Hoppa upp på hästen igen

[Luna10]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Jag började rida efter 7-8 veckor, men då hade jag en komplicerad förlossning som avslutades med sugklocka och som en följd sprack jag rejält. Så det tog ett tag innan det kändes ok. Sen tog det 1-2 månader inan jag red "som vanligt" i alla gångarter, för jag hade verkligen noll magmuskler.

Men efter en normal, okomplicerad förlossning utan sprickning skulle jag nog kunna tänka mig att rida efter 3-4 veckor.

 

[vindvissla]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Ja magmusklerna var verkligen inget att skryta med, jag kunde inte ens satta mig upp fran liggande i sangen haha.

 

[Nillizan]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Jag hoppade upp på hästen ca 3 veckor efter förlossningen. Men efter ca ett halvårs vila pga foglossningar och bråck så insåg jag ganska snabbt att jag hade urusel kondition och hade inga magmuskler om att tala om, satt som en säck potatis fast jag ansträngde mig att sträcka på mig.
Så det blev uppvärmning av skritt innan sambon och hans kompis skulle ut och rida. Jag orkade inte mer än 5-10 minuter, sen var jag helt slut i kroppen och fogarna var instabila. La ner det sen och satt upp sedan efter 2 veckor igen efter att bara ha promenerat med barnvagnen i både skog och på asfalt. Och vilken skillnad.
Nu kan jag rida i 20 minuter åt gången och även sitta ner i traven och det känns bra i rygg och bäcken.
Jag hade ju turen att inte gå sönder där nere, så av den anledningen kanske man ska vänta ett tag att sitta upp.

 

[Nillizan]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

jag säjer bara vänta och se... det blir inte alltid som man har tänkt sig...
Och det blir aldrig mer som det har varit.

Det blir bättre!

 

[Nillizan]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Mitt största problem första gången jag red var tuttarna. Inte nog med att de var stora som hus, de var tunga som tre bebismagar också. Men en stark amningsbehå och en tajt sportbh ovanpå det funkade rätt så bra. Fast toppen fick jag slita av illa kvickt efteråt om jag inte ville ha stockning.

Ja, det är mitt största problem nu. Det gör så ont!

 

[vindvissla]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Ja sittande trav ar ingen hojdare i borjan. Men funkar det inte med en tajt sporttop for dig? Ovanpa amningsbehan alltsa...

 

[rubytoo]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Jag trodde jag skulle sitta på häst efter någon vecka men eftersom jag sprack en hel del fick jag lägga det på hyllan.

Dock så tävlade jag redan efter 6veckor Men rent krasst så kunde jag inte rida tidigare pga alla stygn och svullnader. Nu är det mer brösten som hämmar mig i ridningen

 

[rubytoo]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Ojsan vad tråden växte när jag tittade bort

Jag har bara läst första inlägget hittils så:



Nope den hette "stark, glad, gravid" så jag trodde den skulle vara träningspositiv

Sedan har jag hört av ngn bekant att man måste vänta på en efterkontroll som man inte får tid för förrän efter ett par månader också.

På sjukhuset sa läkaren till mig att jag skulle vänta med ridning i vart fall 8 veckor med tanke på både fogar och framfallsrisk.

Eftersom jag blev sydd så mycket så var det fysiskt omöjligt för mig att gränsla något överhuvudtaget de 4 första veckorna. Mina stygn satt kvar i 7veckor och var inne flera gånger eftersom jag hade skit ont av dem, dock så sa det att de inte gjorde något alls förens tidigast 3 månader och att man efter 6 månader var fullt läkt efter en förlossning.

Dock så hoppade jag upp tidigare

 

[rubytoo]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Haken är att jag trivs ganska bra som det är vill bara ha ett tillägg. Kommentarer om att jag blir helt annorlunda gör mig väldigt nervös. Om jag blir helt annorlunda kommer jag förlora alla mina vänner, de tycker om mig som jag är, och det är otäckt.

Nåja de flesta barnbegåvade i bekantskapskretsen (inte mina närmsta vänner då) verkar i alla fall ha behållit personlighet och fattningsförmågor och hästar så jag hoppas jag klarar mig.

Jag lovar du ändrar inte din personlighet bara en hel del värderingar om vad som är viktigt

Jag som har 10st hästar och har tävlat i hela Europa under hela mitt liv känner att man faktiskt omprioriterar en hel del när den lilla varelsen man skapat kommer fram. Jag var helt säker på att jag skulle upp igen så fort som möjligt och att jag skulle bara vara "häst" efter förlossningen men något annat händer i kroppen och den första tiden vill man bara titta på underverket man skapat och då är det "andra" i livet inte så viktigt just då

 

[Badger]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Haha men tänk om den är helt skär och skrynklig nåja det sägs ju att alla är vackra i en mors ögon.

 

[vindvissla]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Den ar snarare blodig och slemmig

Fast sota brukar de vara anda!

 

[Badger]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Hmm det kanske försvinner om man badar den nåja jag anade någonting sådant . Man är nog inte vackrare själv just då.

 

[rubytoo]

Sv: Hoppa upp på hästen igen

Min var slät och fin

Fast en mor tycker nog alltid att en eget barn är vackert