Här hittade jag litegrann om vikten av belastning av den unga hästen...gå gärna in på denna hemsida, den är verkligen högintressant
www.stallbredbyn.com
Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening före jul. Ämnet var "Skelett & leder – hållbarhet & prestation". Det finns redan en hel del av Göran på min hemsida från kursen som jag gick på SLU 2001/2002, men här är i alla fall lite av de samlade anteckningarna. Det handlar mestadels om att hästen måste röra sig och belasta sina leder för att bli hållbar och det redan som föl!
Till att börja med så anser GD att vi hästägare är alltför ointresserade av våra hästar från det att de är föl till dess att de är 1,5 år – och det är ingen bra investering!
Det är viktigt att vi har koll på utfodringen av våra föl/unghästar. Hos det växande djuret är proteinet det viktigaste "byggmaterialet", kalcium och fosfor får de oftast i sig hursomhelst och det är inte det största problemet.
"Kolla upp fodret ni köper! En näringsanalys av grovfodret är mycket billigare än alla möjliga tillskottspreparat och först då kan ni veta vad ni ska komplettera med. Räkna foderstater!" säger Göran.
En felaktig foderstat med för mycket energi, för lite protein och för lite motion ger tillväxtrubbningar som t ex Osteochondros.
"Unghästarna måste få röra sig på stora ytor! Det är så de förbereder sig inför livet."
Ledproblem blir annars ett hot mot hållbarheten. Ben är levande vävnad, säger Göran.
När det finns tillräckligt mycket ben av tillräckligt god kvalité så kan vi nå hållbarhet, och en förutsättning för att skelettet ska vara friskt är belastning, annars blir effekten den motsatta; mindre ben av sämre kvalité!
Om hästen inte rör på sig så fungerar inte ledbroskets svampfunktion, som cirkulerar runt ledvätskan så att leden blir smörjd och får näring – leden mår dåligt. Av denna anledning så får t ex astronauter särskilda gymnastikprogram. Annars skulle tyngdlösheten göra att deras ledbrosk blev skadade.
Ibland måste kanske vår häst vila för att den har blivit behandlad, men vila bör inte innebära absolut vila, d v s stillastående. Så länge som det inte handlar om frakturer så är kontrollerad skrittmotion bara av godo för såväl hästen som dess leder!
En travhäst belastar varje ben med 1-1,5 ton i varje nedslag och tar 2 steg per sekund a 5,5-6 meter i full fart. En galoppör tar 2,5 steg/sekund och synkroniserar andningen med steget. Det innebär att 110 steg blir 110 andetag.
Även travhästen försöker synkronisera sitt steg med andningen men i och med att det är en mer orytmisk gångart så blir det inte fullt så exakt som för galoppören.
När det gäller träningen så är det viktigt att vi tränare kommer ihåg att muskler, hjärta och lungor tränas upp väldigt snabbt i förhållande till hästens teknik/skicklighet som också påverkar hållbarheten. Allra sist kommer dock skelett, leder och senor. Kommer vi ihåg det så är vi en bra bit på väg, och det gäller alltså att tänka på det redan när hästen är föl.
En häst måste tränas i det som den ska tävla i. Ska den bli hopphäst så ska den tränas i att hoppa, ska den bli en travhäst som förväntas trava fort, då måste den tränas i att trava – fort.
"Det handlar bara om att vi ska göra det under kort tid. Vi behöver inte hoppa 100 språng med hästen, eller speeda 1000 meter med unghästen. Det räcker att de får prova på lite grann, korta bitar eller några få språng, då känner skelettet av att "det är det här som jag ska förbereda mig för". En häst som skrittas eller går i hagen – blir förberedd för....att skritta och gå i hagen.", säger Göran.
Överben
Beror oftast på snedbelastning (pg a inkorrekthet), överträning eller slag. Kroppen signalerar att det finns ett försvagat område som behöver förstärkas så egentligen är inte överben bara av ondo om vi tar signalerna på allvar och utvärderar varför de uppkommit.
"Hästen bildar ben hela tiden liksom hos människan. När människan drabbas av benskörhet så har det brutits ned mer ben än vad som bildats", berättar Göran.
Gallor
Gallor hittar vi i leder och i senskidor och de beror på en ökad mängd ledvätska. Det kan vara normalt för hästen, en cirkulationsstörning som inte behöver betyda något allvarligt, men kan även vara ett tecken på att något inte står rätt till, t ex på grund av att hästen blivit överbelastad eller att ledbrosken inte mår bra.
"Negativa" gallor:
Värme
Hårda gallor
Ömhet
Hälta
Enkelsidiga
Plötsliga
"Ofarliga" gallor:
Mjuka
Ingen värme
Minskar med motion
Oömma
Dubbelsidiga
Copyright: Jenny Johansson