Höstföräldrar 2012

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Höstföräldrar 2012

+Mabuse och Giovanna

Vad söta ni är!
Det är skönt att ha ett ställe att lufta sig på lite. Det här är inget jag skriver på FB direkt, det är inget jag vill att "alla" ska veta. Men här kan man lätta på trycket. Det är skönt att ha några att prata med, som är lite i samma sits. Typ iallafall.

Jag förstår ju att det är fler än jag och min sambo som väntar och längtar och att man kanske inte tänker på att man inte är den enda som frågar om huruvida bebisen kommit eller inte.. Men ändå blir man så trött på att höra det! Kan de inte bara lite på att de faktiskt kommer att få veta när bebisen kommit istället?

Jag har inte nått ont alls nu längre. Hade ju molvärk ett tag, inte så att det var en pina, men det fanns där och det kändes bra. Då visste jag att nånting hände iallafall. Nu, när jag inte känner nått sånt, så känns det som att allt stannat av istället. Jag hade hellre sett att det blivit något av det.

Kalendern är, som ni förstår, relativt tom. Förutom lite födelsedagar osv, men åh vad jag inte gillar det! Visst är det skönt att ta det lugnt, men jag blir så uttråkad! Jag får svårt för att ta mig för saker när det blir såhär tomt.
Men, jag har börjat kika på Greys Anatomy, så det är det jag kan roa mig med ett tag till ^^

Dock kan jag säga att jag sytt ett eget babynest! Jag har inte rört en symaskin på år och dar (de brukar inte samarbeta med mig), men nu lyckades jag! Och det blev till och med fint!
Så, istället för att lägga typ 900 kronor på att köpa ett så sydde jag ett eget nest för nästan 250 kronor.
Duktiga jag! :banana:
Bild kommer, jag lovar!

Och Mabuse, du kan få den sista "extra-veckan" av mig. Om vi raderar dina två överskottsveckor och så får du en av mig, då innebär ju det att min bebis kommer imorgon och din bebis kommer en vecka senare. Det vore väl toppen? ;)
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Har fått tillbaks lite molvärk nu! Wohoo!
Vaknade inatt och hade rätt ont - Jippie tänkte jag! - gick på toa och kissade (typ andra hången den händer under graviditeten, att jag går på toa på natten) och magvärken går över... Suck. Lite tråkigt var det allt att inse att det som kunde varit något på G bara var jättekissenödighet, men vad gör man?

Är i vilket fall på gott humör nu igen :) Bebisen bökar värr än en gris efter tryffel, neråt neråt neråt, så snart bör h*n ploppa ut tycker jag. Det går liksom inte att komma längre ner utan att ploppa ut nu :p

Åh vad allt känns lättare när man är på glatt humör!! :D
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Hm.. Hur får man in bilder här om pixbox inte funkar? :/ Jag har alltid bara använt mig av det så nu står jag här rådlös..
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Och Mabuse, du kan få den sista "extra-veckan" av mig. Om vi raderar dina två överskottsveckor och så får du en av mig, då innebär ju det att min bebis kommer imorgon och din bebis kommer en vecka senare. Det vore väl toppen? ;)

Deal! :D

Vaknade inatt med odräglig molvärk i magen, typ mensvärk, gick inte att sova alls och två panodil gjorde ingen skillnad heller. Är apstressad för att det kanske är bebisen som är på väg ut, eftersom jag har ett par uppgifter jag måste hinna på jobbet först. Så nu har stackars maken fått ta sonen, och jag jobbar så mycket jag orkar för att hinna klart, ifall det är så att förlossningen kanske är på väg i alla fall. Hoppas på att det lugnar ner sig igen, men får sammandragningar och värk för ingenting just nu, så det känns inget vidare.

Så inte den roligaste helgen för vår del - jag försöker jobba, maken har sömnunderskott som heter duga, och sonen är förkyld och hängig. ;)
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Jag lägger ut alla bilder på facebook som jag vill länka in här, Du kan ju göra dom privata på face så att bara du ser dom sen ser vi här inne om du lägger in dom =)

Oja visst känns allt bättre när man e på bra humör, och att du skrev klaga inlägg igår tillhör ju bara att vara gravid för det är fasiken inte lätt ibland att bära allt imon sig asså. Vi finns ju här för att hjälpa dig må bättre :laugh:

Tänkte slänga ut en bild på "LILLA" magen som typ bara är i vägen nu..

v.38 (37+3) 17 dagar kvar till BF och kommer nog spricka snart haha

398426_494026533942143_92300069_n.jpg
 
Sv: Höstföräldrar 2012

kl.

När började ni se att bebisen låg och bökade/korvade sig inne i magen?
Idag så har det varit en riktig bökdag här!
Har sett en fot förflytta sig från ena sidan magen till den andra flera gånger :love:
Och så ser det ut som någon "masserar" magen innefrån :D
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Åh, jag lovar att din bebis tittar ut innan min :mad: Min sambos arbetskamrat fick bebis i fredags tror jag det var och de var beräknade att få efter oss! De fick tom några dagar för tidigt, det känns himla orättvist måste jag säga. Det skulle ju vara vår tur nu?
Nedrans bebis, ska det ta sån tid att ploppa ut?

Jag har börjat få molvärk lite ibland igen. Men jag blir lite tveksam till dem. Alltså, det är ju mensvärk känns det som och när jag har mens blir magen alltid helkörig. Samma sak nu, magen har varit i mer eller mindre uppror sedan molandet började (det hänger liksom ihop), men nu funderar jag helt enkelt på om det är magknip jag känner och inte mol? För det avtar oftast när jag går på toa..
Hur har det funkat/ funkar det för er andra? Jag vill ju inte att det bara ska vara magen som är dum, men det kanske är vanligt att det kan kännas så, menar jag?
Mamma fick ju sin senaste unge för sisådär 17 år sen så hon minns inte riktigt alla de där detaljerna :p

Bed_of_Roses: Min karl påpekade snällt förut att jag allt utvecklat gravidhormon-svängningar senaste månaden/ 2 månaderna.. Hmpf. Jag tycker han ska vara glad att jag väntat så länge! ;)

Men facebook säger du, det ska jag ordna! Vill ju visa er mitt babynest och magen!
Och på tal om magar - vilken fin mage du har!!
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Mensvärk och dålig mage är ju iofs tecken på att kroppen är på gång mot förlossning. Så jag skulle nog se det som att det kan börja när som helst!
 
Sv: Höstföräldrar 2012

tror det är time för dig snart ;)

mitt satte ju igång mitt i natten, vaknade av att jag trodde jag var pissnödg, men värken återkom, för mig satt det i ryggslutet under hela förlossningen. kraftig menssmärta :p

hoppas du får riktigt ont snart ;)
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Imorgon har jag besök hos BM. Hoppas verkligen att det är det sista. Är så trött på att kånka runt på magen nu. Har haft en skitdag idag och bölat som Lilla Skutt ungefär. Oro och grubblar på allt. Nu har jag kommit in i en konstig tanke tänk om man inte känner något för Kotten...Läste en tråd om mammor som inte knyter an :eek:
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Jag tror att i de allra flesta fall så löser sig anknytningen med barnet när det kommer ut. Jag kände absolut inte något speciellt för bebisen i magen min första graviditet och inte nu heller (utöver att jag blir lite orolig när den tar en sovdag och rörelserna minskar, eller att jag försöker ordna så att den ska få så bra som möjligt när den kommer ut). I slutet förra gången och även nu så har jag känt att jag ångrar mig och faktiskt inte är sugen på barn alls, MEN

när bebis väl kom ut sist så var det som att få en smäll på käften. Jag blev störtförälskad på en gång och självklart var vår knatte finast på hela avdelningen :love: Jag var helt övertygad (i mitt hormonrus) att alla andra var avundsjuka då vår bebis var så mycket finare. Han grät ju till och med finare än de andra.

Efteråt så inser jag ju att så spektakulär var väl inte vår bebis. Legat i magen två veckor för länge, alldeles flagig, lite rödblommig och full i skorv i håret.

Har haft flera kompisar som trott att de aldrig skulle kunna knyta an, men som har upplevt lite samma som jag. Sen har jag ett gäng vänner till som faktiskt behövt uppåt ett halvår innan de känt kärleken till bebisen, men som från minut 1 känt att de ska ta hand om och skydda bebis till varje pris.

Sen är det bra att veta att det faktiskt händer att man har svårt att ta till sig barnet. Det finns ju jobbigare anledningar, som förlossningsdepression, men det finns även de som behöver några månader på sig innan de slås av den överväldigande kärleken. Hjälp finns att få oavsett och se till att berätta i tid innan skuldkänslor och dåliga tankar tar över.

Jag tror det kommer att gå lysande.
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Jag var helt övertygad (i mitt hormonrus) att alla andra var avundsjuka då vår bebis var så mycket finare.

Lite sådär tänkte jag också på BB, inte att de andra skulle vara avundsjuka, men att det var lite synd om dem som inte fått lika fina bebisar som vår. :D

Tyckte också att jag själv var förhållandevis pigg och fräsch.

När jag tittar på bilderna i efterhand så ser jag ut som att jag inte sovit på tre veckor, och sen har nån dragit mig baklänges genom en häck, och bebisen är ungefär så mosig och ogullig som nyfödda brukar vara. :angel:

Nåja, är det nån gång som det är bra att ha lite rosa glasögon så är det väl då. ;)

Däremot, den där överväldigande kärleken eller käftsmällen kände jag nog aldrig, det är nog olika. Jag hade ju en jobbig förlossning och orkade inte ens titta på bebisen direkt efteråt, och hade definitivit inte bondat med bebisen medan den låg i magen heller, men det gick ändå jättebra med anknytningen. Små nyfödingar är ju så hjälplösa och kontaktsökande att det känns nästan oundvikligt att vilja ta hand om dem och ge dem trygghet. Även om det händer, så tror jag nog anknytningsproblem är rätt ovanliga, de flesta bondar med sin bebis rätt fort!
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Jag kände inte av den käftsmällen att jag blev förälskad direkt i första barnet och kommer nog inte gör det denna gången heller.
Jag var så trött och slut efter min förlossning att det ända jag ville var att sova. Och jag hade med min mamma på förlossningen så hon gjorde det mesta med bebis första dygnet för jag var så sliten.

Men dock när man var utvilad och hade fått sova lite så blev det helt annat, då som alla säger hade man världens finaste bebis och ingen var lika söt som hon var. Fast indra kom ut och var helt röd över hela ögat för att hon låg lite fel så det såg ut som något get henne en blåtira men ändå var hon finsate bebisen på hela sjukhuset :D
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Och i dag är man verkligen inte på humör, haft en rent ut sakt förjävlig natt och jag å sambon tjafsar något så grymt mycket om just en liten sak vi inte är överens om. HANS HUND!!!

Det är ju så att detta är en familj som håller på med jakt och då har ju sambon två stycken jakthundar. Gamla Stella som är 14 år gammal och jagar enbart vildsvin och sedan har vi Aska som är 2 år och jagar enbart älg.
Dessa två hundar fanns ju innan jag och bo träffades så jag vet inte hur mycket jag har att säga till om men detta är verkligen ett problem för mig.

Dom bor ute året runt i hundgård med hundhus och sedan dag 1 jag och sambon träffades har jag haft himla problem med aska unghunden då hon asså konstant 24 timmar om dygnet skäller för allt och alla.

Gräset rör sig mer än vanligt, kossorna rör på sig i ladugården, fåglar flyger runt, folk som går förbi, och bara springer runt och retar och biter äldre hunden och skäller för att få henne att leka. Och det mesta är på natten. Jag brukar inte sova dåligt om nätterna och kossorna kan råma hur mycket dom vill men jag vaknar aldrig men denna hunden gör mig galen, minsta lilla hon skäller vaknar jag och har så svårt att somna om och hon lyssnar inte för 5öre om jag eller sambon säger till henne utan det går några min igen så är hon ig¨ång och skäller. Sambon vet hur mycket jag avskyr henne på natten när hon inte kan vara tyst och nu har jag sakt till honom att när denna ungen kommer skall hon inte finnas kvar på gården mer om hon inte kan lära sig att vara tyst på nätterna. Jag vet att jag kommer bli en vandrande BOMB och jag inte får sova det lilla man får i början med nyfödd och allt.

Sambon gav bort henne till en vän som är älg jägare och nu har det varit lugnt och skönt på nätterna i 3 veckor och gamla stella trivs som fisken i vattnet av att vara inne och gosa med oss på nätterna och vara ute på dagarna.

Men igår fick vi TILLBAX henne för att vännen inte orkade med henne och hennes skällande för absolut inget. Så nu börjas det igen med att vakna flera gånger om natten och ligga och störa mig på att hunden inte kan hålla käften . Älskar verkligen hundar men detta tar priset i mitt tålamod och sambon fattar inte det.

Han tycker jag skall lära mig att inte bry mig så mycket om just aska men bara för att han sover som en björn och inte vaknar av henne skall väl man ändå kunna leva normalt och få den sömn man behöver ha. Sambon har ingen egen mark som är tillräckligt stor för att få tilldelning på älg så varför ha en älg hund som han inte ens jagar med???? Utan det är hans vän som hade henne som lånar henne under älgjakten.

Och extra gnällig för dessa hormoner som inte kan hålla sig i styr. Förlåt gnället men fan så iriterad man kan bli ibland...
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Det låter verkligen jättejobbigt!

Men gör hunden inget inte mycket annat än att vara i hundgård och jaga när det är älgjakt är det kanske inte så konstigt att hon är skäller, hon måste vara grymt uttråkad, särskilt eftersom hon inte är så gammal...

Nu är det ju inte din hund så det är ju inte ditt ansvar men märks det någon skillnad på skällandet om din sambo försöker aktivera henne på nåt sätt?

Om inte skulle det kanske vara bäst att hon fick ett nytt hem, jag skulle också bli grymt störd och stressad av en hund som skällde hela tiden och hunden mår nog inte så bra om hon skäller så....
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Ärligt talat, är det ett liv för en hund? Bo i en hundgård 51 veckor om året? Undra på att det slagit lite slint i huvudet på henne, och hon skäller hela tiden, det låter ju som att hon är fruktansvärt understimulerad. Måste hon bo i hundgården hela tiden, kan inte din sambo ta hand om henne lite mer så att hon får någon annan uppgift i livet än att skälla hela tiden? Kan inget om jakt, men en älghund ska väl skälla för att driva och sen ställa älgen? Då är det ju inte så konstigt om hon löser sin tristess genom att skälla, det ligger väl nära tillhands. Om det är din sambos hund, så tycker jag nog att det är hans uppgift att ge henne ett bra liv med vettiga uppifter, inte låsa in henne i en hundgård större delen av tillvaron, och låta henne försöka roa sig själv genom att skälla och tvinga kompisen till lek. Det känns absolut inte snällt mot hunden, och inte mot dig eller era grannar heller. Tycker ärligt talat inte det låter ett dugg ansvarsfullt att låta en hund ha det så, och hade nog inte köpt det en vecka ens, än mindre i åratal. Har man skaffat hund får man väl ge den ett bra liv?
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Det låter verkligen jättejobbigt!

Men gör hunden inget inte mycket annat än att vara i hundgård och jaga när det är älgjakt är det kanske inte så konstigt att hon är skäller, hon måste vara grymt uttråkad, särskilt eftersom hon inte är så gammal...

Nu är det ju inte din hund så det är ju inte ditt ansvar men märks det någon skillnad på skällandet om din sambo försöker aktivera henne på nåt sätt?

Om inte skulle det kanske vara bäst att hon fick ett nytt hem, jag skulle också bli grymt störd och stressad av en hund som skällde hela tiden och hunden mår nog inte så bra om hon skäller så....

Mellan okt-feb är det älgjakt och då är hon nästan aldrig hemma på dagarna utan är ute och jagar eller släpps bara för träningens skull i flera timmar med vännen som lånar henne och när jakten slutar sen släpps hon bara nån dag i veckan och träns då hon fortfarande är ung och inte lärt sig allt ännu.
Och hon beter sig samma då med.

Hon kommer ut varje dag morgon,middag & kväll på promenader men inget verkar hjälpa. Då sambons vän är väldigt aktiv med hans hund fick våran det med när hon flyttade till honom och inte bara när dom jagade men han märkte ingen skillnad på henne. utan direkt när hon vilat ut sig så börjar det och då har han dom inomhus men det hjälper inte heller.

