Häst som hänger i handen

[Krick1]

Och jag tycker att du beskriver ett väldigt otrevligt sätt att rida på.

Försöker du lyfta hästen i munnen så tar du garanterat för hårt. Om du tvivlar på att det stämmer, prova rid med sytrådar eller tryckmätare.

Det jag menar är att jag är lätt i handen, inte ger honom något att hänga i och tar lätta (!) uppresande tygeltag för att få upp honom lite fram utan att behöva lyfta honom med handen (= hålla upp hans huvud med en hård hand) förstår du bättre vad jag menar nu?

 

[Krick1]

Om man läser TS inlägg kan man ju lätt tro att det är så hon tror det ska gå till.

Nej, det är det inte. Men hästen är riden så tidigare, mycket tryck i sitsen, mycket hand och skänkel och jag vill ha råd på hur jag ska komma bort från det. Han behöver bli starkare för att orka bära sig och han måste också lära sig tekniken, för nu märker man att han inte vet riktigt hur han ska göra när han inte har lika mycket stöd (läs jag vill att han ska gå själv)
Det handlar inte om jag bara vill åka runt, men jag vill inte behöva bära runt min häst heller...

Ni som kommit med tips om t ex galoppfattningar och cavalettibommar-tack! jag har tagit de till mig

 

[Fritidsryttare]

Ridning utomhus är nog det mest skonsamma och enklaste sättet att få en äkta framåtbjudning och bygga styrka. Det går utmärkt att arbeta dem i skog och mark om man tänker lite smart. Lycka till

 

[Blandrastik]

Jag skulle rida en sån häst i 10-minutersintervaller. Lite på/av. Av=skritt lång tygel "jag bryr mig inte om dig, så det så". Sen var det "på". Ta tyglarna, sen jävlar i havet ska hästen ha bakbenen på plats, 100 halvhalter per långsida, övergång, övergång. Vänta inte på att hästen faller isär eller på huvudet, utan håll sprätt på bakbenen, hästen framför dig. Detta i 10 minuter, sen paus och av.

Det blir lätt nån sort halvmesig dragkamp på den typen av häst, svara aldrig på hästens försök till det.

 

[Krick1]

Ridning utomhus är nog det mest skonsamma och enklaste sättet att få en äkta framåtbjudning och bygga styrka. Det går utmärkt att arbeta dem i skog och mark om man tänker lite smart. Lycka till

Tack! ska försöka jobba mer ute, nu är uteridningen mer "lalla runt i skogen"

 

[Krick1]

Jag skulle rida en sån häst i 10-minutersintervaller. Lite på/av. Av=skritt lång tygel "jag bryr mig inte om dig, så det så". Sen var det "på". Ta tyglarna, sen jävlar i havet ska hästen ha bakbenen på plats, 100 halvhalter per långsida, övergång, övergång. Vänta inte på att hästen faller isär eller på huvudet, utan håll sprätt på bakbenen, hästen framför dig. Detta i 10 minuter, sen paus och av.

Det blir lätt nån sort halvmesig dragkamp på den typen av häst, svara aldrig på hästens försök till det.

Det här tror jag skulle kunna funka! hur långa pauser brukar du ta?

 

[Fritidsryttare]

Tack! ska försöka jobba mer ute, nu är uteridningen mer "lalla runt i skogen"

Jag får flika in att @Blandrastik hade ett bra inlägg, om korta intervaller. Det har fallit sig rätt naturligt för mig att länga tyglarna (vila) när man kommit till branta nedförsbackar osv, sen när det kommer en bättre sträcka så kortar jag tyglarna och då är det jobb. Det är smarta djur, de flesta tycker dessutom att det är väldigt roligt att gå ute och på så sätt blir det lättare att motivera dem till att ta i extra.

 

[skiesabove]

Det jag menar är att jag är lätt i handen, inte ger honom något att hänga i och tar lätta (!) uppresande tygeltag för att få upp honom lite fram utan att behöva lyfta honom med handen (= hålla upp hans huvud med en hård hand) förstår du bättre vad jag menar nu?

Jag tror att vi inte har samma definition på lätt, med tanke på att du skrivit saker som "När jag börjar bli trött i armarna är det liksom för sent" och "100 kg häst i handen" och "Jag kan liksom aldrig få in och igång bakbenen när hästen går på bogarna och med mulen i backen. Jag måste få upp honom fram OCH få igång bakbenen. Bara gasa i det läget gör bara att han paddlar på framåt och det hjälper inte."

Jag tolkar det som att du inte riktigt vet vad det är som händer i hästens kropp i de olika formerna och hur du kan rida med sitsen som första hjälp. Och med små signaler.

Det känns som att du inte tagit till dig det många har skrivit dvs att gasa är inte det du ska göra, och dra i munnen är inte heller rätt.

Men en sak håller jag med dig om, och det är att öppnan är en bra övning. Läs hur olika "mästare" beskriver att den ska göras från sitsen och öva sen på att göra den på helt lång tygel.

 

[PrinceFair]

väldigt korta stunder går det men jag börjar tröttna på att hela tiden rätta, rätta och rätta igen.

Sorry to drop this to you, men att ständigt rätta är ungefär vad ridning består av

Låter som om du behöver arbeta med att få effekt av dina korrigeringar, hästen ska gå i den form du har bett om tills du ber om något annat.

Om det var min häst skulle jag arbeta med uppsamlingar, gärna i lite öppna, både på raka och böjda spår. Sätt i öppna, samla upp, och när du får önskad effekt släpp hästen lite framåt så att belöningen eller "det bekväma" blir att få gå fram, men innan hästen springer iväg från sin balans/tappar takten/ändrar formen/whatever gör en ny uppsamling.
Om du har svårt att känna innan det är för sent kanske det kan vara en idé att bestämma på förhand att du ska rida tex 4 steg uppsamling, 4 steg lite fram.

 

[Blandrastik]

Det här tror jag skulle kunna funka! hur långa pauser brukar du ta?

Det får hästen tala om.
Du känner ju ganska snart om hästen bara är en hög med mjölksyra, det får aldrig bli slagsmål. Samtidigt som man måste känna att man kan höja ribban, annars så kommer man ingenstans.
En individuell balansakt, skiljer från häst till häst.

 

[Krick1]

Jag tror att vi inte har samma definition på lätt, med tanke på att du skrivit saker som "När jag börjar bli trött i armarna är det liksom för sent" och "100 kg häst i handen" och "Jag kan liksom aldrig få in och igång bakbenen när hästen går på bogarna och med mulen i backen. Jag måste få upp honom fram OCH få igång bakbenen. Bara gasa i det läget gör bara att han paddlar på framåt och det hjälper inte."

Jag tolkar det som att du inte riktigt vet vad det är som händer i hästens kropp i de olika formerna och hur du kan rida med sitsen som första hjälp. Och med små signaler.

Det känns som att du inte tagit till dig det många har skrivit dvs att gasa är inte det du ska göra, och dra i munnen är inte heller rätt.

Men en sak håller jag med dig om, och det är att öppnan är en bra övning. Läs hur olika "mästare" beskriver att den ska göras från sitsen och öva sen på att göra den på helt lång tygel.

Jag menar inte att det du citerat är lätt, tvärtom! det är när det känns så som det är fel enligt min åsikt. Och det är den sortens ridning hästen är van vid och som jag vill bort ifrån. Jag har tagit till mig att gasa är fel i det här läget (jag har ju tom skrivit att det inte fungerar att gasa!) och när det gäller att dra i munnen har jag skrivit att det är just det jag inte vill göra.

 

[Krick1]

Sorry to drop this to you, men att ständigt rätta är ungefär vad ridning består av

Låter som om du behöver arbeta med att få effekt av dina korrigeringar, hästen ska gå i den form du har bett om tills du ber om något annat.

Om det var min häst skulle jag arbeta med uppsamlingar, gärna i lite öppna, både på raka och böjda spår. Sätt i öppna, samla upp, och när du får önskad effekt släpp hästen lite framåt så att belöningen eller "det bekväma" blir att få gå fram, men innan hästen springer iväg från sin balans/tappar takten/ändrar formen/whatever gör en ny uppsamling.
Om du har svårt att känna innan det är för sent kanske det kan vara en idé att bestämma på förhand att du ska rida tex 4 steg uppsamling, 4 steg lite fram.

Tack för bra tips och det är väl tyvärr så att ridning lite rätta till hela tiden

 

[tuaphua]

För att kunna vara eftergivna och lösgjorda måste hästarna vara i balans. Ofta när de upplevs styva i halsen och hängiga etc så är de i obalans. Antingen fram/bak. Men det tål de ofta att vara lite i utbildningsskede utan att bli superstyva. Däremot är de ofta inte i balans i sidled utan hänger på inner bog alt är inte på linjen och är därför i obalans.
Att hålla på och dra dem i truten eller sparka på i såna lägen ger inte rätt resultat. Man måste först se till att de är i balans, på linjen och KAN slappna av. Lutar man måste man spänna sig för att inte ramla, vi som hästar.

 

[ginnies]

Tack för bra tips och det är väl tyvärr så att ridning lite rätta till hela tiden

Det kan ju vara så att din häst har lite trista bakben exteriört och faktiskt har svårigheter där, och därför hänger.
Alltså, ryttaren försöker engagera bakbenen , hästen har svårigheter och tar hjälp med att hänga- när den hänger tappar den bakben och ryttaren försöker igen- hänger-tappar bak.

