Josofinito
Trådstartare
Uppgiven var nog ordet och efter att sökt och letat efter liknande problem ger jag upp.
Veterinärerna kliar sig i huvudet och jag vet knappt vad vi har kvar att leta efter.
I början av Mars i år började min dam från ena dagen till den andra bli sur i skritt-trav övergången.
I början surade hon några steg och gick sen som vanligt resterande del av ridpasset, men eftersom hon aldrig någonsin är sur var jag väldigt uppmärksam direkt.
Hon är ung (5år) hade haft vintervila 1månad under nov-dec så tänkte jag att hon nog var i behov av en veckas ledighet.
Veckan gick men hon var fortfarande sur så fort det blev dags för trav och jag började känna att hon inte var ren vänster fram.
Vi åker direkt till veterinär som lokaliserar och bedövar framknä på vänsterben och då syns hälta även högerfram.
Behandlas i båda framknäna och ska börja skrittas innan återbesöket.
Jag hoppar upp och ska skritta och ber henne om något mer aktiv skritt då hon känns riktigt slö och inte vill framåt, hon svarar direkt med att bli arg.
Jag hoppar av och är helt säker på att hon inte är okej men blir ändå friskförklarad på återbesök och visar ingen hälta på lina eller vid böjprov och veterinären tycker jag ska sätta igång henne.
Vi kör igångsättningen efter veterinärens ordination men hon är fortfarande väldigt väldigt arg och blir bara argare.
Rider för tränare för hjälp som inte heller ser något konstigt med henne utan tror hon är dum.
Jag som aldrig fått ett surt svar kan inte riktigt acceptera att hon helt plötsligt efter 2 år skulle blivit sur och dum.
Vi bokar in nytt vetrinärbesök med ny vetrinär.
Diffus hälta som vandrar på böjtspår under longering på vänster fram och högerbak.
Visar inget på böjtspår men är otroligt arg.
Slår konstant med svansen och sparkar bakut även när vi springer med henne för hand.
Vet. tror det kommer någonstans bakifrån.
Vi ultraljudar äggstockar och Si led UA
Röntgar rygg och ben UA
Veterinären börjar redan här klia sig i huvudet över hur arg hon är när det kommer till att springa men hur snäll som helst i övrigt.
Ordineras vila på bete 3 veckor med magsårsmedicin.
Går på bete och jag kollar henne någon gång på linan men hon är ännu argare än tidigare, ingen direkt orenhet i steget dock.
Återbesök med kiropraktor inbokat.
Träffar veterinären först och konstaterar att hon är argare än tidigare.
Vi tar ut henne och ska kolla henne och hon går knappt longera.
Vansinnig och sparkar mer än hon tar ett enda travsteg i vänstervarv.
Vi byter varv och hon är superhalt högerbak.
Kiropraktorn hittar ett låst bäcken och att Si leden behöver behandlas trots att ultraljudet inte visade något.
Behandlas med kortisonspruta.
Nu mer än en vecka efter behandling efter ordination på veterinär tog jag ut henne på longerlina när hon fortfarande går på Rheumocam för att se hur hon såg ut.
Något mindre arg, ser oren ut i steget men när hon travar och när hon saktar ner till skritt blir hon superhalt igen högerbak, upp i trav så minskar hältan.
Inte halt i hagen utan hältan kommer efter hon travat.
Ser henne sällan springa i hagen men dem få gångerna hon gör det (när hon står långt bort och jag kommer till grinden) sparkar hon också.
Jag börjar känna mig så uppgiven och vet knappt vad vi letar efter här.
Tips, liknande diffusa symptom mottages mer än tacksamt.
Veterinärerna kliar sig i huvudet och jag vet knappt vad vi har kvar att leta efter.
I början av Mars i år började min dam från ena dagen till den andra bli sur i skritt-trav övergången.
I början surade hon några steg och gick sen som vanligt resterande del av ridpasset, men eftersom hon aldrig någonsin är sur var jag väldigt uppmärksam direkt.
Hon är ung (5år) hade haft vintervila 1månad under nov-dec så tänkte jag att hon nog var i behov av en veckas ledighet.
Veckan gick men hon var fortfarande sur så fort det blev dags för trav och jag började känna att hon inte var ren vänster fram.
Vi åker direkt till veterinär som lokaliserar och bedövar framknä på vänsterben och då syns hälta även högerfram.
Behandlas i båda framknäna och ska börja skrittas innan återbesöket.
Jag hoppar upp och ska skritta och ber henne om något mer aktiv skritt då hon känns riktigt slö och inte vill framåt, hon svarar direkt med att bli arg.
Jag hoppar av och är helt säker på att hon inte är okej men blir ändå friskförklarad på återbesök och visar ingen hälta på lina eller vid böjprov och veterinären tycker jag ska sätta igång henne.
Vi kör igångsättningen efter veterinärens ordination men hon är fortfarande väldigt väldigt arg och blir bara argare.
Rider för tränare för hjälp som inte heller ser något konstigt med henne utan tror hon är dum.
Jag som aldrig fått ett surt svar kan inte riktigt acceptera att hon helt plötsligt efter 2 år skulle blivit sur och dum.
Vi bokar in nytt vetrinärbesök med ny vetrinär.
Diffus hälta som vandrar på böjtspår under longering på vänster fram och högerbak.
Visar inget på böjtspår men är otroligt arg.
Slår konstant med svansen och sparkar bakut även när vi springer med henne för hand.
Vet. tror det kommer någonstans bakifrån.
Vi ultraljudar äggstockar och Si led UA
Röntgar rygg och ben UA
Veterinären börjar redan här klia sig i huvudet över hur arg hon är när det kommer till att springa men hur snäll som helst i övrigt.
Ordineras vila på bete 3 veckor med magsårsmedicin.
Går på bete och jag kollar henne någon gång på linan men hon är ännu argare än tidigare, ingen direkt orenhet i steget dock.
Återbesök med kiropraktor inbokat.
Träffar veterinären först och konstaterar att hon är argare än tidigare.
Vi tar ut henne och ska kolla henne och hon går knappt longera.
Vansinnig och sparkar mer än hon tar ett enda travsteg i vänstervarv.
Vi byter varv och hon är superhalt högerbak.
Kiropraktorn hittar ett låst bäcken och att Si leden behöver behandlas trots att ultraljudet inte visade något.
Behandlas med kortisonspruta.
Nu mer än en vecka efter behandling efter ordination på veterinär tog jag ut henne på longerlina när hon fortfarande går på Rheumocam för att se hur hon såg ut.
Något mindre arg, ser oren ut i steget men när hon travar och när hon saktar ner till skritt blir hon superhalt igen högerbak, upp i trav så minskar hältan.
Inte halt i hagen utan hältan kommer efter hon travat.
Ser henne sällan springa i hagen men dem få gångerna hon gör det (när hon står långt bort och jag kommer till grinden) sparkar hon också.
Jag börjar känna mig så uppgiven och vet knappt vad vi letar efter här.
Tips, liknande diffusa symptom mottages mer än tacksamt.
Senast ändrad:
