Hundgårdar och hundar man inte känner

Singoalla

Trådstartare
Hej!

Tänkte kolla med er hur ni gör med att släppa ihop era hundar med andra. I hundgårdar mm. Jag och Bruce hänger mycket i Kronobergsparken i Stockholm och där är det alltid väldigt trevliga hundar. Bruce är väldigt tuff och leker även med de stora hundarna som brukar vara väldigt snälla mot honom. Visst har det hänt vid något tillfälle att någon hund lekt lite för hårt och då har vi bara avbrytit och lämnat hundgården. Annars är han vädigt duktig på att säga ifrån.

Nu har vi varit sugna på att åka ut till hundöarna på Drottningholm men har hört att det kan vara lite bråkigt där. Bruce är ju liten så egentligen krävs det inte så mycket för att nåt ska gå snett, så det är man ju orolig för. Samtidigt tycker han att det är så fruktansvärt roligt att få leka med nya hundar så det vill man ju inte heller ta ifrån honom.

Hur brukar ni göra? Har ni vissa hundgårdar dit ni alltid går och lärt känna hundarna där? Vågar ni släppa in er hund i en helt okänd hundgård?

Bonusbild från när Bruce hittade en större variant av sig själv i hundgården :D

10177371_10151976311046216_3404491267261787222_n_zps536377ad.jpg
 
Vi åker till Drottningholm ibland, känner inga (utom när vi åker med helt helt gäng andra cockerpooer och invaderar stället).
Jag tycker det brukar gå fint, man får hålla koll och ropa in sin jycke så den inte springer fram till alla. Någon gång har jag fått ryta i åt en hund och ropa åt ägaren att de fick komma och hämta den för den var så jäkla på våran + att den var typ 20 ggr så stor..
Har man en liten får man vara lite mer uppmärksam, och så kan man ju hålla sig ifrån de största och vildaste grupperna med hundar kanske :)
 
Jag skulle aldrig någonsin släppa in någon av mina hundar i en hundrastgård (eller någon annan liknande miljö där det finns okända hundar). Mina hundar umgås i sin egna flock och med väl utvalda kamrater, där jag vet att BÅDE hundar och ägare är vettiga ;).
 
Vuxna hundar har sällan något behov eller intresse av att leka med främlingar, de har sin krets med familj och vänner och det räcker.

Jag skulle aldrig komma på tanken att släppa ihop främmande hundar i en rastgård, speciellt inte om man inte känner ägaren. Ska vuxna hundar nödvändigtvis introduceras så görs det under rörelse, alltså på en promenad.
 
Jag släpper inte mina lösa bland okända hundar. Precis som @Miao umgås de med sin flock och de hundar vi känner. Då de är så små är det en stor risk att släppa dem, en olycka kan hända så snabbt och det är ingen risk jag är villig att ta. Dessutom är det bra att veta om hundarna har vettiga ägare som förstår deras ansvar om något händer.
 
Jag är en sådan oansvarig hundägare som släpper ihop min hund med dom flesta ;) Brukar låta dom hälsa på varandra och se att det går bra innan man släpper dom lösa i rastgården.

Min tik är duktig på hundspråk och signaler (har bl a varit med som "terapihund" åt osäkra hundar, hos olika instruktörer ), vilket gör att jag kanske har blivit mer oförsiktig med henne. Hon är med mig när jag jobbar (på hundcafé), och är van vid att träffa många olika hundar av olika storlek, temperament och sort. Hon är dessutom väldigt lekfull fortfarande, och har stort utbyte av andra hundar.

Har jag hanen här uppe så är jag betydligt mer försiktig, eftersom han inte går särskilt bra ihop med andra hundar som han inte känner. Han är kaxig och dryg och det är bara onödigt att utmana ödet. Han mår bättre ensam eller med hundar han känner.
 
Vuxna hundar har sällan något behov eller intresse av att leka med främlingar, de har sin krets med familj och vänner och det räcker.

Jag skulle aldrig komma på tanken att släppa ihop främmande hundar i en rastgård, speciellt inte om man inte känner ägaren. Ska vuxna hundar nödvändigtvis introduceras så görs det under rörelse, alltså på en promenad.

