Bakterier i livmodern brukar inte orsaka sånt här. Isåfall är det bättre att ultraljuda och kolla efter cystor som är lite mer en sån sak som kan förändra stoet.SKa be dem ta bekterieprov på hennes livmoder.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Bakterier i livmodern brukar inte orsaka sånt här. Isåfall är det bättre att ultraljuda och kolla efter cystor som är lite mer en sån sak som kan förändra stoet.SKa be dem ta bekterieprov på hennes livmoder.
Bakterier i livmodern brukar inte orsaka sånt här. Isåfall är det bättre att ultraljuda och kolla efter cystor som är lite mer en sån sak som kan förändra stoet.
Men stackars stackars dig. Vilken mardröm, jag hoppar veterinären hittar något och att det är lättlöst. Om dom inte hittar något på plats då hade jag åkt till en stor klinik och få hästen grundligt kollat. Jag skulle säga det nog är smärta relaterat.
Jag inte slutat undersöka tills dom hittat orsaken.
Plus jag hade också tagit ut en kommunikatör, vilket många helt säkert tycker är jätte löjligt och flummigt etc. Men jag har haft positiva upplevelser med sådan och även equipodden gjorde ett riktigt bra avsnitt om detta. Detta skall dock absolut inte vara "istället för" annan behandling och veterinär, men som ett komplement- men det är bara hur jag själv hade gjort
Jag tänker ibland med smärta så kan det ju vara något som tex hon kanske har gått med ett tag och det då blir värre när hon ledas in från hagen eller så och hon då kopplar ihop dig med något jobbigt. Jag tror absolut inte det är dig hon är sur på som så utan att hon har kopplat ihop dig med något som är jobbigt för henne och tänker då = smärta. Krossar fingrar för ni hittar feletTack för era svar. Jag ringde veterinär i måndags som planerat skulle komma ut idag 8distriktarna), en vårdare bokade in. Men veterinären ringde och sa att hon ansåg att jag borde kolla upp henne på klinik i en grundlig koll, att det var nödiga pengar att ta ut dem för de inte kan göra lika mycket. Sedan tipsade de om en beteendevetare jag kan ringa om kliniken inte hittar något.
Fick samtidigt tips om en privat veterinär i mitt område som håller till på travet nära där jag bor, så jag ville ringa och rådfråga henne också (se vad hon säger och hur hemskt det än låter kolla priser osv, för är ju dyrt med klinik). Hon verkade jättebra och sa att vi kan börja med en vetcheck och utgå därifrån. Hon sa som Dennispennis att hon inte trodde bakterier. Hon trodde inte heller direkt fysisk smärta ständigt för då borde hon vara arg mot alla och inte bara mig (och ett barn en gång).
Däremot hade både hon och klinik väntetid men ska dit v 25. Kliniken jag fick tips om (vet inte om man får nämna företagsnamn så) hade också lite väntetid. Distriktaren känner ju min häst sedan innan och blev med ledsen över beteendet, eftersom hon alltid varit "harmonisk och snäll", så hon lovade att stötta om jag behöver hjälp och skrev ett behandlingsråd jag kunde ge till försäkringsbolaget om det behövs.
Nu får jag vänta några veckor, och det är ju jobbigt. Men hon är ju inte döende (vad jag vet), utan äter osv. Så det får gå, och märker jag att hon plötsligt blir sämre så ringer jag akut kliniken igen, eller distriktarna.
Om det bara är dig hon blir rädd för, luktar du annorlunda än innan? T.ex bytt parfym, tvättmedel, börjat äta medicin eller liknande? Jag har en häst som jag inte kan gå fram och fånga i hagen om jag har ladugårdskläder på mig, han kommer fram men blir jätterädd och hoppar iväg. Jag behöver inte duscha, räcker med att byta om så är han som vanligt. Vi har en väldigt tajt relation.Hej. Jag vill börja med att säga att jag ska ringa veterinär på måndag, så ingen tror att jag inte tänker på det.
Jag har en ponny som sedan några veckor förändrats i sitt beteende. Plötsligt är hon "rädd" för mig, bara mig. Jag har aldrig gjort henne något så jag kan inte förstå varför. Hon blir sur, skyggar iväg, nafsar osv. Andra får pyssla med henne vanligtvis men hon känns ändå inte helt som sig själv. Hon är en shettis som alltid varit snäll mot barn och andra, oerhört snäll faktiskt (aldrig mött en sådan snäll häst) vilket gör mig förbryllad till varför hon plötsligt är mer enstörig, inte vill följa med, "blir rädd" osv.
Idag nafsade hon ett barn i axeln. Inte hårt men hon har aldrig förut bitits på de 6 år jag ägt henne. Hon kändes orolig när hon skulle in hälsade mamman (mina medryttare) och ovillig att följa med. Min andra ponny var dock glad och hängde med in i stallet för att bli bostad. Det gör mig ledsen och orolig och jag får en känsla av att något inte står rätt till.
I oktober förra året var vi med om en olycka med vagnen som fysiskt gick bra för min ponny men sedan dess är hon livrädd för vagnen och kan vara bakskygg mot föremål och ljud. Jag har trott att hon kanske fått någon form av PTSD och "klandrar mig" då jag var den som körde när olyckan inträffade. Att det är just därför hon inte gillar mig längre. Men det har ju gått så lång tid så det känns som det kan vara något annat.
Har ni varit med om att hästar ändrat beteende och det kanske beror på något? Jag planerar ta träckprov och kolla masken ifall något sådant påverkar. Men jag börjar bli orolig och kan inte förstå vad som är fel. Jag vill hjälpa min häst för jag älskar henne, men vet inte hur; och när hon avskyr mig får jag låta andra hjälpa mig också för vill inte tvinga mig på henne (har suttit i timmar i hagen för att se om hon liksom vill komma fram). Hon står gärna ensam utan de andra hästarna, men har alltid varit rätt självständig.
Hon äter bra, dricker och är kanske lite överviktig nu sedan vår motionsform inte kunnat fortsätta på samma vis. Nu låg vi inte i hårdträning för det tragiska var att hon var nyinkörd förra vintern och vi kört en säsong i lugnt tempo. Olyckan kom på grund av att ett ensilageplast kom flygande från ingenstans (vi var ute på öppen mark borta från stall osv) och fastnade i hennes baksele Så när hon flydde slog den henne allt mer och hon for i sken. Vi skenade över åkrar och kullar tills jag lyckades få in henne på volt och stanna utan att vi välte. Hon fick inga fysiska men, men jag fick det och kunde då inte träna henne på ett tag vilket resulterade i att vi inte försökt med vagn igen. Jag blev för rädd jag också.
Jag känner mig så ångestfylld och förbryllad över vad jag ska göra. Har någon ett tips?
Måste inte vara hårdare, bara annorlunda.Nu tränas hon inte så hårt att det jag gör är hårdare än medryttarnas hantering.
Om det bara är dig hon blir rädd för, luktar du annorlunda än innan? T.ex bytt parfym, tvättmedel, börjat äta medicin eller liknande? Jag har en häst som jag inte kan gå fram och fånga i hagen om jag har ladugårdskläder på mig, han kommer fram men blir jätterädd och hoppar iväg. Jag behöver inte duscha, räcker med att byta om så är han som vanligt. Vi har en väldigt tajt relation.
Måste inte vara hårdare, bara annorlunda.
Olika saker kan göra olika ont, och även det som tycks vara mer belastning fundera bättre.
Så trist att behöva vänta på veterinärtid så länge.
Var rädd om dig fram till veterinärkollen. Och försökt vara lite extra snäll mot ponnyn fram till besöket hade jag nog gjort. Belönat det som hon gör bra lite extra mycket.
En sak du kan göra om inget uppenbart hittas är att sätta ponnyn på smärtstillande i samråd med veterinären. Det var så vi blev säkra på att min ponny som plötsligt kunde bli aggressiv hade ont. Han var inte arg varje dag eller varje gång i en viss situation utan kunde plötsligt anfalla.
Lång historia kort så hade han knäledsinlammation ena bak som tydligen gjorde helvetiskt ont ibland och då kom aggressivitet och attackerna
Som alla säger, undersök hästen.Nej allt är som vanligt, har ingen parfym. Teknisk sett vet jag inte hur hon skulle reagera mot andra om de var de som skötte henne lika mycket. De hon accepterar är ju inte alltid i stallet eller så. :/
Som alla säger, undersök hästen.
Men samtidigt hänger jag på dessa spekulationer. Hur mår du? Har det hänt något som fått dig att ändra sinnesstämning? Separation, flytt, annat?
Mår du bra? Vissa sjukdomstillstånd påverkar människors lukt, så katter och hundar kan snappa upp det. Vet inte hur bra luktsinne hästar har jämfört med dem. Graviditet får oss också att lukta lite annorlunda. Kanske en känslig häst kan reagera på förändrad lukt, jag vet inte.
Jag är oerhört snäll mot henne, sen bara att hon skiter i det med.
Okej förlåt ordval men jag tror ändå att du förstår? Jag har ägt henne sedan hon var knappt 1 år, och hon är snart 7,5 år. Vi har haft en fantastisk relation och att jag plötsligt skulle vara elak mot henne? Jag älskar denna häst och om hon efter 7 år plötsligt slås av åsikten att jag är en obehaglig människa, att nu har hon fått nog. Nej, det kan jag faktiskt säga inte kan stämma. För jag vet och känner att något helt annat är fel med med henne. Jag känner henne, jag vet att det är något som är fel. För om 7 år fungerat perfekt tills plötsligt inte, då är det faktiskt inte mitt beteende det är fel på.Det här reagerade jag lite på. Vadå skiter i det? Hästar är inte skyldiga oss något. En relation bygger man tillsammans, det är inte automatiskt så att för att du tycker att du gör något snällt så blir hästen tacksam.
Från hästens perspektiv kanske du beter dig obehagligt, inte snällt.
Kan det vara så att hon visar dig att hon mår dåligt för att hon känner att hon vill ha din hjälp? Hon kanske försöker kommunicera just med dig för att hon har förtroende för dig.Okej förlåt ordval men jag tror ändå att du förstår? Jag har ägt henne sedan hon var knappt 1 år, och hon är snart 7,5 år. Vi har haft en fantastisk relation och att jag plötsligt skulle vara elak mot henne? Jag älskar denna häst och om hon efter 7 år plötsligt slås av åsikten att jag är en obehaglig människa, att nu har hon fått nog. Nej, det kan jag faktiskt säga inte kan stämma. För jag vet och känner att något helt annat är fel med med henne. Jag känner henne, jag vet att det är något som är fel. För om 7 år fungerat perfekt tills plötsligt inte, då är det faktiskt inte mitt beteende det är fel på.
Mitt ordval kom helt enkelt ifrån att jag efter alla dessa veckor börjar att lida av detta jag med, men kanske jag någonstans tänkte att folk förstår det och inte ser det so "AHA, denna människa KRÄVER kärlek från sin häst. Denna människa ANTAR att hon kan köpa hästens tillit och anser hästen skyldig". Nej. Jag kan efter mina 30 år med hästar ändå så pass mycket att jag vet hur en relation byggs upp. Däremot saknar mina 30 år av erfarenhet den kunskapsbank som behöva för att ta reda på varför min häst är personlighetsförändrad. Men jag skriver om meningen då så kanske du förstår den bättre utan att reagera och se mig som någon som tar för givet att min häst ska älska mig och respektera mig.
Jag är oerhört snäll mot henne, på samma vis jag varit i våra 7 år ihop. Men hon visar tydligt att hon inte intresseras av det eller vill veta av det. Om jag är glad, arg, ledsen, stressad, förfärad, frustrerad eller inte. Hon reagerar likadant på allting. Känslan av att hon skiter i om jag är glad eller ledsen; med vetskap om att hästar inte fungerar så och att jag självklart vet att jag inte förtjänar hennes respekt bara för att jag älskar henne.
Förstod du bättre nu?
Okej förlåt ordval men jag tror ändå att du förstår? Jag har ägt henne sedan hon var knappt 1 år, och hon är snart 7,5 år. Vi har haft en fantastisk relation och att jag plötsligt skulle vara elak mot henne? Jag älskar denna häst och om hon efter 7 år plötsligt slås av åsikten att jag är en obehaglig människa, att nu har hon fått nog. Nej, det kan jag faktiskt säga inte kan stämma. För jag vet och känner att något helt annat är fel med med henne. Jag känner henne, jag vet att det är något som är fel. För om 7 år fungerat perfekt tills plötsligt inte, då är det faktiskt inte mitt beteende det är fel på.
Mitt ordval kom helt enkelt ifrån att jag efter alla dessa veckor börjar att lida av detta jag med, men kanske jag någonstans tänkte att folk förstår det och inte ser det so "AHA, denna människa KRÄVER kärlek från sin häst. Denna människa ANTAR att hon kan köpa hästens tillit och anser hästen skyldig". Nej. Jag kan efter mina 30 år med hästar ändå så pass mycket att jag vet hur en relation byggs upp. Däremot saknar mina 30 år av erfarenhet den kunskapsbank som behöva för att ta reda på varför min häst är personlighetsförändrad. Men jag skriver om meningen då så kanske du förstår den bättre utan att reagera och se mig som någon som tar för givet att min häst ska älska mig och respektera mig.
Jag är oerhört snäll mot henne, på samma vis jag varit i våra 7 år ihop. Men hon visar tydligt att hon inte intresseras av det eller vill veta av det. Om jag är glad, arg, ledsen, stressad, förfärad, frustrerad eller inte. Hon reagerar likadant på allting. Känslan av att hon skiter i om jag är glad eller ledsen; med vetskap om att hästar inte fungerar så och att jag självklart vet att jag inte förtjänar hennes respekt bara för att jag älskar henne.
Förstod du bättre nu?
Kan det vara så att hon visar dig att hon mår dåligt för att hon känner att hon vill ha din hjälp? Hon kanske försöker kommunicera just med dig för att hon har förtroende för dig.
Jag blir som värst mot den jag står närmast när jag mår dåligt. Har ofta ont och hade tidigare svår pms. I kombination blev jag ett monster och inte var det kunder eller ytliga vänner som fick smaka på mitt vrede. Nej det var min stackars älskade pojkvän som stod i skottlinjen.
Hoppas ni får svar på vad det är på veterinärbesöket
Det jag menar är, att bara för att du älskar henne så betyder det inte att du beter dig bra mot henne.
Jag känner inte dig, så kan såklart inte veta om så är fallet hos er, men jag har sett flera fall där människan säger "men jag älskar min häst så mycket" och sen beter sig på ett sätt som hästen inte alls tolkar som att människan är välvillig eller trevlig.
Förstår du vad jag menar? Att du älskar henne spelar ingen roll. Vad du gör, är det som spelar roll.
Sen är det mycket möjligt att hon har ont såklart. Men när en häst ändrar beteende är det dags att skärskåda allt.
Vad tycker hon om att göra? När är hon som gladast?