Sv: HjÄlp!!
Man ska aldrig köpa till sig problem, de kan lätt dyka upp ändå:smirk: det var ju en liten varningsklocka som ringde redan från början när ni blev varnade för att den var skänkeldöv
Jag hörde ett mycket träffande citat en gång som en mycket skicklig ryttare sagt (men jag kommer tyvärr inte ihåg vem):
"Det kan ta lång tid att göra en skänkeldöv häst känslig för skänkeln igen... ibland ända upp till 30 sekunder."
Det tycker jag är mycket träffande. Har man rätt teknik tar det nämligen inte längre tid än så, förutsatt att hästen inte har ont någonstans eller har andra problem.
TILL TS:
Det första ni ska göra är att kolla så att hästen inte har korsförlamning. Jag har egna erfarenheter från en häst som gick med kf och inte visa några som helst symptom förutom att hon var fruktansvärt flegmatisk och okänslig för skänkeln. Ärftlig korsförlamning kallas det och kan liknas vid människans diabetes. Veterinär kan kolla efter det med ett blodprov. Samt att du ska kolla att den är frisk, ohalt, utrustning passar etc. etc... men det var redan gjort vad jag förstår?
OBS! Nedanstående är ingen "ur boken fakta" utan en metod jag själv tillsammans med min tränare arbetat fram. Tanken är inte att prygla hästen gul och blå, utan tillrättavisningarna skall ske med finess. Med finess menas att man lägger till spöt såpass hårt att hästen just du sitter på får sig en tankeställare och en minnesbeta, men inte mer än det. Om du tycker att det är "så hemskt att använda spö" så kan du sluta läsa med en gång, för då får du leta någon annan metod. Hela tiden måste du ha orden "finess, snabbhet och exakthet" med dig. Finess förklarar jag ovan, snabbhet innebär att tillrättavisningarna skall ske omedelbart hästen gör fel och exakthet innebär att du även måste känna när hästen tänker rätt och inte tillrättavisa i onödan, för att du själv tillexempel sitter emot rörelsen .Och kom ihåg att det är stor skillnad på att spöa en häst för skojs skull (jag rider själv absolut helst utan spö) och att använda spöt som ett hjälpmedel.
Sedan börjar träningen. Det allra viktigaste är att ni aldrig någonsin "tar i mer". Hästen ska lyssna på den första hjälpen punkt slut, annars lägger du till pisken. (Med pisk/spö menar jag ett lång dressyrspö, annars är det omöjligt att sitta korrekt medan man tillrättavisar) Jag brukar göra såhär att jag lägger till en framåtdrivande skänkel, lyssnar inte hästen så lägger jag till pisken på baken, rejält en gång... reaktionen du ska få hos hästen är:
Klapp på halsen när den gör rätt. Sedan provar du igen... om du var tillräckligt tydlig första gången så kommer hästen lyssna på din framåtdrivande skänkel. Gör den inte det så upprepas övning 1.
Nu är det dags att kontrollera bjudningen. Detta görs genom att du rider rakt fram på fyrkanten eller på en stor volt, börja i skritt. Du ska ha korta tyglar men låt den ha huvudet i himlen om den föredrar det. Håll bara kort tygel med kontakt med munnen. Strunta i baken och ställning och sånt for now. Hästen ska nu trampa på i den takt du "ställt in", tänk farthållare. Såfort den börjar sagga ner och sakta farten lägger du till skänkel och pisk samtidigt och liksom "skrämmer fart på" hästen, återigen rätt så rejält, vi vill ha:
Denna övning upprepas tills hästen lärt sig vad som gäller. Det brukar i extrema fall ta kanske fem upprepningar innan polleten trillar ner om du "tar i" såpass som det krävs för att tillrättavisningen ska gå igenom. Upprepa sedan i trav och galopp. Vad som är superviktigt att tänka på här är att du inte under några som helst omständigheter får använda sitsen och "hjälpa hästen". Utan du ska sitta som en stenstod i sadeln när hästen rör sig framåt (detta är inte bara för att du gör hästen sätes-döv (som det låter som att denna häst förövrigt är) utan även för att det är en belöning, en eftergift att du inte inverkar när den gör rätt. Jätteviktigt!)
Ok, nu ska framåtbjudningen sitta där. Nu till näst sista steget - sidförande. Denna övning brukar jag utföra på medellinjen eller diagonalen. Här är det viktiga att såfort du lägger till skänkeln så ska hästen flytta sig undan för den. Rid på medellinjen eller diagonalen, jag kommer börja med höger sida, men det kvittar egentligen. Du börjar som i första övningen med att lägga till högerskänkel, händer det inget lägger du till spöt precis bakom skänkeln, tills hästen flyttar sig (vanligtvis behöver man lägga till det endast en gång) Det är av mycket stor vikt att du sitter med åt vänster när förflyttningen väl kommer så du inte halkar efter och ger hästen dubbla signaler! Upprepa tills hästen lyssnar omedelbart när du lägger till hjälpen. Byt varv. När det funkar i båda varven är det dags för eldprovet. Att flytta även för den skänkel på vilkens sida du inte har spöt... Enklast tycker jag det är genom att köra "trappan", du rider fem steg i skänkelvikning exempelvis undan höger skänkel. Därefter rider du fem steg rakt mot kortsidan. Ofta lägger hästen då av att lyssna på vänster sidas skänkel eftersom du har spöt i höger hand (har jag iaf) då brukar jag istället för att lägga till spöt köra "ponnyspark" (obs! inte om du har sporrar!) med vänster skänkel, mer ettrigt än hårt men ändå så att det verkligen är irriterande för hästen. Återigen; ge en hjälp (tills den går igenom), bli sedan stilla och ge hästen belöning i form av att du lämnar den ifred.
Nu sista steget; allt på en gång! Nu ska du börja kräva att hästen bibehåller skänkelkänsligheten och framåtbjudningen även under arbete. Rid på en volt, forma och lösgör. Var stilla med sitsen och rid fram till en still hand. Såfort hästen sackar ner så "ruskar du liv" i hästen med skänkel och pisk, framåt! Tar den inte skänkel, lägg till pisken bakom skänkeln till den går igenom. Rid några varv åt varje håll när detta funkar och så nöj dig sedan.
