Min ex-svärmor (som jag håller enormt mycket av
) frågade förfärat om jag inte strök tvätten när hon såg mig lägga in den i garderoben utan att passera strykbrädan. Hon syftade då på sockar, t-shirts och underkläder. Jag svarade nej, jag har valt att ha ett liv. Hon sa aldrig någonsin något om tvätten eller något annat igen. Min kära svärmor sa när vi flyttade hit att oj vad mycket fönster du har att putsa nu! (Hon syftade på att det inte var min starka sida, inte helt enkelt att göra med en arm.) Jag svarade att när det är dags ringer jag efter dig
Hon har heller aldrig sagt något om något i hemmet efter det.
Jag tror att man helt enkelt får göra klart att här bor jag, du behöver inte bry dig och bryr du dig så ta det med ditt barn, inte med mig. Jag skulle aldrig ens drömma om att kommentera eller på annat sätt påtala något om mina barns hem, hur de väljer att leva eller överhuvudtaget något i deras liv. Jag har inte med det att göra. Sålänge de trivs och mår bra så är allt som det ska.