Sv: Hjälp! Behålla eller inte?
Måste börja med att säga att det är bra att du trivs med din häst! Och att du inte är rädd för hårt arbete! Eloge till dig!
Men! Finns ju ofta sådana!
Jag anser det inte självklart att man alltid ska behålla sin häst! Om hästen inte fungerar är inte skälet till att byta häst i mina ögon. Man ska byta häst när hästeriet inte är roligt alls längre! Visst, klart det inte är kul när hästen inte fungerar, men har man känslan att man verkligen vill fortsätta kämpa för att det SKA fungera, då ska man behålla, men har man känslan av total hopplöshet och att åka till stallet är ett nödvändigt ont, då ska man göra sig av med hästen! Ridning är ju en hobby, en rekreation, det ska inte vara enbart nattsvart, och nattsvart så långt fram i framtiden man kan se tycker jag! Då bör man "ge upp"!
Jag har gjort ovanstående. Köpte min förra häst som 1-åring. Red in och utbildade honom själv. Hade många placeringar i hoppning upp tom 1,20. Han bedömdes som svårklassämne i både hopp och dressyr, så kapacitet fanns att ta av!
Men han var enormt svårriden i hoppning! Skickligare ryttare än mig tyckte inte han var lätt men kunde hoppa hus med honom. Jag kämpade ändå på, dessutom var han småskadad med jämna mellanrum, vrickningar, hovbölder you name it. Men det kändes ok att fortsätta, när det funkade var det toppen! När han var runt 12-13 år började han bli tuffare att rida över huvud taget. Blev tittig, hetsig som 17 i skogen osv. Jag gav i den vevan upp hoppandet, hästen hade dragit sönder mina överarmar, har numera en permanent skada där. Började tävla dressyr, placeringar hela tiden. Men hemma var hästen som jag föraktfullt brukar kalla "dressyrhäst", enormt tittig, svår att rida ut på (han flippade ur) osv. Varje ridpass var ett "pass", det tjafsades, fladdrade runt osv. Mysig uteritt med fötterna utanför stigbyglarna som avkoppling var en utopi!
Till slut hade jag ingen häst. Jag hade en häst-
som var skitjobbig och bara kostade pengar! Favoritriddagarna var vilodagarna!
Ngt år till och jag tyckte inte ens om hästen längre! Från att ha varit mattes ögonsten var han bara en jobbig "pryl" som körde slut på mig både mentalt och fysiskt och gjorde ett stort hål i min plånbok.
Jag bestämde mig för att göra mig av med hästen och sluta med hästar, för hur mkt jag än ansträngde mig, så fick jag inget minne av hur ridning/hästägande kunde vara kul?!
Blev övertalad att köpa ny häst, och det är jag glad för!
Tog inte lång tid att hitta känslan igen, en känsla jag förvånat konstaterade att jag inte känt på ÅR!
Så numera gör jag (jag = tant fyllda 40) saker jag "föraktat", jag köper grimma med hästens namn, har tom gjort ngt så "äckligt" som att köpa en grimma som det står "I love my horse" på!
Så till TS, byt häst! Har man kämpat klart så har man kämpat klart! Ridning och hästägande ska vara kul med ibland rejält med jobb, men inte tröstlöst och farligt!