 

[Cha9]

Jag håller med Ginnies . På TS beskrivning ser jag en "stor", lite överbyggd häst som "skjuter på" och lägger sig i handen. (Lägg till ganska stor i gången och långsam i reaktionerna). Det måste ju vara fler än jag som träffat på den här typen - som egentligen är relativt högt utbildad, men som "lärt" sig att slippa använda bakbenen genom att ta lite för mycket stöd?

Det är stor skillnad på att reglera en yngre häst (obalans, inte färdig i formen, inte stark) och att korrigera en häst som lärt sig "fel". Här pratar vi om korrigeringsridning, en svår konst som endast skickliga bör syssla med. Men i TS fall kanske det är värt ett försök.. Med hjälp från marken såklart.

Orsaken kan vara exteriören, att den är riden lite på tvång tidigare(och kanske har man "löst problemet" genom att hänga i t ex kandar istället för att göra det på riktigt) eller att hästen helt enkelt överlistat ryttaren.

Jag går emot strömmen och tycker visst att ett lyftande tygeltag gjort på rätt sätt, med efterföljande omedelbar stor eftergift, kan vara en väg - men det låter som att problemet är för befäst... TS har ju uppenbart en tränare som övervakar, så helt galet tror jag inte att det är.

Jag skulle kunna angripa problemet på flera sätt. 1) Börja om från början. Nollställ hästens signalsystem genom att backa bandet. Ägna ett par månader åt att lära "om" signalsystemet. I princip ingen kontakt med munnen, utan bara befästa "gas och broms". Ingen fokus på form alls. Detta kombinerat med tömkörning (som någon skicklig gör, som kan börja ställa krav och köra många övergångar där man tom närmar sig "tramp"). Sedan bit, för bit koppla ihop systemet igen.
2. Prova "Dadde-sitsen" (googla Dag Nätterqvist), en form av korrigering "över tygeln" på en extremt lätt hand. Rekommenderas inte alls om man är det minsta ovan eller är rädd för att få kritik av omgivningen . Måste också ske med någon på marken som vet hur man gör (och det är inte så många idag..) Principen är att hästen, som blivit felriden, för att överhuvudtaget förstå att använda bärkraft istället för skjutkraft, måste bli "fri" fram. Daddes tes var att många hästar reds i för djup form och med för många tygeltag som verkade nedåt och för starkt och att det gav citat; knäckta hästar.

http://www.jakobslund.se/dadde/kap7del2.htm

Jag har haft turen att lära mig "vad Dadde menade" av en av hans elever, och har korrigerat flera hästar som varit "fast med nosen i bringan". Jag tycker att det rätt utfört är ett av de skonsammare sätten att "visa rätt väg". Däremot var det många som uppfattade Dadde som att han alltid rekommenderade det här ridsättet - vilket alltså inte var fallet. Det är en extrem metod som ska användas i extrema fall och alltid på äldre "välutbildade" hästar.

Förlåt för långt inlägg..

 

[Hedwig]

En allmän reflektion. Ts har ett problem som hon vill lösa och ber om råd. Flera av er är direkt oförskämda och mer eller mindre idiotförklarar henne. Jag undrar vad det är för fel på er? Hur svårt kan det vara att bara ge några tips i stil med Prince Fairs svar? Och vad får ni egentligen ut av att bara vara spydiga?

Till ts:Några har redan skrivit det men tänk dig att problemet egentligen inte har något med munnen att göra utan att det handlar om att den sannolikt inte är tillräckligt aktiv och bärig bak. Hur gammal är den? Övergångar är bra. Varje gång du känner att den är på väg att bli stark gör du en övergång. Skritt-trav-skritt-trav etc, galopp-trav-galopp-trav etc. Klättring, kavaletti och hoppa studs hjälper till att stärka. Dessutom tar det tid så känn dig inte misslyckad om förändringen inte kommer på en gång. Hästar är dessutom olika. En del hästar släpper kontakten när de inte orkar medan andra spjärnar mot handen. Du kan trösta dig med att det faktiskt är enklare med en som spjärnar än en som glappar och inte går fram till bettet. Du vet att du har problem och vill/kan göra något åt det. Många rider runt på hästar som är tomma i handen och tror att det är bra medan hästen egentligen har noll bakbensaktivitet och ryggverksamhet.

 

[Krick1]

En allmän reflektion. Ts har ett problem som hon vill lösa och ber om råd. Flera av er är direkt oförskämda och mer eller mindre idiotförklarar henne. Jag undrar vad det är för fel på er? Hur svårt kan det vara att bara ge några tips i stil med Prince Fairs svar? Och vad får ni egentligen ut av att bara vara spydiga?

Till ts:Några har redan skrivit det men tänk dig att problemet egentligen inte har något med munnen att göra utan att det handlar om att den sannolikt inte är tillräckligt aktiv och bärig bak. Hur gammal är den? Övergångar är bra. Varje gång du känner att den är på väg att bli stark gör du en övergång. Skritt-trav-skritt-trav etc, galopp-trav-galopp-trav etc. Klättring, kavaletti och hoppa studs hjälper till att stärka. Dessutom tar det tid så känn dig inte misslyckad om förändringen inte kommer på en gång. Hästar är dessutom olika. En del hästar släpper kontakten när de inte orkar medan andra spjärnar mot handen. Du kan trösta dig med att det faktiskt är enklare med en som spjärnar än en som glappar och inte går fram till bettet. Du vet att du har problem och vill/kan göra något åt det. Många rider runt på hästar som är tomma i handen och tror att det är bra medan hästen egentligen har noll bakbensaktivitet och ryggverksamhet.

Tack! Du har helt rätt, jag känner mig som en idiot som inte kan rida min häst på rätt sätt så det där behövde jag få höra! Hästen är 19 år och riden på det här sättet i ca 8 år och har dessutom en exteriör som gör att han gärna blir framtung. Det är inte jag som håller hårt och lyfter upp honom utan han hänger sig i handen oavsett hög/låg form- det är en teknik han lärt sig och fått använda sig av länge. Jag förstår att det inte går att ändra på direkt men när man kämpar och kämpar men bara ser små framsteg känner man sig ganska värdelös. Att sedan bli spydigt bemött är inte roligt utan man känner sig bara ännu mer värdelös. Men några har kommit med bra tips och de har jag tagit till mig av.

Framförallt jobbar jag bara korta stunder, fortsätter med mina övergångar och små hinder/bommar på marken. Går ner till skritt när han blir stark och tung. Vi gör framsteg men det är svårt (både för mig och hästen tror jag)!

 

[Hedwig]

Tack! Du har helt rätt, jag känner mig som en idiot som inte kan rida min häst på rätt sätt så det där behövde jag få höra! Hästen är 19 år och riden på det här sättet i ca 8 år och har dessutom en exteriör som gör att han gärna blir framtung. Det är inte jag som håller hårt och lyfter upp honom utan han hänger sig i handen oavsett hög/låg form- det är en teknik han lärt sig och fått använda sig av länge. Jag förstår att det inte går att ändra på direkt men när man kämpar och kämpar men bara ser små framsteg känner man sig ganska värdelös. Att sedan bli spydigt bemött är inte roligt utan man känner sig bara ännu mer värdelös. Men några har kommit med bra tips och de har jag tagit till mig av.

Framförallt jobbar jag bara korta stunder, fortsätter med mina övergångar och små hinder/bommar på marken. Går ner till skritt när han blir stark och tung. Vi gör framsteg men det är svårt (både för mig och hästen tror jag)!

Med tanke på hans ålder så är han förmodligen också ganska stel i sin muskulatur och det hjälper ju inte till precis. Min häst är 14 i år och blir ganska lätt stel. Till henne köpte jag en thumper maxi pro massagemaskin som har gjort jättestor skillnad. I början masserade jag henne lite varje dag men nu räcker det med en till två gånger i veckan. Dessutom har jag även en biolight som jag behandlar utsatta områden med flera gånger i veckan. Att använda en dag i veckan till lite friskvård till hästen är inte fel.

 

[DressyrMupp]

Jag skulle rida en sån häst i 10-minutersintervaller. Lite på/av. Av=skritt lång tygel "jag bryr mig inte om dig, så det så". Sen var det "på". Ta tyglarna, sen jävlar i havet ska hästen ha bakbenen på plats, 100 halvhalter per långsida, övergång, övergång. Vänta inte på att hästen faller isär eller på huvudet, utan håll sprätt på bakbenen, hästen framför dig. Detta i 10 minuter, sen paus och av.

Det blir lätt nån sort halvmesig dragkamp på den typen av häst, svara aldrig på hästens försök till det.

Jag håller med men som du skriver TS, är det en teknik hästen lärt sig.
Den kan lära sig att ta upp huvudet också vid uppresande tygeltag och samtidigt låta bakben/överlinje vara oaktiva.
Låt det ta tid, muskla i skogen och aktivera bak.
Hästar behöver gå djupare stundtals annars förlorar de överlinjen.
Huvudsaken att den är eftergiften, lätta i handen.
Resningen kommer när den är genomarbetad och redo.

 

[parfymflaska]

Jag är inne på samma linje som @Cha9, backa kraven i ridningen en period och jobba hästen på töm. Den kan inte "hänga" i tömmen på samma sätt som i en tygel där ryttaren är ett mothåll, och den får lära sig att balansera sig själv utan att även behöva balansera upp ryttaren till en början.