Sv: Höstföräldrar 2012
Fast det handlar ju inte så mycket om vad du klarar, utan vad din kropp mäktar med rent fysiskt. Blir man alltför smärtpåverkad så funkar det inte, även om man psykiskt tycker att man orkar ett tag till.
Min förra förlossning så fick jag såna smärtor att de bestämde sig för akutsnitt, även fast jag tyckte då att jaja, visst gör det ont, men det går att stå ut med. Men de har ju betydligt mer erfarenhet, och vet mer om vad kroppen klarar.
Fast kroppen är ju en del av en själv också. En spontan tanke - om kroppen inte orkar med, orkar den med mer om man använder smärtlindring då alltså? För den påverkas ju fortfarande på samma sätt av förlossningen. Eller?
Jag kanske är väldigt opåläst (vilket jag kan erkänna, jag har inte läst asmycket känns det som,även om jag gjort just det) men smärtlindringen tar ju bort själva smärtan, inte det andra som spelar in?
Det är klart att får man någon smärtlindring så att man kan sova och få energi om det blir utdraget, så ja, då påverkar det ju kroppen positivt. Men i övrigt ser jag inte hur smärtlindringen som sådan skulle påverka kroppens fysik eller hur den skulle få kroppen att klara av mer än den skulle i vanliga fall?
Många dumma frågor kanske
Men ja, min mor har klämt ut 3 barn endast med lustgasens hjälp och jag hoppas på att det ska kunna gå i arv så jag klarar av det med. Jag vill inte proppa kroppen full med smärtlindring "bara för att jag kan" heller, utan jag vill att den verkligen ska behövas i så fall. Och än så länge har jag inte hittat något mer än lustgasen som jag kan tänka mig. Morfin (eller vad det nu är man får) så att man kan sova lite och få energi om det blir väldigt långdraget med då, men annars vet jag inget jag vill ha. Men ja, jag känner fortfarande att jag avstår även det om jag kan.
(vet bara att det finns EDA, en ryggm.bedövning till och bedövning som man sätter i underlivet)
Den medicinska smärtlindringen påverkar ju bebisen också, vilket inte känns helt bra heller tycker jag och även det är en anledning till att jag inte vill proppa i mig en massa i onödan.