denne inte orkade med allt bråk som uppstod när den tvekade.
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Jag kan rekomendera att du går in på parelli.com och beställer deras gratis dvd. Man lär sig mycket genom att bara se den. Och kanske den lär dig grunderna till hästarnas psykologi och tankesätt. Många människor studerar hästarnas beteende. Men parelli studerar hästarnas beteende med människor.

Jag har många års erfarenhet av både ridskola och privathäst.
Och många erfarenheter av skador som kan uppkomma vid ridsportens dicipliner. Mitt råd till dig är; skaffa din dotter en riktigt säker hjälm, en riktigt säker säkerhetsväst och riktigt bra skor med klack.

Då har du gjort vad du kunnat för att din dotter ska kunna hålla på med det hon älskar så säkert som möjligt.

Du kan ju redan med egna erfarenheter se att det är få fall som är olycksbringande. Var med på teorilektionerna din dotter har, läs böcker och iakta hästarnas beteende. Flykt och flock instinkten finns alltid där, och det enda du kan göra för att undvika skada är att ha på dig säkerhetsutrustning.

Kom ihåg att det sägs att man inte är en riktig ryttare fören man ramlat av 100 gånger.


Hoppas mina mega-super inlägg har varit till hjälp, lycka till!
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Det finns så otroligt mycket annat som kan hända utanför ridningen. Om du är rädd för att din dotter ska skada sej så kanske hon inte borde åka bil heller t.e.x? Det är vad jag vet mycket mer dödsolycker och kanske även skador(?) i trafiken än vad det är inom ridningen. Det är ju iaf den uppfattningen jag fått.

Dessutom blir det ju nästan lite svårt för dej att säga nej helt till ridningen, tror inte din dotter skulle bli speciellt glad då.:(

Det bästa du kan göra är väl att hitta en bra ridskola som har överlag säkra hästar och bra ridlärare.

Har inga barn själv så jag vet inte hur jag skulle reagera.
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Du kanske kan kolla om er ridskola kan ordna en föräldrakurs. Grunden till rädsla är ju oftast att man inte kan, och ju mer man då lär sig, ju mindre rädd blir man. Passa också på att vara med dottern när hon sadlar och i övrigt umgås med hästarna, och fråga, fråga, fråga. Om det är vettig personal på er ridskola förstår de din oro och hjälper dig med dina funderingar.

Lycka till!
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Jag är mamma precis som du, och förstår till fullo din oro. Den oron kan jag känna för "allting" - ridningen, när dottern åker med min brors familj för att bada, när hon skall åka på bussutflykt med skolan, när vi är i fjällen och åker skidor och vid tusen andra tillfällen..... Det är väl någon sorts naturlig instinkt som förälder att vilja skydda sitt barn mot alla faror som finns. Men det är ju omöjligt att skydda dem mot allting, och man får istället försöka lära sitt barn att uppträda på ett så säkert sätt som möjligt till exempel när det gäller hästar.

"Botemedlet" är alltså kunskap. När det gäller hästar så måste man lära sig hur hästar fungerar, man måste lära sig förstå vad det är som får hästar att reagera på ett sätt som blir farligt för oss. Och man måste lära sig hur man kan förutse och undvika sådana situationer. Som ryttare måste man sannolikt också ramla av ett gäng gånger innan man lärt sig tillräckligt för att sitta kvar trots att något händer.... Ofrivilliga avsittningar ÄR oundvikligen en del av ridningen, och kan man inte acceptera det, så har man nog inte på hästryggen att göra alls. Det är ju också så att ridningen inte plötsligt blir farligare bara för att man ramlat av en gång - det finns alltså inga objektivt vettiga skäl till att låta bli att sitta upp efter en "avsittning" (om man inte skadat sig, förstås).

