Sammet
Trådstartare
Hur ställer ni er till hjälptyglar?
Och Varför använder ryttare hjälptyglar?
Är det en kompensation för okunskap?
Hästen är "besvärlig", den är svårriden och ryttare klarar inte av den, tränaren (eller en vän eller ryttaren själv) rekomenderar hjälptyglar till ryttaren.
Men kommer man verkligen till en lösning med problemet?
Eller kommer man bara Runt problemet ett tag?
Borde man inte ställa sig själv frågan "Vad är felet?", istället för att säga "Jag gömmer felet".
Genom att använda en hjälptygel, kommer du till botten med det verkliga problemet?, eller bygger du en bro över det och förhindrar hästen från att uttrycka sig?
När ryttaren sätter på en hjälptygel på en häst förhindrar den hästen från att uttrycka sig på ett visst sätt.
Låt säga att hästen sätter upp huvudet, ryttaren sätter då på en hjälptygel som hindrar hästen från att sätta upp huvudet.
Men frågar ryttaren sig själv Varför hästen sätter upp huvudet?
Om svaret är för att hästen inte orkar, är lösningen då att hindra hästen från att säga "det här är tungt"?
Skulle lösningen kunna finnas på något annat sätt? Som att inte arbeta så långa tunga pass?
Att använda korta intervaller med längre pauser under samma ridpass?
Om hästen blir tung i handen sätter ryttaren på en annan hjälptygel för att denna inte orkar hålla upp hästens huvud.
Är lösningen verkligen korrekt? Vore det inte bättre att finna en motor bakifrån och få en mer aktiverad häst som inte hänger på handen?
Och att ge hästen motivation?
Varför ska hästen göra något för just dig? Speciellt om du inte lyssnar på den när den säger att den inte orkar.
En häst som skjuter ut bogar, höfter... behövs verkligen en hjälptygel eller kanske det är så att hästen just gör det du omedvetet ber den om med din sitts?
Använder man hjälptygeln när hästen går bra utan den?
Jag hoppas det är få som gör det.
Är hästen dum? Nej hästen är inte dum av naturen, hästen strävar efter en balans och en harmoni, det är då den mår bäst.
Men om hästen inte blir hörd kan den istället bli "dum och istadig".
Den försvarar sig själv och har du riktigt otur kanske hästen till och med gör rätt, den gör precis det du säger åt den.
"Men jag kommer inte tillrätta med problemet utan hjälptygel."
Problemet sitter ofta längre tillbak i hästens utbildning, ryttaren måste gå tillbaka några rutor och se om denna finner grunden till problemet här.
Och det är här här man finner lösningen, inte i en hjälptygel.
En hästs utbildning är som ett hus.
Först måste man bygga en grund, en stadig och hållbar grund.
När grunden är klar kan man bygga väggar, om man börjar med taket för tidigt kommer det inte att funka.
Om man slarvar med grunden kommer väggarna att bli fel, och slarvar man med väggarna kommer taket att bli fel.
Slarvar man med golvet kan det ändå funka med väggarna men i slutändan kommer huset att falla, eller bli snett, eller börja gå sönder.
Jag avslutar detta "hemska, provocerande" inlägg med att citera några ord från Bent som jag gillar:
(s 16. Akademisk Ridkonst. Bent Branderup.andra upplagan 2000. Kapson Hästböcker.)
"Föreställningen att man kan ersätta god ridning med tekniska
hjälpmedel är starkare än någonsin i den teknokratiska tid vi lever i."...
Det är just det... att det är en föreställning... att man kan ersätta god ridning med hjälpmedel.
Istället för att våga vara dålig (kloka ord från Cristina Drangel), ha en häst som inte går perfekt ett tag, lägga mer tid på en grund och få en häst som går bra och inte motsätter sig.
Istället för att sätta på ett hjälpmedel, dölja problemet men behålla prestigen. (?)
Långt blev det. Hoppas någon ids läsa igenom och kommentera.
/Sammet, skogsmulle ryttare med häst och alltid under utbildning.
"Tillättavisa mig gärna, bara du kan förklara varför."
Om moderatorn tycker att denna tråd hamnat fel, "feel free" att flytta den.
Själv kände jag itne att den tillhörde någon specifik gren och därför lade jag den här.
Och Varför använder ryttare hjälptyglar?
Är det en kompensation för okunskap?
Hästen är "besvärlig", den är svårriden och ryttare klarar inte av den, tränaren (eller en vän eller ryttaren själv) rekomenderar hjälptyglar till ryttaren.
Men kommer man verkligen till en lösning med problemet?
Eller kommer man bara Runt problemet ett tag?
Borde man inte ställa sig själv frågan "Vad är felet?", istället för att säga "Jag gömmer felet".
Genom att använda en hjälptygel, kommer du till botten med det verkliga problemet?, eller bygger du en bro över det och förhindrar hästen från att uttrycka sig?
När ryttaren sätter på en hjälptygel på en häst förhindrar den hästen från att uttrycka sig på ett visst sätt.
Låt säga att hästen sätter upp huvudet, ryttaren sätter då på en hjälptygel som hindrar hästen från att sätta upp huvudet.
Men frågar ryttaren sig själv Varför hästen sätter upp huvudet?
Om svaret är för att hästen inte orkar, är lösningen då att hindra hästen från att säga "det här är tungt"?
Skulle lösningen kunna finnas på något annat sätt? Som att inte arbeta så långa tunga pass?
Att använda korta intervaller med längre pauser under samma ridpass?
Om hästen blir tung i handen sätter ryttaren på en annan hjälptygel för att denna inte orkar hålla upp hästens huvud.
Är lösningen verkligen korrekt? Vore det inte bättre att finna en motor bakifrån och få en mer aktiverad häst som inte hänger på handen?
Och att ge hästen motivation?
Varför ska hästen göra något för just dig? Speciellt om du inte lyssnar på den när den säger att den inte orkar.
En häst som skjuter ut bogar, höfter... behövs verkligen en hjälptygel eller kanske det är så att hästen just gör det du omedvetet ber den om med din sitts?
Använder man hjälptygeln när hästen går bra utan den?
Jag hoppas det är få som gör det.
Är hästen dum? Nej hästen är inte dum av naturen, hästen strävar efter en balans och en harmoni, det är då den mår bäst.
Men om hästen inte blir hörd kan den istället bli "dum och istadig".
Den försvarar sig själv och har du riktigt otur kanske hästen till och med gör rätt, den gör precis det du säger åt den.
"Men jag kommer inte tillrätta med problemet utan hjälptygel."
Problemet sitter ofta längre tillbak i hästens utbildning, ryttaren måste gå tillbaka några rutor och se om denna finner grunden till problemet här.
Och det är här här man finner lösningen, inte i en hjälptygel.
En hästs utbildning är som ett hus.
Först måste man bygga en grund, en stadig och hållbar grund.
När grunden är klar kan man bygga väggar, om man börjar med taket för tidigt kommer det inte att funka.
Om man slarvar med grunden kommer väggarna att bli fel, och slarvar man med väggarna kommer taket att bli fel.
Slarvar man med golvet kan det ändå funka med väggarna men i slutändan kommer huset att falla, eller bli snett, eller börja gå sönder.
Jag avslutar detta "hemska, provocerande" inlägg med att citera några ord från Bent som jag gillar:
(s 16. Akademisk Ridkonst. Bent Branderup.andra upplagan 2000. Kapson Hästböcker.)
"Föreställningen att man kan ersätta god ridning med tekniska
hjälpmedel är starkare än någonsin i den teknokratiska tid vi lever i."...
Det är just det... att det är en föreställning... att man kan ersätta god ridning med hjälpmedel.
Istället för att våga vara dålig (kloka ord från Cristina Drangel), ha en häst som inte går perfekt ett tag, lägga mer tid på en grund och få en häst som går bra och inte motsätter sig.
Istället för att sätta på ett hjälpmedel, dölja problemet men behålla prestigen. (?)
Långt blev det. Hoppas någon ids läsa igenom och kommentera.
/Sammet, skogsmulle ryttare med häst och alltid under utbildning.
"Tillättavisa mig gärna, bara du kan förklara varför."
Om moderatorn tycker att denna tråd hamnat fel, "feel free" att flytta den.
Själv kände jag itne att den tillhörde någon specifik gren och därför lade jag den här.
Senast ändrad: