Carolininen
Trådstartare
Fast malle och schäfer skiljer sig väl inte nått större i pälsen om man då inte tittar på en del av de överpälsade typerna inom extriöraveln
Det var lite det jag var rädd för....
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Fast malle och schäfer skiljer sig väl inte nått större i pälsen om man då inte tittar på en del av de överpälsade typerna inom extriöraveln
Kommer PM snart.Du får gärna PM:a mig!
Jag o familjen kommer gärna o hälsar på också nån gång. De dobbisar jag träffat har förhoppningsvis inte varit representativa och vi har pratat om att vi skulle vilja träffa en "riktig" dobbis.
Hur skulle du beskriva en bra dobbis?
Mallarna är fantastiska arbetshundar, men det är en ras med "mycket i" - de har ofta mycket motor, skärpa, försvarslust, kamplust - helt enkelt ganska intensiva hundar, sen varierar det ju mellan individerna också naturligtvis. Har vänner som har/har haft mallar och det är mycket hund, suveräna när man jobbar med dem men inte alltid de lättaste i vardagen. Inte att förglömma så har många av dem STOR jaktlust, även om det förstås även finns de mallar som inte alls jagar. Men det känns lite som att det är mer regel än undantag att jaktlusten är rejält stor och det kan ju vara nog så viktigt att ha i åtanke.
De bruksmallar jag känner har betydligt lättare (kortare, mindre mängd) päls än schäfrarna (har haft schäfer själv tidigare) och fäller mindre än mina beauceroner (som dock i sin tur fäller mindre än schäfrarna)
Fast malle och schäfer skiljer sig väl inte nått större i pälsen om man då inte tittar på en del av de överpälsade typerna inom extriöraveln
Hmm... Ja det där om jakten har jag läst om och det ska inte hymlas med att det gör mig väldigt tveksam.
Jag tycker att det är otroligt skönt att kunna ha min hund okopplad på promenader....
Så ja, jakten, och tveksamheten inför hur stor risk det är att jag får en alldeles för otillgänglig hund. (Här hemma är alltid mycket folk som kommer o går, grannar,släkt o barn).
En kelpie då?
Skulle tro att det inte är jättesvårt att hitta en mentalt bra och tillgänglig malle, om man bara är noggrann med uppfödare/linjer, däremot kan det nog vara värre med att försöka få en som inte jagar...
Rottisen då?? Hade jag inte kunnat komma ganska långt med en sådan?
Inte i agilityn... Det förstår jag..
Men de tilltalar mig väldigt mycket!! Gillar temperamentet, styrkan, myshundigheten, allvaret, pälsen.
Min enda tvekan är om de för sävliga... Rottisen på klubben är sååå långsam o tung i lydnaden.
Jag gillar Kelpie!! Särskilt working kelpie. Men min man säger tvärnej....
WK är ju, precis som BC, en utpräglad vallhund. Som bör valla.
Fast varför inte kelpie? Åk runt och kolla lite, den verkar passa er mycket, mycket bättre än de andra raserna som räknats upp. Annars tänker jag på jaktlabbe och (bra) tollare.
Problemet med vakthundar är ju att de inte gör skillnad på barnens kompisar och "fula gubbar". Att ha en vakthund innebär ett enormt ansvar och en sådan hund ska inte lämnas ensam med barnen.Alltså min man är väldigt grabbig i det här avseendet... Men jag kan hålla med honom delvis.
Han vill gärna ha en hund med vakt. I framtiden när barnen är själv hemma efter skolan hade det varit skönt att ha en hund som inte säljer dem för lite mänsklig beröring. (Staffestyle)
Sen tycker han att kelpien är ful men det kan jag nog ta ur honom.
Jaktlabrador har jag också varit inne på men är rädd för att den är lite för flamsig för min smak, men jag kanske har för mycket fördomar?
En egenskap jag älskar med min nuvarande hund är att han skulle kunna jobba tills han stupar. Han kämpar o kämpar o kämpar, står det något i vägen springer han igenom, han backar aldrig en utmaning.
Där inbillar jag mig att retrivern inte är lika "beslutsam".
Men rätta mig gärna om jag har fel!
Om du kollar på en jagande jaktlabbe så ger de inte sig för lite motstånd, det krävs ganska tuffa hundar för att klara deras arbetsuppgifter. Den senaste vi hade i familjen vaktade dessutom och var absolut inte en hund som backade i första taget.Jaktlabrador har jag också varit inne på men är rädd för att den är lite för flamsig för min smak, men jag kanske har för mycket fördomar?
En egenskap jag älskar med min nuvarande hund är att han skulle kunna jobba tills han stupar. Han kämpar o kämpar o kämpar, står det något i vägen springer han igenom, han backar aldrig en utmaning.
Där inbillar jag mig att retrivern inte är lika "beslutsam".
Men rätta mig gärna om jag har fel!
Rottisen då?? Hade jag inte kunnat komma ganska långt med en sådan?
Inte i agilityn... Det förstår jag..
Men de tilltalar mig väldigt mycket!! Gillar temperamentet, styrkan, myshundigheten, allvaret, pälsen.
Min enda tvekan är om de för sävliga... Rottisen på klubben är sååå långsam o tung i lydnaden.
Det ar en himmelsvid skillnad fran en Staffe till en Malle. Mer an himmelsvid. Mallen maste man ha ett oga pa alltid. Ofta i flera ar innan den lugnat ner sig lite (med tonvikt pa lite). Mallen AR en mycket "latt rorlig" hund i det mesta man tranar, men det har ocksa sina problem aven om problemen ar annorlunda mot langsamma och tunga hundar. En "latt rorlig" hund ar mycket svarare att fa in i possition ... den vill helst "skjuta over malet" och hamnar darfor inte sa exact som man vill i lydnad. (Min lilla ar dar mycket enklare da hon inte har samma drive for godis, bara tillrackligt for att jobba bra, inte blir helt vild)
Jag har tva mycket aktiva och latt rorliga rottisar. Forst och framst sa ar de inte overviktiga, vilket jag skulle vilja saga att majoriteten av alla rottisar ar, och sedan har jag rottisar som ar avlade for att jobba.
Aven min aldre tjej, 8 ar nu, ar mycket snabb, lattrorlig, och hon vet inget roligare an att jobba. Hon har samma intensitet for arbete som Mallarna vi jobbar med nu, men ar "buffligare" dar mallarna ar "skuttiga" ... Min lilla ar vad jag kallar en, "pocket rottis" och ar mycket liten for rasen, och hon har mer av Mallen's skuttiga intensitet.
Bada mina har dock samma typ av "drive" som Mallen. Min stora kan jobba for antingen boll eller mat, spelar i stort sett ingen roll, min lilla jobbar mycket bra for godis, men "blir till en Malle" om boll eller kamp leksak kommer fram.
Generellt skulle jag vilja saga att mina rottisar ar lite lattare an Mallar da de inte handlar forst och tanker sedan i riktigt samma utstrackning som mallarna gor. Behovet att arbeta ar ocksa lite storre med en Malle som blir "destructive" pa ett annat satt om den inte far jobba. Min lilla rottis ar lite sa, ater saker, biter sonder och ar allmant jobbig om hon inte har anvant hjarnan pa ett par dagar ... medan min aldre ar mer som en normal rottis och blir vaktig och tamligen odraglig om hon inte fatt jobba pa nagra dagar.