Vi tänker helt lika där låter det som.

Jag bor ju i Sthlm (iaf Sthlms län) och de enda rastgårdar jag kan tänka mig släppa hundarna i är de rastgårdar som är tomma. Visst har jag gjort undantag från det någon enstaka gång, som när det var en liten och till synes väldigt snäll hund i en rastgård och Wahidah (världens snällaste) ville leka. Då kollade jag med husse om det var ok att vi kom in och sedan hade hundarna kul ihop.

Annars umgås vi med vänner samt hälsar på några av kvarterets hundar. Här i området bor en hel del hundar, men det är främst en dvärgpudel, en dvärgpincher och en pekingese som vi hälsar på. Övriga hundar har vi som "träna på hundmöten-material" ;)
 
Jag har haft riktiga slagsmål så man fått strypa båda hundarna för de ska släppa varandra. Det är hemskt och av den anledningen släpper jag inte ihop någon av mina hundar med andra.
Och jag ser ju också hemma, eftersom mina går i flock, att det inte finns nått intresse alls av lek. De är valparna som leker. De vuxna föredrar sova med kompisarna - träna/lek med husse och matte.
 
Jag har haft riktiga slagsmål så man fått strypa båda hundarna för de ska släppa varandra. Det är hemskt och av den anledningen släpper jag inte ihop någon av mina hundar med andra.
Och jag ser ju också hemma, eftersom mina går i flock, att det inte finns nått intresse alls av lek. De är valparna som leker. De vuxna föredrar sova med kompisarna - träna/lek med husse och matte.

Vad har du för ras(er)? Brukar det vara så att de vuxna inte leker? Jag är ju mest van vid vinthundar, och där blir jag förvånad om de inte leker så länge de lever :p
 
Vad har du för ras(er)? Brukar det vara så att de vuxna inte leker? Jag är ju mest van vid vinthundar, och där blir jag förvånad om de inte leker så länge de lever :p

Menar det! Jag har haft retriver och pinscher och min erfarenhet är att de gärna lekt medandra hundar även som vuxna.
 
Vad har du för ras(er)? Brukar det vara så att de vuxna inte leker? Jag är ju mest van vid vinthundar, och där blir jag förvånad om de inte leker så länge de lever :p

Ska jag räkna bort unghundarna (4 och 7 månader), så minns jag inte sist jag såg de leka med varandra i hundgården! Bjuder någon av valparna upp så brukar de ju hänga på en stund.

Har 3 st tysk jaktterriers och 3 st laikor.
 
Vi gick mycket till en hundgård för ett par år sedan. Och sålänge man frågade de som redan var där hur deras hundar var och om man fick komma in helst efter att hundarna hälsat på varandra genom gallret så man direkt såg om de verkade gå ihop så var det inga problem alls.

Men jag går knappt alls dit längre då det blivit så dålig stämning mellan människorna där. De flesta tycker man ska fråga innan man kliver in medan andra tycker det är en rättighet att bara klampa in "för att arga hundar inte bör vara i en hundgård"... Så givetvis har det hänt lite grejjer där och med en tik som inte gillar alla andra tikar samt lekmorrar och skäller friskt så går jag inte dit längre utan hittar hundar med ägare att umgås med genom kurser och liknande istället
 
Menar det! Jag har haft retriver och pinscher och min erfarenhet är att de gärna lekt medandra hundar även som vuxna.

Ja precis, jag har två pinnar som leker med varandra på daglig basis. Båda är vuxna och fyller 4 och 5 år i år. :D Släpper jag dem med andra pinnar är det full kareta och massor av bus.

Mina hundar släpper jag bara med hundar de redan känner, eller möjligtvis om det är stora hundar som vet hur de ska leka med små (typ ålandes) alternativt väldigt lugna hundar. Billy kan bli rätt "Bully" om det finns en hane med samma inställning/energinivå som liksom speglar honom eller om det finns något att försvara, men oftast är han glad och fånig och uppskattar springlekar.

Ivan uppskattar inte andra/nya hundar över huvud taget, om inte det är små raser och unga, vänliga hundar som inte utgör något som helst hot.

(@Singoalla: H som har Totti är nog ute med honom där emellanåt, du kanske kan kontakta henne på facebook om du vill hänga med? Hon finns i uppfödarens grupp och är hundvakt åt Hugo just nu.)
 
Mina hundar leker mycket med varandra (och andra hundar). Det har hänt ett fåtal gånger att jag besöker rastgårdar med hundar i, men det är inget jag gör regelbundet.

Att träffa typ 1-2 nya hundar åt gången ihop med en ägare (som jag kan bilda mig en uppfattning om) känns betydligt säkrare. Att ta en promenad ihop kan absolut vara trevligt även om man inte känner varandra sen innan, men att hälsa bara för att hälsa finns ingen vits med.
 
Och jag ser ju också hemma, eftersom mina går i flock, att det inte finns nått intresse alls av lek. De är valparna som leker. De vuxna föredrar sova med kompisarna - träna/lek med husse och matte.

I min flock är det massor av lek och de har ett otroligt utbyte av varandra. Däremot är mina verkligen ointresserade av främmande. De lyfter inte ens på ögonbrynen när grannhundarna gör utfall mot staketet när vi passerar. Trygga i sin familjegrupp och sin roll i livet.
 
I min flock är det massor av lek och de har ett otroligt utbyte av varandra.

I min flock är det likadant. 5 hundar på 7, 5, 4, 2 år och lillen på 4 månader. Alla leker massor med varandra och har jätteutbyte av varann. Inte ovanligt att de håller på i timtal i olika konstellationer :love:.
 
Jag släpper inte min lilla med främmande hundar. Hon är inte aggressiv, men hårdhänt och brölig. Hon skulle kunna knäcka ryggen på en liten hund på nolltid med en av sina tasstacklingar.

Den stora är hur bra som helst med alla möjliga sorters hundar och ett riktigt språkgeni, så hon hade kunnat gå en sån rastgård dagarna i ända...

MEN, hade jag haft en liten hund hade jag inte vågat släppa den med främmande hundar hur som. En olycka händer så lätt och det kan ju räcka med att de blir påsprungna för en allvarlig skada.

Det var inte jättelängesen en silky terrier blev ihjälbiten av en whippet på Ribban i Malmö. Oerhört tråkig händelse och jag som mött denna whip flera gånger trodde nog inte att det skulle kunna hända.
 
<snip>
lekmorrar och skäller friskt <snip>

Det ar valdigt typiskt for vissa raser att morra och skalla nar de leker. Rottisar till exempel och darfor kan det ibland vara svart for dem att leka med andra raser som inte ar vana vid den ljudliga leken utan blir forvirrade av morret tillsammans med lek inviterna.
 
Vuxna hundar har sällan något behov eller intresse av att leka med främlingar, de har sin krets med familj och vänner och det räcker.

Jag skulle aldrig komma på tanken att släppa ihop främmande hundar i en rastgård, speciellt inte om man inte känner ägaren. Ska vuxna hundar nödvändigtvis introduceras så görs det under rörelse, alltså på en promenad.
De flesta på Drottningholm går liksom "rundan" kring öarna, så det blir som en gemensam promenad. Verkar funka bättre än om man bara står still och "släpper ihop dem".
Men som du säger så numera verkar intresset för att umgås med andra vuxna hundar typ obefintligt. Han njuter mest av alla kissfläckar och chansen att bada i kanalerna ;)
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej, Vill kanske mest skriva av mig eller få lite tips kanske! Min kille är snart 1 år. Jag tycker vi har god kommunikation för det...
Svar
9
· Visningar
863
Senast: inverterad
·
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 499
Senast: fixi
·
Övr. Hund Jag har en jaktlabrador, jag upplever att han är rätt van vid att träffa på hundar (på jaktträning så har han suttit i nya bilar med...
Svar
5
· Visningar
833
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 417
Senast: Trassel12
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp