Ja det gör vi säkert. Jag har försökt lära mig att göra ett högt och konsekvent tung-klick... det har gått skrattretande dåligt. Just för att kunna ha händerna fria. Nu kör jag på ett ord i stället, uttalat ganska högt och gällt så det hörs. Säkert jättejobbigt för den som råkar befinna sig i närheten.
Min lite nafsiga är också hingst, men han är faktiskt den som inspirerat mig att börja träna mer belöningsbaserat. För... vad är det nu, ett och ett halvt år sedan kanske, gav jag mig själv en utmaning. Om jag inte får "tillrättavisa"/bestraffa/korrigera honom så som jag fått lära mig sedan barnsben, dvs får inte ryta, får inte rycka i grimskaftet, får inte vifta, får inte säga nej, får inte klappa till honom... hur löser jag problem då? Vad händer? Facit är väl att jag har fått använda hjärnan - min egen hjärna - mycket mer men också att vi har en bättre relation, på både ett väldigt tydligt och ett väldigt subtilt sätt. Mycket svårt att förklara men helt livsomvälvande i relationen.
Nuförtiden nyps han bara om både han och jag är spända samtidigt. Jag tar det som en påminnelse om att andas... då slutar han.