Historian om Carmen, det gör så ont. *långt*

[Galathea]

Sv: Historian om Carmen, det gör så ont. *långt*

Hihi! Hon älskar att ligga under tjocka, varma täcken men det är inte alltid lätt att få det över sig när inte matte hjälper till. Helst ska hon ha täcke över hela sig men nosen ska sticka ut, annars måste hon gå upp igen och göra om proceduren.

 

[Galathea]

Sv: Historian om Carmen, det gör så ont. *långt*

*kl*

Håller med många som skrivit, framförallt Calazirya.

Din hund vaknar varje dag och vet att hon kommer att få göra något roligt, mysa en stund, få röra på kroppen på ett skönt sätt och få den kärlek hon vill ha. Hon lever NU. Visserligen kanske hon REAGERAR på vissa sätt som får DIG att minnas, tänka och känna. Men hon lever i en trygg tillvaro med kärlek, närhet, mat, vatten, rörelse och bus. Vila trygg i förvissning om detta.

/Syrsa

Det är faktiskt sant. JAG minns när jag ser henne reagera på vissa sätt. (Hon kan fortfarande inte stanna mitt i en trappa t.ex. utan måste gå hela i ett sträck.) Men hon tänker inte så. Jag hittade tre foton på henne som valp. Hon var så plutteliten och söt och oskyldig. Dom bilderna drog nog igång hela den här känslan, även om den alltid funnits där. Men hon såg ju inte bilderna, hon fick middag och en tuggpinne och var lika glad som vanligt. Såklart.

Det är så logiskt egentligen, det är bara så svårt att släppa allt det gamla.