Hjälp istället för operation (vikt)

[Pepson2]

Nej men det skulle jag ha kunnat vara, med en bakgrund av att banta sedan barnsben. Men med hjälp av egen motivation som är ett måste i starten, sedan DS, viktgruppen samt lite peppning av maken som själv tränade till att träna så gick det steg för steg. Men visst tog det tid, men målet ska inte vara att göra sådant snabbt. Man har ju inte dragit på sig beteendet under en kort tid heller, att ändra inställning och förhållningssätt till mat tar mellan 12-24 månader beroende på vilken hjälp man tar.

Men det finns där i bakhuvudet och skulle säkert kunna få fäste igen om man inte passar sig, så man får alltid vara på sin vakt precis som vilket annat beroende som helst.

Det här med att alltid äta rätt... Ortorexi klassas också som en ätstörning.

 

[MissFideli]

Nej men det skulle jag ha kunnat vara, med en bakgrund av att banta sedan barnsben. Men med hjälp av egen motivation som är ett måste i starten, sedan DS, viktgruppen samt lite peppning av maken som själv tränade till att träna så gick det steg för steg. Men visst tog det tid, men målet ska inte vara att göra sådant snabbt. Man har ju inte dragit på sig beteendet under en kort tid heller, att ändra inställning och förhållningssätt till mat tar mellan 12-24 månader beroende på vilken hjälp man tar.

Men det finns där i bakhuvudet och skulle säkert kunna få fäste igen om man inte passar sig, så man får alltid vara på sin vakt precis som vilket annat beroende som helst.

Fast jag har ju aldrig påstått att det skulle gå snabbt? Jag fattar inte var ni fått det ifrån?

 

[Boj]

Fast jag har ju aldrig påstått att det skulle gå snabbt? Jag fattar inte var ni fått det ifrån?

Jag påstår inte inte att du har skrivit så, men i psyket på en överviktig person sitter en önskan om att det ska gå fort och det är inte verkligheten och det måste man ta till sig. Antingen med någon hjälp, eller så måste man lära sig det från börja på samma sätt som man måste ändra sitt förhållningssätt till mat och hur det bör se ut.

Hjärnan har en helt annan uppfattning, och det tar sin tid att ställa om och måste få göra så, man måste ha tålamod och räkna med bakslag.

 

[Boj]

Det här med att alltid äta rätt... Ortorexi klassas också som en ätstörning.

Jo men nu är det ju inte det som diskuteras, ingen förespråkar överdriven träning. Men lite ökad motion pararellt med omläggning av sin kost, ger en viktminskning. Förmodligen skulle de flesta gå ner i vikt bara genom att ändra sina matvanor, men har man en större viktnedgång att se fram mot så hjälper man kroppen genom att öka motionen och ev hänghud blir mindre.

 

[Pepson2]

Jo men nu är det ju inte det som diskuteras, ingen förespråkar överdriven träning. Men lite ökad motion pararellt med omläggning av sin kost, ger en viktminskning. Förmodligen skulle de flesta gå ner i vikt bara genom att ändra sina matvanor, men har man en större viktnedgång att se fram mot så hjälper man kroppen genom att öka motionen och ev hänghud blir mindre.

Överdriven träning är inte vad som menas med ortorexi.

 

[Boj]

Överdriven träning är inte vad som menas med ortorexi.

Bla samt en otroligt fixering vid sund kost, har en bekant som lider av just detta och mellan varven återfaller i gamla vanor. Men tar sedan igen det med mycket träning samt en sjuk kontroll av maten.

 

[LLaika]

Fanns ett sånt program som gick på TV3 för något år sen, Aldrig mera fet. Alla klarade inte sina mål men vissa var fantastiskt duktiga. Ligger säkert kvar på Play om du vill kika.

 

[Netika]

Overvikt. Fetma. Det är märklig att det ligger så mycket mer eller omedvetna moraliska aspekter vid det. Att det rör opp så många känslor, och fördomar. Jag har vart både fet och smal och vet av en erfarenhet hur många ändrar sitt bemötande efter vilken vikt man har. Överviktig = dum, överviktig = lat, inaktiv! Ja, det är bara att fylla på... Och alla vet vad som ska till för att lösa problemet...

1. Det är inte bara i psyket på en överviktig person som det sitter en önskan om att problemlösning skall gå fort... Det ligger i alla människors psyke, ja i alla däggdjur faktiskt. Men operation är absolut ingen quick-fix....

2. Vi kan för lite om övervikt. Det är inte någon enkel ekvasjon. Och vi är olika och behöver olika lösningar. För någon är nog träning/kost/reglering av matintag det som skall till. För andra nok ganska meningslöst, och då inte på grund av dålig karaktär men på grund av fysiologi/hur just den kroppen fungerar. Vi (sjukvården) kan för lite för att kunna säga "just du har förutsättningarna för att fixa det fint utan operation men du däremot har en kropp som fungerar sån att har du en gång blivit överviktig så måste det till operation för varig viktnedgång". Och 'varig' är ett nyckelord....

3. Varför är det så lätt att gå upp i vikt igen efter viktnedgång? Dålig moral? Dålig impulskontroll?? Dålig känsloregulering och allmänn hysteri???
Har du en gång haft en kropp som vägt 120 kg kommer kroppen alltid eftersträva att få tillbaka den vikten. Allt ställs in efter det och ska du behålla en ny och lägre matchvikt måste man äta mindre kalorier alltid än vad en alltid normalviktig kan göra. Det är den sorgliga faktan. Något av det får du bort med operation för det är inte bara " mindre tarm och magsäck" som gör att man går ned i vikt och inte minst, oftare klarar att hålla vikten efter viktnedgången. Operation ger enorma hormonella ändringar som hjälper till med det.

5. I ett samhälle med mindre fokus på vikt skulle färre vara sjuklig överviktiga/ha sjukdomsframkallande övervikt!

6. Hela sjukvården (och samhället) är tragiskt dålig på förebyggande arbete och mest fokuserad på att medicinera eller skära bort sjukdom. Inte bara när det gäller övervikt men det mesta. Det hänger ihop med punkt 1., vi vill inte bara ha direktverkande lösningar, vår psykologi har svårare att förebygga problem än att leta lösningar. Så med start tidigt i livet, finna ut och använda oss av det som förebygger övervikt så hade vi kommit längre.
Och, för att knyta ihop med det som trådskaparen skriver, är hela sjukvården tragiskt dålig på att knyta ihop olika tjänster som kan behövas för att lösa ett problem utan i stället för att x, y och z samtidigt steppar in och jobbar tillsammans ska man först till x. När sen x gjort sitt får man komma till y som sen kan hänvisa till z..... Därför är det enormt svårt för sjukvården att behandla ett så komplext problem som sjukdomsframkallande övervikt annat än att skicka en remiss till operation.... Tyvärr!

 

[nullo-modo]

För 7-8 år sedan letade jag hjälp med mitt socker beroende för jag klarade inte det själv (här pratar jag om 2l coca-cola eller mer 2-3 chockad kakor, små godis och oftast en chips påse på det.) min största nackdel var att jag inte var tjock och fick noll hjälp.

Det som hände när jag inte fick socker var att jag skakade i hela kroppen och grät och det klarade jag inte utan hjälp.

Min hjälp kom från en släkting som jag fick bo hos några månader, han visste vad jag gick igenom när jag började skaka och gråta men han visste oxå hur lätt det är att falla tillbaka och tänka bara en till eller jag slutar i morgon,
Så han tog han om mina pengar så jag inte köpte något när jag var på jobbet och han var med när jag handlade så inget mer än det som skulle handlas åkte ner i vagnen.
Jag är han evigt tacksam för detta.

Det svåraste är att allt onyttigt finns överallt tom i frukt affärer och är lagligt, hade ju varit lättare att få hjälp om det var en olaglig drog jag hade blivit beroende av.