J
josefinen
Hoppas jag lagt tråden rätt, ber moderator flytta på den annars.
Till saken. Har en islandsvalack som inte verkar vilja vara i hagen, vilket börjat oroa mig en del. Började för ca en månad sedan då vi flyttade hästarna till vinterhagen. Första dagarna gick allt bra. Vi fållade alltid ut dom så vi slapp ta alla hästar i grimma. Ganska snabbt började han vägra gå ut ur boxen, samtidigt som alla andra var överlyckliga över att få komma ut. Så vi fick ta honom i grimma och då följde han med utan större problem. Sedan stod han för det mesta själv och väldigt ofta vid grinden och bara väntade på att få komma in igen. Hoppades på att det skulle gå över nu när vi flyttade till ett nytt stall med nya kompisar, och där han inte behövde fållas ut. Men inte då, första dagen gick bra. Han tog snabbt på sig ledarrollen på ett bra sätt. Men nu står han där igen, oftast själv och ofta vid grinden.
Tyckte att jag anade lite tendenser till sådant här beteende i slutet av förra vintern, men då stod han på vila. Så jag tänkte väl att han bara var rastlös.
När han gick i sommarhagen märktes detta inte alls av, då var det snarare att han inte ville följa med in! Det känns nästan som att han är deprimerad, eller kanske har ont någonstans?
Ville bara höra om någon här hade erfarenheter av sådant här beteende?
För det känns verkligen som att något är fel
Till saken. Har en islandsvalack som inte verkar vilja vara i hagen, vilket börjat oroa mig en del. Började för ca en månad sedan då vi flyttade hästarna till vinterhagen. Första dagarna gick allt bra. Vi fållade alltid ut dom så vi slapp ta alla hästar i grimma. Ganska snabbt började han vägra gå ut ur boxen, samtidigt som alla andra var överlyckliga över att få komma ut. Så vi fick ta honom i grimma och då följde han med utan större problem. Sedan stod han för det mesta själv och väldigt ofta vid grinden och bara väntade på att få komma in igen. Hoppades på att det skulle gå över nu när vi flyttade till ett nytt stall med nya kompisar, och där han inte behövde fållas ut. Men inte då, första dagen gick bra. Han tog snabbt på sig ledarrollen på ett bra sätt. Men nu står han där igen, oftast själv och ofta vid grinden.
Tyckte att jag anade lite tendenser till sådant här beteende i slutet av förra vintern, men då stod han på vila. Så jag tänkte väl att han bara var rastlös.
När han gick i sommarhagen märktes detta inte alls av, då var det snarare att han inte ville följa med in! Det känns nästan som att han är deprimerad, eller kanske har ont någonstans?
Ville bara höra om någon här hade erfarenheter av sådant här beteende?
För det känns verkligen som att något är fel