Mina gamla hundar åkte i en vanlig utställningsbur. De vandes som valpar och gillade alltid bilresor. Vi åkte tusentals mil under deras långa liv. När jag köpte den nuvarande hunden var jag utan bil, så hon fick först åka i en kattbur och när hon växte ur den bältad i krocktestad sele.
För några veckor sedan skaffade jag bil igen och tänkte på sikt köpa en riktig, krocktestad bilbur. Då
fick jag en begagnad MiM av en valpköpare
. Jag lade en vanlig fäll på golvet. Nu håller jag på att vänja hunden vid att åka i bur, men jag har (som vanligt
) använt chockmetoden dvs bara satt henne i buren och kört. Hon har ju åkt i kattburen och även i cykelkorg och gillade detta samt att åka i bilselen. Buren är inte lika poppis ännu, men det kommer nog. Jag tycker det går bättre för varje tur, men ska vi åka riktigt långt så tar jag nog med selen så kan jag byta lite, i alla fall till hon blivit mer van. Hon blir i alla fall glad när vi kommer till bilen, så buren kan inte vara så hemsk.
Mitt tips är att låta hunden känna på buren hemma och sedan inte göra stor affär av det när hon ska åka i buren första gången. Gillar hunden att åka bil är inte buren någon stor omställning. Om ni är två personer kan ju en sitta i baksätet första gångerna.
Jag hade en gång en valpkull där flera skulle åka väldigt långt till sina nya hem. Sista veckan de var hemma körde jag runt med åtta valpar i en stor bur och deras mamma i en mindre bur bredvid. När de såg att hon var lugn och bara lade sig ner somnade de snart i en hög. Vi körde ju bara korta sträckor, men för mig var det skönt att veta att de var avslappnade i bil när de sedan flyttade. Jag tänker att om man bara uppför sig som att det är självklart så hänger hunden på. Om man sedan belönar så börjar de få positiva vibbar av vad-det-nu-är.
