hund som morrar/skäller utan anledning

[purity_666]

Jag börjar fundera på om min hund har kortslutning i hjärnan ibland. Hon kan ligga och softa, sen helt plötsligt börja morra rakt ut i luften. Ibland blir hon riktigt arg, visar tänder och kan skälla till. Jag funderade på om det var något slags anfall, men hon slutar direkt jag säger till eller petar till henne, men kan göra samma sak igen.

Det är inte riktat mot någon/något. Hon kan bara börja morra, ibland när hon ligger på golvet, ibland i soffan, ibland i sängen, ja var som helst. Hon tittar inte på någon utan bara.. morrar.

Hon är en kaxig hund som bossar över min större och äldre hund. Hon var ca 6 månader när hon kom till mig och bodde då hos uppfödaren där hon var i hundgård tillsammans med 5 vuxna hundar. Kan tänka mig det blev bråk och tjafs, kanske bråk runt maten. Hon vaktar maten mot min andra hund men inte mot mig (eller katterna)

Jag har verkligen ingen aning vad hon håller på med. Hon gör så när vi inte är hemma också, kan ligga på golvet och bara morra. Hon småmuttrar inte som sagt, utan morrar och stoppar jag henne inte kan hon bli riktigt arg... rakt ut i luften. Hon vänder det aldrig mot mig om jag knuffar till henne eller så.

Så.. kan hundar vara felkopplade? Vad pysslar hon med? Kan jag göra nåt åt det? Hon blir 3 år i höst och jag upplever det som att hon morrar oftare och oftare.
Hon morrar i övrigt aldrig åt människor och är underlägsen mot mig i beteendet.

 

[russinbulle]

Jag tror din hund hör saker ute, som den reagerar på. Min ena kan börja vakta (och gärna när vi lagt oss för natten) genom att muttra och morra och inte alltid hör jag vad det är hon stör sig på. Men hundar har bättre hörsel än oss människor
Däremot är det inte sagt att dom ska hålla på så, utan jag avbryter och säger åt min att det räcker. Inte så det räcker för att hon ska vara tyst nästa natt, men hon har mycket vakt i sig och hon får säga till bara det inte går till överdrift.

Känns det som om hunden inte alls hör något som stör, så skulle nog jag kanske ta hunden för en koll hos vetten. Kan vara öron som spökar eller annat.

 

[purity_666]

@russinbulle Jag tror inte hon hör nåt ute, hon reagerar liksom inte så. Då brukar de ju se lite alerta ut liksom, hon bara börjar morra.

Hon har ett defekt öra, hon har ingen öppning till hörselgången på ena örat. Vi vet inte om det bara är skinn över och en fullt utvecklad hörselgång därunder, eller om inget finns. Jag och min veterinär har kommit fram till att vi inte ska börja krångla med det. Hon hör bra, men sämre än min andra hund. De tillfällena då hon morrar lyfter inte ens den andra hunden på öronen, och han hör bättre och vaktar mer. Så tror inte det är vakt, men har ingen aning om vad det kan vara istället.
Hon ser inte ut som om hon reagerar på något plötsligt, det är inte alltid hon höjer huvudet, utan bara morrar.

 

[Milosari]

Smärta?

 

[purity_666]

@Milosari Hon är i övrigt fullt frisk. Vaccinerades nu i juni och fick lättare genomkoll då. Hon beter sig som en galning ute, springer så tuvorna flyger, hoppar över en meter rakt upp i luften av glädje osv. En pigg och smått knäpp hund. Hon stannar aldrig upp i rörelse för att morra eller liknande. Tycker smärta borde märkas av mer. Hon är aldrig orolig när hon ska lägga sig eller lägger sig försiktigt, hon slänger sig ner och brer ut sig ordentligt.

Ibland när hon morrar lyfter hon inte ens huvudet. Hon reser sig inte och vandrar runt. Bara ligger där och morrar åt ingenting, rakt ut i luften.

 

[Milosari]

Något fel på synen? Jag har aldrig hört talas om hundar som har en felkoppling där aggressionen direkt avtar när man säger till dem. Är de koko på riktigt så brukar de inte kunna hejda sig. Men min erfarenhet av riktigt knäppa hundar är begränsad.

 

[purity_666]

@Milosari Jag tror hon ser bra, har aldrig märkt nåt annat. Veterinären har aldrig anmärkt nåt konstigt heller. Vi har varit en del hos veterinären pga hudproblem och där har hon aldrig morrat

Nej det är konstigt. Räcker att bara peta på henne så slutar hon och kollar på mig. Hennes beteende är aldrig riktat mot mig, även om jag sitter alldeles intill.
Hon morrar en del på min andra hund när hon ska bossa med honom men för det mesta går dom bra ihop. Hon vänder sig inte mot honom heller när hon börjar morra utan anledning. Ligger de bredvid varandra kan hon ha huvudet åt ett annat håll och bara börja morra.

Jag har verkligen ingen aning. Det kommer inte i något speciellt sammanhang, mer än att hon ligger ner och är passiv. Det händer aldrig när hon är sysselsatt med något. Men kanske hör hon nåt skumt, men tycker hon borde reagera som hon gör när jag märker att hon hör nåt.
Beteendestörning är det ju, men jag fattar inte hur det är kopplat riktigt.

