Taggar
@Åsa A angående Beauceron.
Beauceron kan nog definitivt vara ett alternativ att titta på i det här fallet. Jag gick för övrigt själv från schäfer till beauceron (främst pga hälsan) och har aldrig ångrat mig!
Klipper in lite från ett av mina tidigare inlägg om beauceron:
"Det är en generellt frisk och robust ras, inga direkt rasbundna sjukdomar förutom HD/ED som ligger ungefär som hos andra bruksraser. Päls som är lättskött (men de fäller en del ett par gånger om året) och vädertålig. Väldigt smidiga för sin storlek. Inte alltid koll på hur stora de är - det kan bli tungt när man får en "båsse" i knäet.
Smarta hundar, har bakgrund som vaktande/vallande (inte vallning som BC då utan mer som "levande staket") så många gånger har de ganska snabba reaktioner. Jag tycker själv att det är otroligt enkla hundar, mina har aldrig varit speciellt stökiga som unghundar, men jag har förstått att alla inte riktigt har den erfarenheten.
Kolla på Svenska beauceronklubbens sida så hittar du ett rasregister med alla svenskregistrerade hundar, på sidan finns även sammanställningar av tävlingsresultat år för år.
De går att göra det mesta med - du hittar aktiva beauceroner inom bruks, lydnad, rallylydnad, drag, IPO, viltspår. Det finns försvarsmaktshundar och några få väktarhundar. Ingen uppdelning i arbetande respektive utställningslinjer - det går typ att ta hunden från spårskogen rakt in i utställningsringen
Nackdelar? Tja, de kan vara störiga som unghundar och de mognar långsamt. De är relativt stora och en hane på 40+ kg som studsar och far kan ju vara jobbig enbart genom sin storlek och aktivitet.
Ljudrädsla och sociala rädslor finns, men har som sagt blivit mycket mindre av tycker jag (som hållit på med rasen i... hm... 16 år blir det väl nu).
En del individer har lite dåligt föremålsintresse.
Jaktlust finns i rasen, inte något jätteproblem vad jag vet men finns gör det. Dock inte så speciellt många individer som är så där riktigt jaktgalna, inte vad jag uppfattat i alla fall. "
De flesta beauceroner verkar gilla att träna och de är, enligt min erfarenhet, intresserade av att vara sin förare till lags.
Som alltid - kolla linjer noggrant; MH-statistik, röntgen etc. Försök också få träffa så många individer som möjligt, gärna inte bara hos uppfödaren utan hos "vanliga" ägare.