Hjälp med att komma över rädsla!

[mizzcat]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Som andra skriver, pressa inte dig själv till nånting. Ta det i din egen takt, om du så bara törs sitta upp och sen av igen så är det ett framsteg. Och börja med en lugn och snäll häst.

Jag har precis börjat rida igen efter min avramling för ett halvår sen. Det är så kul! Rider dock bara på bana än så länge, på en häst som jag känner sedan innan, tvivlar starkt på att jag skulle vågat mig upp på någon annan häst till att börja med. Har väl ridit 5-6 gånger nu och det går himla bra, dock kan jag få katastroftankar innan jag sitter upp ibland, att nu kommer det hända nånting. Men det gör inte det, jag blir faktiskt inte lika rädd när han kastar sig för nånting som jag blev förut. Nu flyttar jag snart så då får jag väl ta tag i nästa steg för att bli av med rädslan!

Hoppas det går bra för dig med!

 

[skjina]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Yeeey! Igår vågade jag rida och till och med småtrava lite även om jag hade svårt att slappna av men så fort jag spännde mig så saktade jag av till skritt men det gick ändå mycket bättre än jag trodde!
Och idag ska jag och höra mig för lite om "sköthäst" så vem vet snart kanske jag rider varje vecka igen..

 

[Gwaeron]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Grattis!!! Hoppas det går bra! Deppa bara inte ihop helt om du får nåt bakslag lite då och då, sånt händer men det blir bra i slutändan

 

[Skogstokig]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Grattis!!! Vad kul!

 

[Karin_F]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Det finns en jättebra artikelserie om ridning och rädsla på nätet, vet inte om du har sett den? http://www.equerry.se/55c20f38-0014-4ffd-9a40-69a5014b6801-29.html

 

[zillax89]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Tja Skjina! Som du ser är det många som känner igen sig även jag själv Jag har dock aldrig blivit rädd för att hoppa upp igen efter att ha varit med om olyckor, har alltid kommit upp i sadeln direkt och det hjälper om man gör det, fast det kanske inte är det bästa om man har hjärnskakning, hehe..
Jag blev rädd efter att ha ridit flera stressade travare, jag var rädd att det alltid skulle hända nått, men sen skaffade jag hästar som jag lärde känna och de har hjälpt mig otroligt mycket, jag kunde bli uppstressad bara hästen blev det när vi var ute och promenerade tillsammans. Fick massa hemska bilder i huvudet osv. Men eftersom vi byggde upp ett sånt starkt förtroende löste vi alla problem och all rädsla försvann.
Här om dagen satt jag på en utav hästarna för första gången sen hon kom till mig, jag var inte ens rädd för att hoppa upp trots att jag visste att hon kastat av alla som suttit på henne tidigare.
Jag tog mig tid att lära känna hästarna och detta hjälpte mig otroligt mycket på vägen. Försök ta dig tid att lära känna varenda häst innan du sitter upp på dom, att du känner i magen att ni förstår varandra.

 

[maliiiinn]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

när jag hade ridit i ca. 1 år så ramlade jag av. då var jag rätt liten men jag kommer ihåg att jag flög in med huvudet in i väggen. efter det så sa jag att jag hade ont i magen varje gång jag skulle rida. min ridlärare genomskådade mej så klart. efter ett tag kanske en månad så kom jag över det. jag red inte den hästen på länge och nu för några veckor sen red jag honom igen, det gick hur bra som helst. för att jag kände mej duktigare man ska aldrig sluta rida för att man e rädd. bara om man tycker att det e tråkigt. så fösök att hålla dej kvar på hästarna efter ett tag så kommer du att lita på dom..
ha det bäst malin

 

[skjina]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Nu har jag varit sådär dålig på att kolla inläggen igen, förlåt! Men det har hänt mycket på sista tiden dock inte inom hästfrontet >.<

Jag letar och letar och letar överallt efter sköthäst/foderhäst som jag kan lära känna och känna mig trygg med att rida längre fram men än så länge verkar det ganska dött men jag får inte ge upp
Även fast det känns som att jag vill ha en häst att hålla på med NU men jag får träna mitt tålamod

 

[Tandros]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

vad synd att det blev så men om du är sä rädd kan du ju alltid göra om allt typ .. det jag menar är börja med att skritta och sånt. sen när du inte är rädd längre är det ju bara att börja där du slutade

 

[Skogstokig]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Hej hej! det var ett tag sen
Jag hoppas du hittar nån sköthäst snart!!

 

[ekran]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Hej!

Känner också igen mig med dig!
Provred en unghäst som jag inte alls var kapabel att rida då (säkert 5 år sedan) har nu ridit i ca 9 år. Men då jag red henne hände något mycket märkligt, skulle trava men hon skenade iväg (red på banan) och sprang åt alla håll, inget gick att stoppa henne, ville inte slänga mig av så jag klamrade mig fast...vet inte hur länge hon höll på men länge kändes det som, sedan plötsligt så tvärstannade hon och stod stilla. Red henne dagen efter och då gick allt bra, var dock väldigt nervös. Blev ej medryttare på henne. Blev väldigt osäker i min ridning efter det, vågade inte galoppera ordentligt mm. Andra liknande händelser inträffade efter det och gjorde mig ännu mer osäker. Sedan köpte jag en nordesvensk travare antagligen för att jag tänkte att kallblod är stabilare. Men det visade sig att hon var allt annat, haha. Skenade iväg när hon ville, ramlade av regelbundet, väldigt het och stressad mm. På något sätt lärde jag mig ändå av henne, lärde mig att kunna kasta mig av i trav när hon var påväg att skena, lärde mig hålla mig fast när hon skenade och massa konstiga saker. Efter några år var jag en riktig höjdare på hålla mig lugn när hon blev tressad för att jag visste att det bara blev värre annars. Så på något konstigt sätt fick jag väl självförtroende av henne. Tänkte väl att om jag klarade av henne så skulle jag klara av alla hästar i hela världen haha. Blev dock väldigt misstänksam mot hästar efter henne, trodde väl att alla var likadana. Nu har jag en otroligt snäll vbl valack på foder som känns alldeles underbar efter jag haft henne, även fast han blir lite tittig ibland så vet jag att han aldrig drar iväg, nu har jag kommit ihåg hur det är att rida en "normal" häst igen. Lärde mig väl den hårda vägen. Men hoppas att allt går bra. Ge inte upp, på något sätt kommer det vända, man vet aldrig hur lång tid det tar men ge det tid och se vad som händer. oj vad långt det blev

 

[Hobbyryttare]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Jag blev också rädd efter att hästen gick omkull. Jag slog mig inte det minsta och inte hästen heller, men jag blev omotiverat rädd en lång tid efteråt även om jag bara red andra mycket lugnare hästar.

Jag blev rädd över att känna att jag hamnade i en situation där jag inte hade kontroll, där hästen inte lyssnade alls och studsade omkring. Dessutom tänkte jag nog mycket på vad som kunde ha hänt.

Till en början hade jag svårt att acceptera att jag var rädd och ledsen för att det inte kändes så roligt att rida längre, men så bestämde jag mig för att göra precis bara det som kändes roligt (dvs inte utsätta mig för situationer där jag blev rädd/inte kände mig trygg). Jag red bara lektion, sa nej till hästar som kunde busa, galopperade bara om det kändes bra fast det kändes löjligt att stå i mitten som en nybörjare igen när de andra galopperade. Men poängen är att jag liksom började om från början och efter ett tag så kändes det tryggare och nu är jag inte lika rädd längre.

 

[schelin_j]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Just det där med att det inte känns så roligt att rida längre känner jag så väl igen. Jag har ju (som jag skrev i mitt tidigare inlägg) jobbat mig förbi den där värsta pressen så nu sitter jag upp utan hjärtklappning och rider i alla gångarter utan att få panik annat än när det händer något oförutsett och lite otäckt! Med andra ord går det att komma över paniken men det tar tid - lååååååååååång tid tyvärr. Glädjen är tillbaks men just när det händer något, när hästen inte känns pigg och glad eller om hon känns för pigg och glad (läs lite busig) då kommer den där jobbiga känslan att Det Är Inte Roligt... hoppas att den skall försvinna så småningom för jag vet att den bottnar i rädsla men ibland känns det hopplöst.

Skijna - hur går det?

 

[skjina]

Sv: Hjälp med att komma över rädsla!

Huga det är läänge sen jag var inne på bukefalos och hade nästan helt glömt bort det här inlägget men nu fick jag för mig att kolla upp det och tänkte lämna en liten notis om hur det går för mig.

Jag har nu en sköthäst som jag har lärt känna väl och är inte alls lika rädd som jag en gång var.
Hon är lite tittig och sådär men konstigt nog så bryr jag mig inte lika mycket nu även om det känns i magen när hon fjånar sig så får jag inte panik.
Utan jag bara tar det lugnt och försöker lugna henne och så är allt över ganska snabbt.
Hon gör inte något dumt utan är mest tittig och kan vara lite på tå ibland men hon sticker inte eller gör något dumt.
Jag har tyvärr haft problem med allergier den här våren och kunde inte vara i stallet på ganska länge men nu har jag fått ny medicin
och klarar av att vara i stallet igen vilket känns otrolig bra
Det är en varmblodstös som jag har att göra med, gammal travare, igen
Hon är så fin och jag gillar henne väldigt väldigt mycket.

Hoppas allt går bra för er andra och att ni och era hästar mår bra