Jag vet att hennes mamma var hög i rang och kaxig, men tror inte hon morrade bara sådär utan anledning.

Hon morrar en del n'r hon får nåt gott att äta, vaktar det liksom utifallatt någon skulle försöka ta det. Men det tror jag nog hänger kvar sen hennes uppväxt. Att vara yngst i hundgård med vuxna hundar var nog inte alltid så lätt. Hon gör dock ingenting, går jag fram händer inget. Har hon fått en för stor godisbit så kommer hon med den till mig så jag ska dela den åt henne. Så mataggressiv kan jag inte påstå att hon är heller, men hon låter hemskt arg.

 

[dpmatte]

Drömmer? Min valpis rusar upp o skäller i sömnen ibland, när man fångar upp honom så ser man att han vaknar till. Sen går han o lägger sig o somnar direkt igen. Så drömmer otäckt gissar jag.

 

[russinbulle]

Fast min tös lyfter inte alltid huvudet, utan ligger i vanlig sovställning och kan börja muttra Det är oftast när jag börjar höra det hon reagerar på själv, som muttrandet kan öka och huvudet ev lyfts upp.

 

[Alexandra_W]

Om det kommit nu skulle jag i samråd med vet prova smärtstillande för att se om det blir skillnad. "Tuffa" hundar visar smärta på de mest oväntade sätt ibland utan att det syns på andra vis (dvs de rör sig normalt, gnyr inte etc).

Min ena trodde de fått en hjärntumör, den andra blev hyperaktiv. Båda hade ont men det krävdes smärtstillande för att upptäcka det. Då försvann de skumma utfallen för nr 1, och nr 2 kommer till sin normala (men höga) energinivå...

 

[purity_666]

Drömmer? Min valpis rusar upp o skäller i sömnen ibland, när man fångar upp honom så ser man att han vaknar till. Sen går han o lägger sig o somnar direkt igen. Så drömmer otäckt gissar jag.

Om det kommit nu skulle jag i samråd med vet prova smärtstillande för att se om det blir skillnad. "Tuffa" hundar visar smärta på de mest oväntade sätt ibland utan att det syns på andra vis (dvs de rör sig normalt, gnyr inte etc).

Min ena trodde de fått en hjärntumör, den andra blev hyperaktiv. Båda hade ont men det krävdes smärtstillande för att upptäcka det. Då försvann de skumma utfallen för nr 1, och nr 2 kommer till sin normala (men höga) energinivå...

Nej hon är vaken.

Det är inget som kommit nu, det känns bara som det kommer oftare. Jag vet inte om hon kanske har nedsatt hörsel ändå på sitt dåliga öra och varnar för säkerhetsskull? Hon är ganska svartsjuk så är hon i mitt knä när en annan hund kommer så morrar hon gärna för att få bort dom. Fast det förklarar ju inte att hon kan morra när hon ligger i sin korg också.
Hon är inte "borta" på nåt sätt när hon gör det. Mina föräldrars hund har epilepsi och när han har sina anfall ser man ju att han blir frånvarande. Hon är fullt medveten och när jag petar på henne blänger hon tillbaka. Eller om hon bara morrar till kort så kan hon titta på mig också.

 

[hastflicka]

Miss Mandy hade valdigt tuffa lop och alltid med sken draktighet som foljd. Hon uppvisade ganska exact ett sadant beteende under lop och skendraktighets perioder. Hon kunde ligga pa golvet och morra at ingenting, ibland aven skalla ... Nar inga aktiviteter stod pa schemat och vi bara "var" verkade hon sur och grinig (morrade at ingenting etc.) och i storsta allmanhet verkade grinig.

Nar hon gjorde illa ryggen var det enda jag markte att hon inte ville springa fram och hamta apportbocken, nar hon bojde ner huvudet pep hon till ... och hon lag pa golvet och morrade 'randomly' utan uppenbar anledning. Hon hoppade med fortjusning, sprang som en gazelle och verkade hur normal som helst ... tills hon sprang och bojde ner huvudet. Hon hade inga problem att boja huvudet nar hon stod eller gick sakta, men nar hon sprang. Var rehabiliterings veterinar hade inga problem att hitta precis var hon hade ont.

 

[purity_666]

min tjej blev inte skendräktig, men fick problem rent fysiskt vid första löpet. Hon fick väldigt svullna bröst och det kom lite mjölk. Det kom i direkt samband med löpet, inte en tid efter som det gör vid skendräktighet. Hon fick äta medicin då, men de två andra löpen har varit lugnare. Hon har aldrig uppvisat psykiska tecken på skendräktighet.
Men visst, det kan ju vara hormoner. Hon är "småtjurig" ofta, muttrar om man råkar stöta i henne när hon sover. Men vid aktivitet är hon överlycklig, hoppar och studsar och flänger runt.

Jag har fortfarande svårt att se att hon skulle ha ont. Hon är ganska fjantig gällande kroppen och piper gärna så fort något gör lite ont. Ibland piper hon också i förebyggande syfte. Det är en liten hund som man kan bära runt på så man känner igenom kroppen hela tiden.