Ett sån beteende e svårt att få bort och jag försöker säga det till sambon men går inte in. För jag hade samma problem med en av mina två hundar för några årsen, Då dom fick aktivering varje dag och var mycket ute m,m men rev fortfarande min ena hund lägenheten jämt och skällde när hon hörde saker och tillslut tog jag då bort henne för man orkar inte i längden.

Hon får mycket aktivering men det hjälper ju inte så jag har tappat tron på henne om att hon kan vara kvar. Och eftersom hon är likadan inne så har det inte med att hon bor i hundgård för så här har hon alltid varit och det första året var hon inne då hon var valp m,m så jag tror allvarligt att det e nån störing (hund ADHD) hon har. Men utöver allt e hon ju en underbar hund.

Men sakt till sambon att nu får det vara nog för jag orkar inte med henne!

Mitt krav är att avliva eller ge bort henne om jag skall kunna trivas asså.
 
Sv: Höstföräldrar 2012

Mensvärk och dålig mage är ju iofs tecken på att kroppen är på gång mot förlossning. Så jag skulle nog se det som att det kan börja när som helst!

Mjo.. Men det har pågått i x antal veckor nu, så det känns lite utdraget. Det enda nya är att jag fått börja gå upp på natten för att kissa och då får molvärk också, men jag hoppas att det är ett tacken på att nått mer är på G!

Zandrix: Jag hoppas verkligen det! Och det är inte ofta man tackar för att nån önskar en att få riktigt ont, men tack! Och jag hoppas det med! :D
Det verkar dock inte som det händer så jäkla mycket mer.. Är så trött på att bara vänta nu!!
På fredag har vi tid för bedömning och så igångsättning på söndag, men jag vill ju inte behöva sättas igång. Jag tycker att det låter lite läskigt :crazy: Men jag kommer inte att tacka nej heller direkt - nu får det allt vara nog med envisheterna från bebis! ;)

Bed_of_Roses: Men, ja, som andra nämnt; om inte hunden stimuleras på något vis så är det ju inte konstigt att den beter sig som den gör. Jag vet inte om man ska rekommendera ett sådant "anti-skall-halsband", men det är ju ingen lösning det heller, inte på det egentliga problemet.
Jag skulle bli galen. Om inte på hunden så på din karl. Utan gravidhormoner. Man har inte hundar instängda i hundgård dygnet runt, året runt. Jag vet att det inte är helt ovanligt bland jägare, men det är inte okej för det. Man kan ju tänka sig själv att ha en massa energi som man ska lägga på en viss uppgift (i detta fall jakt), men det enda som händer är att du kan springa runt på en yttepytte-yta och försöka roa dig med det du har. Jag tror att de flesta skulle utveckla beteendestörningar av det.
Jag hoppas att du får din karl att lyssna och förstå, både dig och hunden.

Kl*
Hur gammal tror ni att man är om man heter Gabriel?
Läkaren som ska göra bedömningen heter nämligen det. Nu har jag verkligen inga problem med manlig personal, det är ju lika mycket deras jobb som om det varit en kvinnlig läkare, men.. Det känns ändå, på något konstigt vis (:p) bättre om det är en karl i typ 60-årsåldern än om det är en karl runt 30..
Aja, han lär ju ha sett en muff innan.
Jag hoppas dock att jag slipper träffa honom (att det kommer igång innan dess). Om inte annat så hoppas jag att han har förjävla långa fingrar så han når den där bakåtriktade tappen som BM inte nådde.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästvård Hej, jag köpte mitt sto i Maj 2019 och kände ganska direkt att hon inte var samma häst som på provridningen.. hon var ändå rätt framåt...
2
Svar
27
· Visningar
6 543
Senast: sorbifolia
·
Kropp & Själ Jag är inne på min tredje Mirena hormonspiral. De tidigare två har jag varit hur nöjd som helst med, men nu har det vänt. De första två...
2
Svar
25
· Visningar
20 138
Senast: corzette
·
H
Gravid - 1år Hej alla bukefalister! Hade ett konto här för flera år sedan, och vet att jag då läste mkt på just detta forum - förälder, och alla...
Svar
19
· Visningar
2 316
Senast: hysterisk01
·
Gravid - 1år Hej hopp på kvällskvisten. vet absolut att ni inte kan svara på om jag är gravid eller inte och de är inte heller min fråga och ett test...
Svar
7
· Visningar
6 422
Senast: Amandas
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp