Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi kommunicerar inte tillräckligt utan går runt och ältar på saker tills de exploderar. Närheten/intimiteten är det inga problem med, tvärt om.
Han sa till mig att känslorna försvunnit genom allt bråk. Att lågan slocknat.
När vi hade gjort slut så behövde jag lite tid för mig själv så jag åkte iväg några dagar och när jag kom hem så hamnade vi i varandras armar och hade sex. Men han var fortfarande bestämd om att det var slut. Jag blev såklart ledsen för de tändes endå ett hopp i mig. Dock vet jag själv att vi inte kan fortsätta vår relation som den är nu, då det inte funkar att bråka om småsaker hela tiden, det tar hårt på oss.
Vi kom iallfall fram till att ta de dag för dag och se om känslorna kan komma tillbaka. Vi sover nu i separata sovrum och har tid ifrån varandra. Vi kontaktar inte varandra när vi är iväg osv.
De stora problemet i vår relation är att han har irriterat sig på mig för vi inte pratar om saker och ting. Nu har jag verkligen försökt luska ut våra problem när jag varit själv och fått tänka och vi har börjat prata mer och vi är inte på varandra som vi var innan. Vi har inte bråkat sen vi gjort slut och stämningen känns konstigt nog mycket bättre än när vi hade relationen.
Jag hoppas och tror att vi kan hitta tillbaka till varann bara om vi lär oss att kommunicera och ta upp saker direkt istället för att gå runt och hålla de inom sig. Men det får tiden utvisa.
Har ni erfarenheter av relation som tagit slut där ni sen hittat tillbaka till varann? Vi klarade 4 dagar utan att ligga, sen hamnade vi i säng igen. Vi har svårt att hålla den biten borta. Han har själv sagt att han behöver lära sig att öppna sig mer och att prata om känslor. Jag hoppas att denna tiden ifrån varandra får oss att öppna upp oss och se varandra med andra ögon. Jag har svårt att släppa honom för jag märker hur bra vi har de när vi inte bråkar.
Finns det hopp eller ska jag bara flytta härifrån och gå vidare med mitt liv? Snälla ge mig pepp
Han sa till mig att känslorna försvunnit genom allt bråk. Att lågan slocknat.
När vi hade gjort slut så behövde jag lite tid för mig själv så jag åkte iväg några dagar och när jag kom hem så hamnade vi i varandras armar och hade sex. Men han var fortfarande bestämd om att det var slut. Jag blev såklart ledsen för de tändes endå ett hopp i mig. Dock vet jag själv att vi inte kan fortsätta vår relation som den är nu, då det inte funkar att bråka om småsaker hela tiden, det tar hårt på oss.
Vi kom iallfall fram till att ta de dag för dag och se om känslorna kan komma tillbaka. Vi sover nu i separata sovrum och har tid ifrån varandra. Vi kontaktar inte varandra när vi är iväg osv.
De stora problemet i vår relation är att han har irriterat sig på mig för vi inte pratar om saker och ting. Nu har jag verkligen försökt luska ut våra problem när jag varit själv och fått tänka och vi har börjat prata mer och vi är inte på varandra som vi var innan. Vi har inte bråkat sen vi gjort slut och stämningen känns konstigt nog mycket bättre än när vi hade relationen.
Jag hoppas och tror att vi kan hitta tillbaka till varann bara om vi lär oss att kommunicera och ta upp saker direkt istället för att gå runt och hålla de inom sig. Men det får tiden utvisa.
Har ni erfarenheter av relation som tagit slut där ni sen hittat tillbaka till varann? Vi klarade 4 dagar utan att ligga, sen hamnade vi i säng igen. Vi har svårt att hålla den biten borta. Han har själv sagt att han behöver lära sig att öppna sig mer och att prata om känslor. Jag hoppas att denna tiden ifrån varandra får oss att öppna upp oss och se varandra med andra ögon. Jag har svårt att släppa honom för jag märker hur bra vi har de när vi inte bråkar.
Finns det hopp eller ska jag bara flytta härifrån och gå vidare med mitt liv? Snälla ge mig pepp
