Hästsektorn en miljöbov: "Glitter och trams köps som aldrig förr"

I undersökningar menar man att hästsektorn släpper ut mer koldioxid än inrikesflyg, till exempel genom produktion av foder och transporter av såväl människor som djur och förnödenheter. Forskningen visar att viljan till förändring finns, men det kräver förändringar av stallens rutiner.

 

[nullo-modo]

Där jag bor är det ytterst normalt - vet inte ens om det finns spån i lösvikt att köpa, utan allt är inplastat i 25-kilos balar.

Finns att beställa både torv och spån i lösvikt och få det hemkört. Beställs i m3 men vet inte minsta volymen.

 

[Roheryn]

Finns att beställa både torv och spån i lösvikt och få det hemkört. Beställs i m3 men vet inte minsta volymen.

Okej, då återstår ju den "lilla" detaljen hur och var man ska förvara det också Spån i balar är onekligen lite mer lättstaplat!

 

[Mia_R]

Finns att beställa både torv och spån i lösvikt och få det hemkört. Beställs i m3 men vet inte minsta volymen.

Torv om något är ju inget som rekommenderas. Det tar >1000 år för en torvmosse att bildas och det går snabbt att förstöra den mha utdikning och brytning.

 

[nullo-modo]

Torv om något är ju inget som rekommenderas. Det tar >1000 år för en torvmosse att bildas och det går snabbt att förstöra den mha utdikning och brytning.

Skrev inte att jag rekommenderar torv men det finns att köpa i lösvikt precis som spån.

 

[Badger]

Här går det inte att köpa spån på annat sätt vad jag vet?

Har ingen aning, men tror inte det såg ut så för 30 år sedan? Så ev finns ngt annat sätt att göra det på.

 

[nullo-modo]

Okej, då återstår ju den "lilla" detaljen hur och var man ska förvara det också Spån i balar är onekligen lite mer lättstaplat!

Jag hivar in det i ligghallen med en gång. Behöver inte fylla på så ofta

Finns kvar sågar där det fortfarande går att köpa och packa själv men inte som förr då det var gratis och långt ifrån alla.

 

[grodan21]

När jag var liten så kom spån med lastbil och tippades utanför stallen. Men för över 15 år sedan så slutade sågarna med detta. Tror det gick till fjärrvärme och pellets i stället. Eller att de slutade hyvla själva och köpte in hyvlar virke.

 

[grodan21]

Det fetade tycker jag är en intressant aspekt. Jag har själv funderat på om jag (när jag har möjlighet till häst i mitt liv igen) borde välja ett mer "energisnålt" alternativ. Hur stor skillnad är det egentligen på häst och häst ur klimatsynpunkt? Är det tillräckligt stor skillnad för att det skulle vara rimligt att t ex välja en haflinger framför ett fullblod, förutsatt att båda hästarna passar för den typen av hästliv och ridning jag vill ha?

Jag som har haft lättfödd häst tycker att det är jobbigt. Då det i alla fall för mig har varit svårt att hitta stallplats där det går att anpassa matintaget.

 

[skiesabove]

Anledningen till varför jag vägrat inplastat grovfoder. Visst det är iallafall här betydligt dyrare med hö än ensilage men nej jag vägrar använda så mycket plast. Skulle bara kännas få fel när det pratas om plastbanta och en själv nä jag kör på med massa plast.

Fast i många områden finns det varken nog med torrhö att köpa eller plats att förvara det på... Nya stall byggs inte med stora torrhölador. De gamla har förfallit eller rivits.

Bonden som slår för EU-bidrag orkar varken tillverka eller förvara torrbalarna...

Jag har funderat på om det inte skulle gå att göra återanvändningsbara vakuumpåsar för höbalar. Men det skulle såklart krävas nya maskiner för det...

 

[nullo-modo]

Fast i många områden finns det varken nog med torrhö att köpa eller plats att förvara det på... Nya stall byggs inte med stora torrhölador. De gamla har förfallit eller rivits.

Bonden som slår för EU-bidrag orkar varken tillverka eller förvara torrbalarna...

Jag har funderat på om det inte skulle gå att göra återanvändningsbara vakuumpåsar för höbalar. Men det skulle såklart krävas nya maskiner för det...

Klart det inte tillverkas när det är så låg efterfrågan. Här har det blivit boxar där hö förvarades förr.

 

[skiesabove]

Är det? Lite pyssel men nä inget jag märkt av något speciellt.

Jag bor i Norrbottens kustland, hösten har blivit så fuktig att småbalarna torrhö som jag brukar köpa håller i max tre veckor i ladan jag förvarar det i. Sen har det blivit för fuktigt och får champinjonlukt (dvs mögelsvampstillväxt). Jag fick några fler veckors hållbarhet när jag byggde ett fort av småbalar av halm åt det, men det är skitsvårt att få tag i det med. Jag känner till 1 bonde som säljer sin lokalt odlade halm, annars får man "importera" från Uppsalatrakten. Det är väldigt få som odlar spannmål här längre, och dom få som gör det tar all halmen till de egna djuren.

 

[skiesabove]

Klart det inte tillverkas när det är så låg efterfrågan. Här har det blivit boxar där hö förvarades förr.

Nej, det är klart att det inte byggs när det är så fruktansvärt dyrt att bygga och köpa mark.

Det är skillnad på när folk byggde megalador med virke från egen mark, och på att göra ett godkänt bygge i nutid med virke som man köper. Virket är fruktansvärt dålig kvalité också, om man inte pungar ut den riktigt rediga storpengen. Och hölada i plåt blir fuktproblem i dagens klimat.

Tiderna förändras.

 

[Dentaku]

Kollar man vem som finansierar forskningen så förstår man orsaker till det. För forskning är inte gratis att utföra.

Tittar man på antalet vetenskapliga artiklar som berör klimatförändringen så tog det hela fart någon gång kring millennieskiftet ungefär och har sedan dess ökat exponentiellt samtidigt som klimatet under den här perioden inte har genomgått någon stor förändring, det är en långsam process med stora årliga variationer och det behövs långa mätserier för att kunna se en trend.

Förlåt om jag återgår till sidospåret lite hastigt. Men det känns värt att påpeka något som berör båda dessa inlägg.

Redan 1977 fanns det ett gäng forskare som beräknade modeller över den kommande globala uppvärmningen och utsläppen av koldioxid skulle påverka. Problemet? Detta forskarlag arbetade för Exxonmobil, det största petroleumföretaget i USA. I stället för att agera på vad deras egna forskare kom fram till valde Exxonmobil att tona ner problemen, köra på som vanligt och 1997-2015 donera 33 miljoner dollar till förnekare av klimatförändringarna.

 

[AbCdE]

Där jag står ingår hösilage och spånbalar så där kan jag inte välja men jag väljer svensktillverkat kraftfoder.

 

[nullo-modo]

Jag bor i Norrbottens kustland, hösten har blivit så fuktig att småbalarna torrhö som jag brukar köpa håller i max tre veckor i ladan jag förvarar det i. Sen har det blivit för fuktigt och får champinjonlukt (dvs mögelsvampstillväxt). Jag fick några fler veckors hållbarhet när jag byggde ett fort av småbalar av halm åt det, men det är skitsvårt att få tag i det med. Jag känner till 1 bonde som säljer sin lokalt odlade halm, annars får man "importera" från Uppsalatrakten. Det är väldigt få som odlar spannmål här längre, och dom få som gör det tar all halmen till de egna djuren.

Är blött här på västkusten med.

 

[skogaliten]

Ja precis. Och något vi skulle behöva diskutera, men som ingen (inklusive jag själv egentligen) vill ta i, är balplasten...

Fruktansvärda mängder plast. Varje år små remsor som stannar på åkern, blir mikroplaster. Enorm energiåtgång på att nyproducera eller återvinna plasten.

Balplast, plastade balar är tvärtom någon som sparar miljö.

Alternativet är torrhö, eller ensilage i silo.

Torrhö alternativet skulle innebära att väldigt mycket foder skulle gå till spillo, att störte volymer foder slulle behöva lagras inomhus, att fler körningar med maskiner skulle behöva göras, och att mer torkfläktar behöver gå med de risker det innebär. Dessutom kan man endast torka till hö en del av säsongen, så glöm bort att ta två, tre eller fyra skördar på samma gärde.

Silo funkar endast till stora besättningar, och omöjliggör i praktiken avsalu av foder. Till plansilo täcker man med plast.

Lantbrukets plast samlas in. Det är gratis att lämna plasten, och ett krav för att få bidrag.

Att det finns slarvpellar som lämnar plastremsor och bitar efter sig, är ett attitydproblem hos de som lämnar skräp.
Det är inte ett fel på metoden, den är i sig resursbesparande.

 

[nullo-modo]

Balplast, plastade balar är tvärtom någon som sparar miljö.

Alternativet är torrhö, eller ensilage i silo.

Torrhö alternativet skulle innebära att väldigt mycket foder skulle gå till spillo, att störte volymer foder slulle behöva lagras inomhus, att fler körningar med maskiner skulle behöva göras, och att mer torkfläktar behöver gå med de risker det innebär. Dessutom kan man endast torka till hö en del av säsongen, så glöm bort att ta två, tre eller fyra skördar på samma gärde.

Silo funkar endast till stora besättningar, och omöjliggör i praktiken avsalu av foder. Till plansilo täcker man med plast.

Lantbrukets plast samlas in. Det är gratis att lämna plasten, och ett krav för att få bidrag.

Att det finns slarvpellar som lämnar plastremsor och bitar efter sig, är ett attitydproblem hos de som lämnar skräp.
Det är inte ett fel på metoden, den är i sig resursbesparande.

Så balplast skiljer sig från annan plast och lämnar ingen mikroplast efter sig.

 

[Badger]

Förlåt om jag återgår till sidospåret lite hastigt. Men det känns värt att påpeka något som berör båda dessa inlägg.

Redan 1977 fanns det ett gäng forskare som beräknade modeller över den kommande globala uppvärmningen och utsläppen av koldioxid skulle påverka. Problemet? Detta forskarlag arbetade för Exxonmobil, det största petroleumföretaget i USA. I stället för att agera på vad deras egna forskare kom fram till valde Exxonmobil att tona ner problemen, köra på som vanligt och 1997-2015 donera 33 miljoner dollar till förnekare av klimatförändringarna.

De hade ju då också ett försprång framför andra i att bygga upp förnekningen nästan innan folk hade upptäckt problemet

 

[skogaliten]

Så balplast skiljer sig från annan plast och lämnar ingen mikroplast efter sig.

Nu är du fånig.

All plast kan bli mikroplast.

Förhoppningsvis kan vi förfina egenskaperna hos plast från växtriket, då att den blir fullt nedbrytninsbar, och samtidigt tät nog att ha som balplast.

Balplasten är en ytte pytte mängd plast, som har stora fördelar totalt för djurvälfärd och resursekonomi.

Ska man ge sig på ett område med mycket plast, så kan kläder av alla de slag vara lämpligt.

 

[nullo-modo]

Nu är du fånig.

All plast kan bli mikroplast.

Förhoppningsvis kan vi förfina egenskaperna hos plast från växtriket, då att den blir fullt nedbrytninsbar, och samtidigt tät nog att ha som balplast.

Balplasten är en ytte pytte mängd plast, som har stora fördelar totalt för djurvälfärd och resursekonomi.

Ska man ge sig på ett område med mycket plast, så kan kläder av alla de slag vara lämpligt.

Oja, vissa tyger är ju typ plast.
Själv kan jag vara på i mer än ett område