Hemmafru-trenden - positiv eller problematisk? (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 32)

[Lilla]

Det är jättetråkigt att vara hemma med din mamma hela dagarna när man är 5 år gammal och verkligen vill leka med sina kompisar. Jag talar av egen erfarenhet då jag blev hemtvingad när min lillasyster föddes.

Ingen av mina jämnåriga gick hemma hela dagarna. Vi lekte som sagt med grannbarnen och träffades i lekparker osv.

 

[grodan21]

Ingen av mina jämnåriga gick hemma hela dagarna. Vi lekte som sagt med grannbarnen och träffades i lekparker osv.

Men om alla andra barn i omgivningen är på förskola, vilka barn ska en leka med då?

 

[Stergo]

Ingen av mina jämnåriga gick hemma hela dagarna. Vi lekte som sagt med grannbarnen och träffades i lekparker osv.

Min kompisar och grannbarnen var på dagis… så det var svårt att leka med någon

 

[Lilla]

Men om alla andra barn i omgivningen är på förskola, vilka barn ska en leka med då?

Men nu var ju inte alla andra det när jag var liten.
Och än idag finns det ju 15-timmars. Då är de ju fortfarande hemma en stor del av dagarna.

 

[Lilla]

Min kompisar och grannbarnen var på dagis… så det var svårt att leka med någon

Ja och då är det trist.
Men köper inte att alla föräldrar som tar hand om barnen själva är dåliga föräldrar.

 

[Stergo]

Men nu var ju inte alla andra det när jag var liten.
Och än idag finns det ju 15-timmars. Då är de ju fortfarande hemma en stor del av dagarna.

Nu jobbade min kompisars mammor, och öppna förskolan var i princip bara full med småbarn.

 

[Stergo]

Ja och då är det trist.
Men köper inte att alla föräldrar som tar hand om barnen själva är dåliga föräldrar.

Eh, så min mamma var en dålig förälder för att jag inte fick vara på förskolan och för att hon inte hade vänner och bekanta som både var daglediga och hade barn i lämplig ålder? När du kommer upp i 4-5 års åldern så börjar du ha social behov som föräldrarna inte kan fylla riktigt.

 

[Lilla]

Eh, så min mamma var en dålig förälder för att jag inte fick vara på förskolan och för att hon inte hade vänner och bekanta som både var daglediga och hade barn i lämplig ålder? När du kommer upp i 4-5 års åldern så börjar du ha social behov som föräldrarna inte kan fylla riktigt.

Hur läser du?
Jag skrev att jag inte tycker att föräldrar som tar hand om sina egna barn själv är sämre föräldrar.
Vad har det med något av det du skriver att göra?

 

[Thaliaste]

Du står ju inte nödvändigtvis ensam med tre barn heller*. Utan du står ju förhoppningsvis ensam med tre barn i en tvåa varannan vecka. Varannan vecka är de tre barnen och har varsitt eget rum i ditt Xs villa där han bor med sin nya fru. Vare sig hon jobbar eller bara han jobbar får man gissa att han har det bättre ställt, iom att han jobbade under tiden ni var ihop.

*för om man står ensam med tre barn i en tvåa varje vecka så åker de stackars barnen, ett par dagar om året och blir tokignorerade av sin pappa som har ny bättre fru och nya bättre barn i en stor villa och ignorerar dem när de är där och ignorerar dem mer när de inte är där. (nej jag har inte alls vuxit upp bland andra barn till skilda 40-talister... det var typ alla mina vänners erfarenhet precis ovan.)

Det är väl inte helt ovanligt att mannen prioriterar sin nya familj, och då kan man tyvärr stå där själv med barnen och ska skaffa sig ett jobb utan vare sig erfarenhet eller kontakter. Även om mannen behöver betala underhåll för barnen så kan det nog bli en rätt besvärlig situation ändå.

 

[Manji]

Förklara gärna vad som är sämre med att vara hemma med sin mamma än att vara på förskola i stora grupper?

1. Barn som inte har en plats i allmän förskola får inte möjligheten att välja var de vill vara. Det är lätt att säga att gröt är det bästa man vet till frukost om man aldrig får prova yoghurt.

2. Barn som inte är i förskolan kan helt sakna anknytning till vuxna personer som står utanför familj/släkt/bekantskap/församling. Det kan vara en riskfaktor för barn eftersom de inte har någon vuxen som kan fånga upp dem om föräldrar eller hemförhållanden brister.