Jag har en islandshäst, som både jag och min dotter rider på. Det är en snäll och trevlig häst, som aldrig "bråkar", men som givetvis både kan bli lite FÖR pigg och glad ibland, och även kan bli rädd för saker. Dottern har hittills ramlat av fem gånger (jo, vi räknar... hon sade själv sist att "nu är det bara 95 gånger kvar"), och självklart tycker jag inte det är särskilt kul när det händer. Men alternativet skulle ju vara att inte alls låta henne rida, och det blir ju lite svårt att förklara varför hon inte skulle få, när jag rider fem dagar i veckan själv.... Dessutom ser jag det som att om jag nu, när hon fortfarande "måste" göra som jag säger (hon är sju år), så kanske en del av säkerhetstänket hinner "fastna" innan hon blir gammal nog att själv börja ta ansvar för sin ridning. Jag försöker helt enkelt att under så säkra förhållanden som möjligt "uppfostra" henne i hur man rider och hanterar hästar på ett säkert och bra sätt. Och om din dotter rider på en bra ridskola, så kommer ridskolan att göra detsamma med henne.

Rent statistiskt är förresten ridskoleridningen den allra säkraste ridningen, då det är minst risk för allvarliga olyckor!
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Jag jobbar som ridlarare och att rammla av ar en del av ridningen det gar inte att komma ifran.

Sjalvklart vill man inte att barnen ska trilla av men det hander, som foralder maste man ta med det i barakningen nar man later sitt barn borja rida.

Men for det mesta sa gar det alltid bra nar barnen trilar av oftast sa glider de bara av, av alla mina ar pa ridskola (runt 15 ar) har jag bara sett en alvarligare olycka, som latt hade kunat undvikas med sakerhetstigbyglar.

Men som foralder kan man se till att barnet alltid har ordentligt passande hjalm som inte lanats pa ridskolan for de passar alldrig riktigt. Ordentliga klader gjorda for ridning och om ridskolan inte har sakerhetstigbyglar kan man koppa stigbyglar och stiglader till sitt barn och hon kan bytta dom innan hon borjar rida, vilket jag har haft elever som har gjort. Vilket jag tycker va en utmarkt ide eftersom ridskolan inte ville bytta ut alla sina stigbyglar.
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Jag är mamma till en ridande pojke, och jag förstår din rädsla! Jag känner samma sak - en iskall känsla i kroppen när jag ser att han är på väg av, och tanken "är det idag det allvarliga händer...?"

Men jag har hållit på med hästar så pass länge, och ramlat av min beskärda del, och vet också att det bästa är att han kommer upp i sadeln igen. Om han inte är skadad, förstås. Men om han skulle bli rädd för att rida, så skulle hans största intresse förloras! Så jag måste ta mig i kragen, och vara den som tröstar honom och sen kastar upp honom i sadeln igen. Även om jag helst skulle se att han stannade hemma och lärde sig knyppla istället :) Men alla sporter har faror - skulle han spela hockey el fotboll så skulle det medföra andra risker.

Och under tiden han red på ridskola, så var jag tvungen att lita på ridlärarens kompetens och förmåga att hantera hans rädsla. Och hans ridlärare har varit fantastiska! Behållit lugnet och fått upp honom i sadeln igen.

Nu har han ridit så pass länge, och de ponnisar han haft, och har, sätter hans balans på prov allt som oftast, så jag har börjat lita på hans egen förmåga. Han sitter oftast kvar när det bockas och kastas, och ramlar han av så vet han själv att han ska upp igen, om han kan. Och känner han sig rädd ber han mig gå bredvid tills han känner att han har kontroll igen.

Och ska man vara riktigt krass, så är det bättre att de halkar av ibland så att det inte blir en för stor och farlig sak att ramla av:)

Jag hoppas du kan hjälpa din dotter genom att kontrollera din egen rädsla. Vill hon rida, så stöd henne. Lär henne säkerhetsvett - håll i tyglarna, fötterna i stigbyglarna, en grundberedskap, alltid hjälm och väst. Lär henne att lita på sin häst, men inte släppa vaksamheten.
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Måste börja med att säga att jag tycker att alla har gett dig väldigt bra svar och jag känner för att ge min historia som dotter till en ängslig mamma!

Jag och min syster sa när vi var 3 och 4 år gamla att "vi ska bli hästtjejer när vi blir stora!" Ja tjena sa mor som var rädd för hästar men vi fick iallafall börja på ridskola efter några år. Mamma var dock aldrig välkommen i ridhuset eftersom hon var så ängslig, jag kommer inte ihåg så noga men ridläraren tyckte väl att hon störde oss haha.

Efter några år var inte ridningen rolig längre, fick ont i magen och var rädd för hästar som jag upplevde att jag inte klarade.
Tack vare ditt inlägg förstår jag nu hur gärna min mamma hade velat säga "Bra, då slutar vi med det här så slipper jag oroa mig" men istället fick vi börja rida på ett annat ställe.
Hon förstog alltså att det här var nånting vi verkligen ville göra och stöttade oss fast hon själv var rädd.

Fortsatte med ridningen och mamma blev mindre och mindre rädd, när vi var 12 och 13 köpte vi vår första egna häst! En gammal trygg islänning som mamma hade blivit medryttare på. I början ringde vi alltid innan ridturen för att tala om ridväg vi tog och direkt när vi var hemma igen och vi delade alltid så att den ena red och den andra cyklade. Köpte en till häst ett år senare men fick ändå inte ge oss iväg själva utan mamma cyklade alltid med. Efter ett tag slutade hon att alltid vara med och tyckte istället att det var tryggt att vi var i stallet på kvällarna istället för ute på stan! :D

Hon har alltid varit den oroade sorten och jag fick aldrig åka buss på kvällen (blev tillochmed hämtat i stan efter utekvällarna som 18-åring...), sova över hos folk som hon inte känner, osv.
Hon vill fortfarande själv bara ha "mamma-säkra-hästar" som hon kallar det, dvs hästar som är väldigt trygga att hantera och rida och hon får aldrig vara med mig när jag hanterar rädda eller bråkiga hästar (det stör mig otroligt mycket att känna hennes ängsliga vibbar och det gör mig bara ofokuserad på hästen) men det är så skönt att det har ändrats så pass mycket som det har gjort! Från att ha varit rädd för hästar i hela sitt liv vill hon för allt i världen inte vara utan dom. Nu har vi ett gemensamt intresse och jag är väldigt glad att hon har hjälpt oss så mycket som hon har gjort.

Vet inte om fått ut nånting ur mitt inlägg men nu vet du hur det kan gå! Jag tror att det är bra att du vill lära dig mer!
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Hej ni hästexperter! Idag på min dotters ridskola så stannade vi kvar efter hennes ridning och tittade på de efter oss. Då inträffade det att en häst blev rädd för en bom som trillade varav flickan på flög av och hästen skenade iväg, detta resulterade att de övriga 4-5 hästarna också blev rädda och de barnen flög också av.

Allt gick bra, superduktiga barn som satte sig på hästarna igen!
Dock skulle nog inte jag tillåta min dotter på hästen igen. Jag vet att det är fel och det bästa är att sätta sig på hästen igen.

Nu söker jag efter hjälp från er, jag är inte jätterädd för hästar, men har oerhörd respekt för dem och lite rädd är jag, min dotter däremot är inte rädd, hon älskar det!

Jag behöver tips och råd att tänka på m.m. alla era erfarenheter osv som kan stärka mig så min dotter inte behöver sluta rida för att jag är fjantig kanske.

Jag behöver lite teorikunskap, går det att ge det via Internet?

Jag drar slutsatsen att bommen trillade för att de ägnade sig åt bomarbete ev. hoppning. Det förvånar mig då att ALLA barnen ramlade av när hästarna sprang iväg. Det måste betyda att barnen inte alls var redo för denna typ av ridning. Visst kan olyckan var framme och de även ramla av när de har lite mer erfarenhet, men att ingen var balanserad nog att sitta kvar är oroande. Det låter snarare som de skulle behöva någon som ledde deras hästar.

Man skall inte forcera tempon och svårare övningar när man lär sig att rida. Jag skulle som förälder varit mycket upprörd över ridlärarens omdöme. Speciellt farligt är det ju när många barn trillar av med många hästar lösa. Fy och usch.

Min son som är nybörjare rider med ut i skogen ibland. Han får öka farten i små portioner och koncentrera sig på att balansera sig genom att följa efter. Det händer att hästen skuttar till och han har även ramlat av, men med mig som erfaren ryttare på den andra hästen så är det bara EN häst lös och den stannar och blir lugn när den märker att den andra hästen inte blir rädd.

I avataren ser du mig som elvaåring galopperande på min enorma fjording. Så ridning är underbart, men respekt för djuren skall man ha.

Hälsning Maja
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Hur bemöta hästar?

Mitt råd till dig är; skaffa din dotter en riktigt säker hjälm, en riktigt säker säkerhetsväst och riktigt bra skor med klack.

Kom ihåg att det sägs att man inte är en riktig ryttare fören man ramlat av 100 gånger.


Hoppas mina mega-super inlägg har varit till hjälp, lycka till!

ÅÅÅÅÅ ja, du har varit till oerhört mycket hjälp, din förklaring om hästars psyke gav mig jättemycket! :bow: :bow: :bow: :)
Det har fått mig en förståelse och insikt. Min dotter har i varje fall alla skyddssaker som du säger, jag köpet det innan hon började rida.

Tack till er andra med!

Självklart skulle jag inte hindra min dotter att sitta upp på hästen igen om hon ville, jag menade att jag skulle inte tvinga henne om hon inte ville, vilket en del föräldrar gjorde, men det var ju också effektivt, barnen blev lugna efter ett tag.
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Jag drar slutsatsen att bommen trillade för att de ägnade sig åt bomarbete ev. hoppning. Det förvånar mig då att ALLA barnen ramlade av när hästarna sprang iväg. Det måste betyda att barnen inte alls var redo för denna typ av ridning. Visst kan olyckan var framme och de även ramla av när de har lite mer erfarenhet, men att ingen var balanserad nog att sitta kvar är oroande. Det låter snarare som de skulle behöva någon som ledde deras hästar.

Ja jag kan väl tycka att det är för lite teori och de går för fort fram, men jag tänkte att läraren vet vad denne gör och jag är oerfaren.

Kanske är även hästarna precis som barnen spända inför julen :idea:
*skojar bara* Men koncentrationen kanske inte var total hos barnen heller, kanske har de inte gått för fort fram, det kan vara julspändheten....
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Efter ett tag slutade hon att alltid vara med och tyckte istället att det var tryggt att vi var i stallet på kvällarna istället för ute på stan! :D

Vet inte om fått ut nånting ur mitt inlägg men nu vet du hur det kan gå! Jag tror att det är bra att du vill lära dig mer!

Å ja det har jag fått! :)

Jag är den som kratschar hovar, sadlar och sätter på trenslet och leder, dock ligger nog min osäkerhet att jag inte har teorin hur jag ska "te" mig mot hästarna utan jag går försiktigt in till dem och känner av. Jag vill gärna ha kunskap om vad jag ska tänka på speciellt med vardera häst. JAg antar att de är som människor med sina personliga egenheter....

Vi har den senaste tiden fått busiga hästar där det gäller att vara snabbt att trensla så inte hästen smiter. Men min dotter är duktig och inte rädd och jag visar inte denna rädsla jag har för henne.

När de skenade sa jag lugnt till henne att när "ni barn är på dagis och hör något plötsligt så blir ju ni barn också rädda", hon nöjde sig med detta svar.

Jag skulle heller inte låta henne sluta rida, behöver bara finna mod och styrka själv! Men som ni sagt, kunskap och åter kunskap. Och kan jag inte få den av ridläraren så får jag läsa mig till det och få hjälp av ER, så tacksmt och gulligt av er att delge mig era kunskaper och tankar!!!!!
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Det du bör utstråla gentemot hästen är LUGN och SÄKERHET. Du bestämmer, du flyttar på hästen när du vill, och hästen flyttar inte på dig (dvs du går inte undan om hästen skulle komma "för nära" utan du står kvar och hävdar din personliga zon). Sådana "småsaker" är viktigt för hästar - de kommunicerar mycket med kroppsspråk och gester, och den som är högre i rang kan "flytta på" den som är lägre i rang. Och för säkerheten är det viktigt att hästen är klar över att människan som hanterar den är den som bestämmer, och är någon man kan lita på. Då kan hästen slappna av och känna sig trygg hos människan och behöver inte "fara iväg" och bli rädd för minsta lilla....

Det du beskrev om alla hästarna som blev rädda och alla barnen som flög av är egentligen ett typexempel på hästar som INTE litar på sina ryttare, utan känner sig tvingade att "ta saken i egna händer", och när en häst gör det, blir det ofta tal om att fly.... Därmed inte sagt att någon med nödvändighet gjorde fel på ridskolan - det tar ju ett tag för barnen att lära sig vara så starka som ryttare att hästarna litar på dem, och med ridskolehästar är det svårare. De har ju så många olika ryttare, och går i stort sett alltid tillsammans, både i hagen och på lektionerna, så flockinstinkten brukar vara stark. Flyr en så flyr alla....
 
Sv: Hur bemöta hästar?

Jag vet hur du känner, helst vill man linda in sina barn i bomull:crazy:

Men det sätt du har valt, dvs skaffa kunskap är så mycket bättre:bow:

Läs alla "börja rida" böcker, många är ju skrivna för barn men det är grundkunskapen som är nyttig.

Fråga på ridskolan om allt:D få dem att förklara alla konstiga saker för dej, sådana föräldrar älskade jag när jag jobbade på ridskola:D

Det är bra att stanna kvar och titta på nästa lektion ibland så att du kan titta utan känsla för ditt barn, det är oftast lättare att se vad som egentligen händer då.

Om/när ditt barn ramlar av så spring inte ut i panik i ridhuset, gå ut lungt om du känner att du måste, men helst vill/bör ridläraren ta hand om ditt barn, det blir ju en fruktansvärd ångest de sekunder som går innan man vet att de är ok, och då är det faktiskt bättre att som förälder vänta så att man inte "ger" sitt barn ångesten.

Att sitta uppp efter en avramling är jätteviktigt, (om de nu inte har skadat sig) gärna med ledare en stund tills barnet känner sig lugn igen, att inte sitta upp direkt efteråt kan skapa rädsla inför nästa lektion vilket är onödigt, så därför kan det ibland var nödvändigt att uppmuntra barnet så att de vågar sitta upp igen.

Läs och lär så mycket du kan så att du vet hur och varför!!!

Att få umgås med hästar ger så otroligt mycket:love:

Kan berätta en liten solskens historia

För många år sedan hade jag handikappridning.
En av mammorna där var så rädd för hästar att hon var likblek i ansiktet när hon skulle gå nära hästen och hålla i sitt barn, jag var noga med att verkligen förklara var och hur hon skulle gå för att det skulle vara så säkert som möjligt och hon blev inte så blek med tiden;) hennes barn var mycket svårt handikappat och kunde inte välja ridningen själv så detta var helt föräldrarnas beslut.

Nu träffade jag henne för ett tag sedan och hon berättar med lysande ögon att de skaffat egen häst, hon var så hästbiten och var så glad att jag hade lotsat henne fram till en rolig hobby istället för en skräckfylld lektion med sitt barn.

Jag beundrar henne och många andra föräldrar som vågar trotsa sin rädsla för att få ge sitt barn det där extra:love:

Lycka till!
 

Liknande trådar

Ridning Hej! (det kanske är fel tråd men hoppas att det är ok) Min dotter har vid två tillfällen denna termin ramlat av en häst som har...
Svar
17
· Visningar
1 751
Senast: mamman
·
Hästvård Hej. Jag vill börja med att säga att jag ska ringa veterinär på måndag, så ingen tror att jag inte tänker på det. :) Jag har en ponny...
2 3
Svar
42
· Visningar
6 882
Senast: Takire
·
Övr. Barn Min äldsta dotter är nyligen fyllda åtta år. Hon har alltid varit en ganska orolig själ. Kolik som bebis, sov (sover) dåligt, vaknade...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
22 277
Senast: Zewz
·
Hästhantering Holy Moly bukefalare! Nu behöver jag tips och råd av er. "varning för lång text" Jag är i grund och botten en rätt så orädd hoppryttare...
2 3 4
Svar
67
· Visningar
13 031
Senast: Mickizz
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp