Huuuur har jag lyckats hänga på Buke i flera år men ha missat denna tråden??
Jag som är en inbiten Crazy Chicken Lady.. Höns är ju typ det bästa som finns efter hästar, för mig finns inget mer trivsamt än att gå i trädgården och småprata med dom.
Här kommer en liten presentation av våra höns, varning för bildbomb
Vi har för närvarande en ehh...rätt stor flock. Ledartuppen heter Helge och är en Skånsk Blomme-tupp. Har fått tilläggsnamnet Nekro-Helge efter att ha satt på vår äldsta höna Maj-Britt när hon dött vid 12 års ålder, han passade på när vi grävde graven..
För övrigt är han den ultimata tuppen; snäll mot både folk och fä men vaktar flocken väl. Är alltid omtänksam mot hönorna och kycklingar, är vacker och äter gärna ur handen. Gal bara två ggr/dygn dessutom och då i ett par minuter.
Vi har även en Silkeshöna, 5 Åsbohöns, 5 avkommor från silkeshönan Esmeralda+Helge samt en tupp som är second in command. Det funkar väldigt bra mellan tupparna då de delat upp det så Helge mest är med hönorna och Herbert tar hand om de yngre/kycklingarna. Här är han i mitten med sin mamma borterst och sin halvblinda syster Bianca närmast kameran.
Några av dom med barnet i våras.
De är väldigt tama och sällskapliga och kommer gärna in i huset och hälsar på
De är också EXTREMT ruvlystna
Iår fick vi 6 kullar, helt galet. Flertalet av dom var sådana de gömt undan. Just när man trott att hönan är borta för gott och antagligen blivit tagen av något djur så kommer de fram med ett gäng bebisar. Lyckligtvis har det gått bra att bli av med allihop, även tupparna. Vi är vegetarianer så det blir ju svårt när man inte äter dom. Vi brukar dock ha tur och ofta få rätt få tuppar.
Vet inte om det är för att de lever ett rätt naturligt liv hos oss om de blir så ruvningsbenägna. De har stall med stor utegård (med tak) men de har i princip alltid öppet så de går runt i trädgården som är en stor, delvis natur-, tomt. Det är bara de första två veckorna när de har nya kycklingar jag stänger in dom i utegården annars kan någon enstaka falla till föga för skatorna. Enda djuren vi förlorat höns till annars är andras hundar men sen vi satte staket på 1,10 m runt hela tomten, både för vår hund som kan gå ut genom hundluckan när vi jobbar samt för barnets skull, så har vi varit förskonade.
Sista bilderna är på vår tamaste höna Lovisa som är mer som en hund än en höna.