3. Få föräldrar besitter den kompetens i pedagogik och bemötande som en förskolepedagog. Och av den grupp föräldrar som besitter den kompetensen, så ska de lyckas leverera samtidigt som de ansvarar för hemmet också.

4. Barn som behöver extra stöd riskerar att bli utan det.

5. Barn som gått i förskola är som grupp mer förberedda inför skolan.

Det är vad jag kom på så här på rak arm.

Jag förstår inte vad man har för argument för att neka sitt barn 15 timmar i förskola? Det är jättebra att vara hemma men det är jättebra att vara ett par dagar i förskolan också.

 

[Lilla]

1. Barn som inte har en plats i allmän förskola får inte möjligheten att välja var de vill vara. Det är lätt att säga att gröt är det bästa man vet till frukost om man aldrig får prova yoghurt.

2. Barn som inte är i förskolan kan helt sakna anknytning till vuxna personer som står utanför familj/släkt/bekantskap/församling. Det kan vara en riskfaktor för barn eftersom de inte har någon vuxen som kan fånga upp dem om föräldrar eller hemförhållanden brister.

3. Få föräldrar besitter den kompetens i pedagogik och bemötande som en förskolepedagog. Och av den grupp föräldrar som besitter den kompetensen, så ska de lyckas leverera samtidigt som de ansvarar för hemmet också.

4. Barn som behöver extra stöd riskerar att bli utan det.

5. Barn som gått i förskola är som grupp mer förberedda inför skolan.

Det är vad jag kom på så här på rak arm.

Jag förstår inte vad man har för argument för att neka sitt barn 15 timmar i förskola? Det är jättebra att vara hemma men det är jättebra att vara ett par dagar i förskolan också.

Fast barn på allmän förskola har ju inte heller möjlighet att välja! Det kommer aldrig vara ett som är rätt för alla! En del behöver förskola. En del behöver vara hemma.
Det finns barn som inte alls mår bra i stora grupper.
Barn som älskar det.
Barn som överlever det.
Ja i mitt hjärta har det i alla fall värkt när knän inte har räckt till till nyvakna nyinskolade småbarn.

Angående att det är en riskfaktor för de barn som inte går på förskola ska det ju finnas andra insatser.
Sen görs det orosanmälningar på både förskolor och skolor som leder till absolut ingenting så det är ingen garanti.

Barn med särskilda behov brukar oftast tacka ja till förskoleplats. (Av de jag vet om)

 

[Thaliaste]

Men idag finns ju fler alternativ. Vi har större valmöjligheter. Det går att utbilda sig, resa jorden runt, jobba och senare välja att bli hemmafru. Jag tror också att många unga kvinnor idag inte bara vill gifta sig och skaffa barn, utan de vill gå gymnasiet, plugga vidare på universitetet och utveckla sig själva. Min och din farmor hade inte det valet. Min farmor gifte sig för att hon var gravid. Hon fick 4 barn till med samma man och de levde ihop hela livet, inte alls speciellt lyckliga, men det var praktiskt och det fungerade. Vi snackar 1940-tal.

Vi är alla produkter av vår tid. Dagens tjejer har andra valmöjligheter och de ser mycket som självklart. Tex gymnasiet. För mig var gymnasiet en självklarhet, men det finns många också födda på 70-talet som inte gick. De började jobba istället. Jag tror att för de flesta unga tjejer är universitetet en grej man vill göra. Liksom få erfarenheten. Det innebär inte att de kommer att göra karriär.

Det går liksom inte att jämföra dagens hemmafruar med hur det var på 50-talet. Det är en helt annan grej.

Ja, unga tjejer idag är en produkt av sin tid, så som unga tjejer alltid har varit. Och då tror jag du har rätt i att många idag tar så mycket för givet, och jag vill också lägga till individualismen som präglar tidsandan väldigt mycket. Man vill förverkliga sig själv, och frågar sig alltid "what's in it for me" innan man är beredd att göra något. Och om alla tänker så, och i allt högre grad skulle agera på det, så skulle samhället fungera i allt mindre utsträckning.

Jag är otroligt tacksam för att så många kvinnor (och män) har jobbat och jobbar, för jag hade inte haft ett så bra liv som jag har om inte andra människor hade jobbat.

Med tanke på vilka konsekvenser vår ökade levnadsstandard har haft, så tycker jag att det vore klokt om vi accepterar att vi behöver pausa ökningen ett tag tills vi löst de problemen, och istället jobbar lite mindre och därmed får mindre löneutveckling. Men då tänker ju jag att både kvinnor och män jobbar mindre såklart, för varför ska den här satsningen på sig själv och sin fritid bara gälla kvinnor?

 

[co-SMAD4]

Jag har jobbat på förskola och jag kan säga det att de barn som var där sedan 1-2 års ålder och upp till skoldags, var där i måttlig tid om dagarna och inte bara 15 timmar i veckan eller brutala 9 timmar varje dag fem dagar i veckan, hade absolut bäst förutsättningar att klara skolan. De utvecklade social förmåga, matematiska och språkliga kunskaper med mera. Helt klart gav de dom en "edge" över de barn som inte gått på förskola eller förskola utan en tydlig läroplan.

Förskola ska helst inte ses som en barnpassningsverksamhet medan föräldrarna jobbar, utan en förmån och tillgång för barnen. Undrar om dessa hemmafruar även ska "hemskola" det unga barnet innan skolan? Det är ett väldigt stort åtagande.

 

[Manji]

Fast barn på allmän förskola har ju inte heller möjlighet att välja! Det kommer aldrig vara ett som är rätt för alla! En del behöver förskola. En del behöver vara hemma.
Det finns barn som inte alls mår bra i stora grupper.
Barn som älskar det.
Barn som överlever det.
Ja i mitt hjärta har det i alla fall värkt när knän inte har räckt till till nyvakna nyinskolade småbarn.

Angående att det är en riskfaktor för de barn som inte går på förskola ska det ju finnas andra insatser.
Sen görs det orosanmälningar på både förskolor och skolor som leder till absolut ingenting så det är ingen garanti.

Barn med särskilda behov brukar oftast tacka ja till förskoleplats. (Av de jag vet om)

Det är väl klart att ett barn med allmän förskola kan välja, om föräldrar låter barnet göra det. Jag har haft ett barn i allmän förskola mellan åldern 3,5-5,5 år. Ville hon inte vara på förskolan fick hon vara hemma. Det går att frånvaroanmäla friska barn, de behöver inte vara där bara för att de har en plats. Tyvärr går det ju inte att få fler timmar med argument "barnet vill det" så där blir det däremot stopp, om hon ville till förskolan en dag hon inte hade vistelsetid.

Nä det är ingen garanti men det är i alla fall en skyddsfaktor, att barnet har någon annan vuxen att lita på och prata med. Det behöver inte ens vara så illa att vi pratar om brister som leder till orosanmälan.

Jag och dottern hade haft en skitmorgon och när jag hämtade henne på eftermiddagen hörde jag henne prata i hallen med en fröken om att "mamma är arg". Tänk om hon inte hade haft det? Om hon bara hade mig och massa människor som står mig nära. Vem ska hon få ha ett förtroligt samtal med då?

 

[Lilla]

Jag har jobbat på förskola och jag kan säga det att de barn som var där sedan 1-2 års ålder och upp till skoldags, var där i måttlig tid om dagarna och inte bara 15 timmar i veckan eller brutala 9 timmar varje dag fem dagar i veckan, hade absolut bäst förutsättningar att klara skolan. De utvecklade social förmåga, matematiska och språkliga kunskaper med mera. Helt klart gav de dom en "edge" över de barn som inte gått på förskola eller förskola utan en tydlig läroplan.

Förskola ska helst inte ses som en barnpassningsverksamhet medan föräldrarna jobbar, utan en förmån och tillgång för barnen. Undrar om dessa hemmafruar även ska "hemskola" det unga barnet innan skolan? Det är ett väldigt stort åtagande.

Har du siffror på det eller är det så du har upplevt det?
I min klass med nior tex så vet jag precis var de har varit som 1-6 år och det finns ingen tydlighet i att det spelar roll var de har varit.

Jag är helt säker på att det viktigaste är att individanpassa. Det som är optimalt för någon är inte optimalt för den andra.

Och att nervärdera föräldrars kunskap är något jag ogillar.
Nu är det inte förskola men när jag gick på högstadiet hade vi en urusel mattelärare. Tack vare att pappa hjälpte mig flera timmar i veckan låg jag på medelbetyg i högstadiet som jag utvecklade till ett rätt högt betyg på gymnasiet.
Han skapade även en låtsasvarelse som han berättade historier om nästan varje kväll när jag skulle lägga mig när jag var liten. Den varelsens historier kunde jag med hjälp skriva ner innan jag började skolan. Jag var en av fyra barn som kunde läsa när skolan började. 2 var hemma, en var på dagis och den fjärde vet jag inte.

 

[Lilla]

Det är väl klart att ett barn med allmän förskola kan välja, om föräldrar låter barnet göra det. Jag har haft ett barn i allmän förskola mellan åldern 3,5-5,5 år. Ville hon inte vara på förskolan fick hon vara hemma. Det går att frånvaroanmäla friska barn, de behöver inte vara där bara för att de har en plats. Tyvärr går det ju inte att få fler timmar med argument "barnet vill det" så där blir det däremot stopp, om hon ville till förskolan en dag hon inte hade vistelsetid.

Nä det är ingen garanti men det är i alla fall en skyddsfaktor, att barnet har någon annan vuxen att lita på och prata med. Det behöver inte ens vara så illa att vi pratar om brister som leder till orosanmälan.

Jag och dottern hade haft en skitmorgon och när jag hämtade henne på eftermiddagen hörde jag henne prata i hallen med en fröken om att "mamma är arg". Tänk om hon inte hade haft det? Om hon bara hade mig och massa människor som står mig nära. Vem ska hon få ha ett förtroligt samtal med då?

Hur menar du då? Pratar vi 15 timmar då?
För om man jobbar så är det ju inte bara att anmäla sig frånvarande till jobbet för att barnet en dag inte vill till förskolan?

Jag har exempel på barn som haft 15 timmar hos mamma. Och just de är tydliga exempel på att det är individuellt. Någon har älskat att få komma och leka medans några har känt sig svikna när de har blivit lämnad av en förälder och ett syskon (bäbis)

Om mamma gjorde något jag ogillade mötte jag pappa i dörren när han kom hem och talade om vad dum mamma hade varit.
Eller så fick mamma ringa upp mormor.

 

[Manji]

Hur menar du då? Pratar vi 15 timmar då?
För om man jobbar så är det ju inte bara att anmäla sig frånvarande till jobbet för att barnet en dag inte vill till förskolan?

Jag har exempel på barn som haft 15 timmar hos mamma. Och just de är tydliga exempel på att det är individuellt. Någon har älskat att få komma och leka medans några har känt sig svikna när de har blivit lämnad av en förälder och ett syskon (bäbis)

Om mamma gjorde något jag ogillade mötte jag pappa i dörren när han kom hem och talade om vad dum mamma hade varit.
Eller så fick mamma ringa upp mormor.

Allmän förskola är 15h vecka/525h per år.

 

[Madde_padde]

Jag är för jämställdhet, här hemma gör vi allt i vår makt att inte uppfostra mansgrisar! Tycker de är skrämmande hur det ens kan vara en trend att vilja vara hemma
Förstår att man vill vara hemma med barn tex men då ska de ekonomiska förutsättningarna vara lika för bägge parter och den som är hemma ska ges möjlighet till att vara mer än bara den som sköter allt i hemmet

 

[Lilla]

Allmän förskola är 15h vecka/525h per år.

Sorry.
Kan ju bero lite på då tycker jag. Om barnet oftast vill dit och någon enstaka gång säger nej är det ok men om det växlar mycket så ställer det ju till det för förskolan om det helt plötsligt droppar av väldigt många barn.

 

[vemsomhelst123]

Jo det har han gjort. Ingen av oss har tagit en klassisk föräldraledighet utan båda har mixat jobb och ledigt från start i olika grad. Men det är liksom snart tio år sen så orkar inte ens dra upp allt det, det är rätt irrelevant. Jag jobbar aldrig hemifrån så mig skulle det inte påverka om han var hemma

Men vet du vad @BernT , jag minns dina inlägg om att han ville att barnet skulle vara hemma till 2 och det var du som skulle vara ledig av ekonomiska skäl. Jag tänker att vi båda är högutbildade kvinnor som i många avseenden dragit en ekonomisk nitlott (i ditt fall fl, i mitt fall vabb) där dessutom våra män liksom hyllas för att de var så bra pappor.. jag är trött på det där snacket, jag vet inte vad vi kunde gjort annorlunda givet förutsättningarna, men min favorit ti i sammanhanget är ju ”jag jobbar med att sälj ventiler så jag kan inte vara ledig” sagt av en person som nyss fått barn med en narkosläkare… men så na som du och jag måste nånstans våga säga att det inte är jämställt.