Hjälpgivning och samling i öppna

Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Kan det vara så att öppnan är lättare för hästen än piaffen?

Men att piaffen för en del människor är lättare att rakrikta och kontrolellera än vad öppnan är .
jag skälv tycker att det är lättare att balansera mig och hålla mig rak över något som rör sig upp och ned, än att behålla exakt samma vridning av axlarna och bäckenet åt ett annat håll samt kontrollera krökningen av min ryggrad samtidigt som hästen rör sig diagonalt.

(Ett tag trodde jag att du var förtjust i mig efetrsom du flirtade ;) så mycket, men nu ser jag att du är en flörtis med alla;))
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Kanske är det så att öppnan är lättare än piaffen bara för hästen, men ju högre krav man ställer på hästen desto högre krav ställer den på ryttaren?

Jo, det är kanske något i det du säger men lurar man inte sej själv lite då också?
Om man tycker öppnan känns svår för att den är "oliksidig" - så kommer man ju heller inte vara riktigt rakriktad själv i piaffen och är man inte det blir piaffen inte bra? (som jag skrev innan, att trampa på stället är kanske inte så svårt men rider man en piaff vill man väl att den ska vara bra också?) Alltså - kan man inte behärska öppna kan man heller inte behärska piaff.

Enklast är ju att se på bilden jag la in, jag tycker nog det är en rätt så ok piaff för våran nivå MEN den är inte rakriktad - bara för att jag inte är det. Det är så små grejer som avgör i piaffen, det är det förstås också i skolorna - men jag upplevde det på min gamling (som fö inte var en egenutbildad fd travare alltså, han var snarare tyskland & hollands-utbildad ponny av korsningsart ;) ) att han blev mycket, mycket känslig när man bad om såpass mycket samling som piaffen innebär. Vickade jag på ett öra så kände han det! Eller om jag la ikull händer, förde fram en axel mer än den andra, la mer vikt i ena stigbygeln, förde bak ena sittbenet något etc (allt finns där på bilden) - utslaget var ganska mycket större i piaff-försök än i öppna-försök.

Jag använder ;-) mycket som en skämt-ironi-smiley, fast jag förstår om själva buke-gubben ser lite konstig ut....
 
Senast ändrad:
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Jag tycker att slutan är lättare än öppnan för att min häst har lättare för det.
Och för att varje gång jag ska rida en öppna måste jag tänka till - "hur var det den skulle kännas nu igen??" för att man fått betydligt mer kvantitet i den än i slutan.
Och jo, jag känner på en gång om slutan är dålig. Fast visst kan hästen försöka "luras" också, precis som den gör med allt som den tycker är riktigt jobbigt.
Tvärtom kan jag inte alltid avgöra om öppnan är dålig.
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

evis skrev:
Jag använder ;-) mycket som en skämt-ironi-smiley, fast jag förstår om själva buke-gubben ser lite konstig ut....

Jag retades bara tillbaks med dig ;)
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Jag tycker nog att öppnan är lättare än slutan. Möjligen rider jag då helt fel i öppnan? Men jag har mycket enklare med hjälpgivningen för öppna och får den naturligt i tänket, medan slutan måste jag tänka till en sekund innan för att få det rätt. Sen har jag mycket svårare att rida sluta till höger och det beror på min vänstra höft och ben som är svagare, men det är ju en annan sak. Dock går det bra med höger öppna även om den tenderar att bli skänkelvikning i början, och det beror nog lika delar på min höft och hästens svaga sida = svårare att böja till höger.

/Camilla

/Camilla
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Camilla_H skrev:
Jag tycker nog att öppnan är lättare än slutan. Möjligen rider jag då helt fel i öppnan? Men jag har mycket enklare med hjälpgivningen för öppna och får den naturligt i tänket, medan slutan måste jag tänka till en sekund innan för att få det rätt. Sen har jag mycket svårare att rida sluta till höger och det beror på min vänstra höft och ben som är svagare, men det är ju en annan sak. Dock går det bra med höger öppna även om den tenderar att bli skänkelvikning i början, och det beror nog lika delar på min höft och hästens svaga sida = svårare att böja till höger.

/Camilla

/Camilla

För min del tror jag att jag fokuserar för mycket på framdelen i öppnan och får då svårare att plocka under bakbenet. Blir alltför ofta en taskig sidvärtsrörelse. Från marken har jag dock fått till mycket bättre kvalitet, har fått in mer känsla för rörelsen.
I slutan fokuserar jag först och främst på bakdelen, och korrigerar bara framdelen om böjnngen eller avslappningen börjar falla ur.
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Jag tycker att det är lättare att känna var bakbenen är i öppnan. Man känner inner baks "power" i öppnan. Har, precis som Susan skriver svårare att känna ytter bak i slutan. Tycker också att det är svårare att hålla hästen i takt och lösgjordhet i slutan, men jag jobbar på det.
En av anledningarna till att den blir mer spänd är att jag spänner mig själv. Nu tränar jag på att andas, att bara flytta kroppen och hoppa över tygeltagen, att göra mindre. Och att låta inner skänkel bara ligga an, inte spastiskt sticka ut från min kropp. Försöker också tänka på magen i rörelseriktningen men det har inte riktigt fastnat i den här hjärnan ännu ;). Det har gett viss effekt.

Det märkligaste var att jag tyckte slutorna var lättare i början än vad öppnorna var. Min häst är på islandsvis böjlig och då är nog slutorna, eller snarare försök till slutor lättare. Nu när vi kommit lite längre är helt plötsligt öppnorna lättare, vi har mycket mer flyt där.
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Angående öppna -piaff, Fast en häst som har supertalang för piaff så blir det ju inte särskilt svårt, en häst har ju sällan supertalang för öppna utan där spelar ju ryttaren in i en väldigt stor del. Jag vet att folk "tror" dom kan rida en korrekt öppna men jag skulle nog vilja påstå att få av dom faktiskt kan det.

Sedan kan man ju diskutera i oändligheter vad som egentligen är en korrekt piaff och vem som utför dom?? Är det Lussan- Anky- Brinken - Kottas eller Bent??
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Susan skrev:
Kan det vara så att öppnan är lättare för hästen än piaffen?

Men att piaffen för en del människor är lättare att rakrikta och kontrolellera än vad öppnan är .
jag skälv tycker att det är lättare att balansera mig och hålla mig rak över något som rör sig upp och ned, än att behålla exakt samma vridning av axlarna och bäckenet åt ett annat håll samt kontrollera krökningen av min ryggrad samtidigt som hästen rör sig diagonalt.

(Ett tag trodde jag att du var förtjust i mig efetrsom du flirtade ;) så mycket, men nu ser jag att du är en flörtis med alla;))

Det finns ju en rätt stor anledning till att öppnan ibland ligger på medellinjen i vissa dressyrprogram, oj oj oj vad vissa svajar hit och dit och har svårt med att hitta linjen och böjningen och flytet, stooor skillnad mot när den ligger längs långsidan som den oftast gör så i stort sett alla kan få till något öppnaliknande.
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Jo du, tackar som frågar, den fungerar ganska bra. Tävlar inga program där piaff ingår ännu så jag får bara äran att testa på träning. Mitt inlägg var en skämtsam passus men det verkade inte nå dig i alla fall. ;)
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Oslagbart är att träna öppnan på kvartslinjen, mot spegel. Då måste man ha koll på alla delar om det ska bli bra.
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Fast jag har aldrig ridit i ett ridhus som har en spegel där :( Rider mest i "hoppridhus" och dom har ju aldrig speglar! Fast kanske lika bra det :devil:
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

OlleAtlas skrev:
Jag tycker att det är lättare att känna var bakbenen är i öppnan. Man känner inner baks "power" i öppnan. Har, precis som Susan skriver svårare att känna ytter bak i slutan. Tycker också att det är svårare att hålla hästen i takt och lösgjordhet i slutan, men jag jobbar på det.
En av anledningarna till att den blir mer spänd är att jag spänner mig själv. Nu tränar jag på att andas, att bara flytta kroppen och hoppa över tygeltagen, att göra mindre. Och att låta inner skänkel bara ligga an, inte spastiskt sticka ut från min kropp. Försöker också tänka på magen i rörelseriktningen men det har inte riktigt fastnat i den här hjärnan ännu ;). Det har gett viss effekt.

Det märkligaste var att jag tyckte slutorna var lättare i början än vad öppnorna var. Min häst är på islandsvis böjlig och då är nog slutorna, eller snarare försök till slutor lättare. Nu när vi kommit lite längre är helt plötsligt öppnorna lättare, vi har mycket mer flyt där.

Haha jag kanske är "i början" då ;) nej men seriöst så känner jag verkligen när hästen fuskar sej in i en smygsluta eller om den verkligen gör en bra sluta. Mycket sällan jag får till öppnorna lika bra. Ett tag använde jag ju t o m slutorna som verktyg när jag tappat böjningen för att återfå den (tycker att det är lättare att holka ur innersidan och få kontroll på bogen, då kan jag liksom lirka ut bakre delen av halsen och bogen följer med :) ) och ur det kunde jag då gå in i bra öppnor, men sällan tvärtom. Har nog lätt för att tappa innerbogen i öppnorna, eller som sagt blockera hästen och få den tvära för mycket.
Skyller absolut inte på hästen, det är JAG som behöver lära :p så brukar iofs många säga, men min häst ÄR utbildad till bra skolor, ryttaren har mycket kvar att lära om öppnan :angel: men jag ser det som ett framsteg att jag får till dom väldigt bra från marken numera. Då brukar pusselbitarna falla på plats från ryggen också lite eftersom, man får in känslan för rörelsen och timingen.
Jag känner att hästen oftast blir längre i öppnan än slutan (om jag inte växlar mellan dom) och avslappningen är det ingen större skillnad på, alltså måste det vara böjningen och/eller styrkan som saknas.
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Yepp, det är så det är, tror jag. Att det är himla individuellt för varje ekipage vad som är lättast. Dels beror det på hästen, men även på den egna kroppen som har svårare eller lättare för olika grejer. Det är väl en av de många grejer som gör ridningen så spännande, att vi alla upplever så olika.

OA
 
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Jag har alltid tyckt att slutan varit lättare än öppnan, tills jag köpte min nuvarande häst. Öppna går riktigt bra men slutan får vi bara inte till. Det har blivit helt tvärtom för mig. Kan tilläggas att jag tidigare bara ridit halvblod och nu har jag en korsning som är av tyngre modell och har annorlunda exteriöra förutsättningar. kanske har med saken att göra?
Din teori att hur lätt hästen har i galoppen stämmer bra in på min häst då hon har väldigt jobbigt i galoppen. Hon blir framtung och orkar inte bära sig alls. (så vi galopperar bara ute i skogen än så länge)
 
Senast ändrad:
Sv: Hjälpgivning och samling i öppna

Idag jobbade jag vid handen. Min häst kan gå i öppna, sluta i skritt, samt trava vid handen. Vi börjar få till lite diagonalsluta och förvänd sluta också. Kom i varje fall att tänka på hjälpgivningen vid handen. Jag jobbar ganska mycket vid handen, tycker att det är väldigt roligt. Strävar även där efter att förfina hjälperna och vi börjar så smått få till öppnor av att jag vrider min överkropp något. Eftersom jag går så nära har jag lite svårt att se hur bra öppnorna blir, jag kollar mest inner bak, men ändå så är det läckert att se hur små hjälper som faktiskt funkar.

OA
 

Liknande trådar

B
Ridning När man försöker skapa en "ny ridkonst" gnm att slänga skit på andra! Det skiljer knappt ngt mot den "klassiska" dressyren! Förklara ett...
2
Svar
39
· Visningar
3 991
Senast: Uddi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp