Har vi kommit nån vart eller?

[Sleepy]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Det är ju inte träning vi ser utan ett sätt att bryta ett farligt beteende och lära ägarna få en bättre kontakt med sin hund.

Allt vi gör eller inte gör med våra hundar är en del i träningen av den.

Anser du alltså att hans metoder att "bryta ett farligt beteende" och "lära ägarna att få en bättre kontakt med sin hund" är bra?

Så tex en hund som gör utfall mot andra hundar på promenaderna, är det ett "farligt beteende" som man bör hantera genom att först provocera hunden till aggressivitet genom att sparka den i ljumsken, därefter strypa den med dubbla snaror runt halsen uppe vid öronen tills den svimmar av av syrebrist och kissar på sig - alltmedan ägarna tittar på och tvkamerorna rullar?

 

[Sleepy]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Nästa exempel:

En hund är rädd för andra hundar och främlingar. Efter några timmars hjälp av CM att "bryta detta farliga beteende" genom strypning och löpning på rullband kallas hundens ägare till veterinär där hunden nu befinner sig; blödande från mun och nos, liggande i syretält och kämpar för att få luft, med omfattande skador på insidan av bakbenen.

Bra?

 

[et_flickan]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Herregud, detta har jag aldrig hört talas om

 

[Blandrastik]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Vi bor på samma ställe, så jag kan tänka mig att vi har en del gemensamma nämnare i olika hundkretsar.

Jag känner till TVÅ personer som tycker att Cesar är fantastisk, några få stenåldersbruksare som uppskattar alfarullningar, B Börjesson och förhistoriska metoder - resten har omfamnat nya, moderna träningsmetoder och är nyfikna på vad forskning pekar på och att prova nytt. I den sistnämna gruppen är stämningen alltid på topp och så som du beskriver ovan.

Hmm, återgår till ursprungsfrågan. I din hundkrets har alltså ändå ganska många gått över, eller använder, moderna metoder. Lite spännande.
Själv där jag bor i djupaste Småland är det fortfarande en ganska stor del, skulle tippa hälften som inte tar till sig nymodigheter. Eller som får sin hundkunskap från tv.
Som nån sa, du blir lika duktigt hundtränare av att titta på CM som du blir överlevare av att titta på Robinsson.

Tycker det är tragiskt att folk över lag inte verkar bry sig mer om fakta och forskning. Där är ju din hundkrets ett undantag tror jag.

 

[Blueberry]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Jag har en teori, så håll i hatten!

• Unga personer som köper sin första hund nu väljer mjukare metoder i mycket större utsträckning, detta för att det helt enkelt ligger i tiden, de är måna om relationen i första hand och uppfostran/lydnaden i andra hand. Och de har inte heller några tidigare erfarenheter av *stenåldersmetoder* som påverkar.
  
• Rasen påverkar. Jag har små hundar och det lilla jag ser av anhängare till (exempelvis) CM och Börjesson är personer med stora hundar. Gärna schäfer. Gärna bruks.
  
• Nya populära tävlingsgrenar påverkar. Rallylydnad liksom, du får poäng för att hunden är glad. Då går det inte att anamma stenåldersmetoder. HtM är samma sak. Agility också.
  
• Hund + näringsliv = moderna metoder. Det finns faktiskt en kommersiell vinst här. Allt från snälla selar som gör att hunden går bättre i koppel, hundmassörer, privata tränare, hunddagis, föreläsare, författare... Ny forskning = säljargument. Och vi gillar ju att köpa saker
  
• Klubben påverkar. Jag är medlem i både brukshundklubb och länskennelklubb. På min LKK har jag aldrig ens sett skymten av en alfarullning. Jag tror att länskennelklubbar eller privata anläggningar påverkar utbredningen av moderna metoder väldigt mycket, och gillar att hundsverige hittar allt fler alternativ till brukshundklubbarna. (Min BK är för övrigt superbra, så inget ont om den. Men min upplevelse är att stenåldern dröjer sig kvar där.)

 

[Blueberry]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Och sen kan det faktiskt vara en klassfråga också. Den här meningen kommer säkert elda på diskussionen, men vad tusan:

Personer med universitets- eller högskoleutbildning är antagligen mer intresserade av och mottagliga för forskningsresultat än personer utan akademisk utbildning.

 

[et_flickan]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Det finns massor med bra träningsmetoder att använda på en hund med så kallat farligt beteende. Jag tänker tjata om våran rottis igen och berätta lite kort hur jag gjorde för att sluta få hunden att anfalla cyklar, hundar, bilar, folk, ja allt som rörde sig skulle hon ta.

Våran rottis kan ett inlärt ord, godis. Jag provade massor med metoder innan jag insåg att de inte funkade. Blev jag arg blev hunden arg, blev jag stressad blev hon stressad, använde jag fysiska korrigeringar blev hon ännu argare än argast.

Så jag började helt enkelt fylla fickorna med godis och gick ut på promenad med hunden. I början höll jag ett långt avstånd om jag kunde för att hon inte skulle behöva känna sig hotad. När hon väl hade sett något hon var på väg att bli arg på så sa jag godis och hunden fick en godis. Sådär höll jag på i ett par månader tills jag kunde möta vad som helst. Så fort hon lärt sig att jag gav henne godis när det kom något så tittade hon på mig och hade fullt fokus på mig.

Det tog tid men vi fick en sån himla bra relation jag och hunden, jag började lita på henne och hon litade på mig. Idag har vi inga problem med möten av något slag, ordet godis sitter som berget.

 

[squarepants]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Och sen kan det faktiskt vara en klassfråga också. Den här meningen kommer säkert elda på diskussionen, men vad tusan:

Personer med universitets- eller högskoleutbildning är antagligen mer intresserade av och mottagliga för forskningsresultat än personer utan akademisk utbildning.

Utveckla gärna hur du tänker! "Antagligen", syftar du på att du sett en majoritet av akademiskt utbildade som är mottagliga för forskningsresultat inom hund eller syftar du på hur du själv känner?

Jag tror att det kan ha med generation och uppväxtmiljö att göra, men tveksamt vad gäller klass. Jag tycker majoriteten framgångsrika och högutbildade har menlösa hundar utan vidare uppfostran (För att elda på ytterligare).

Många lever kvar i tiden då all fakta om hund fanns i en bok som heter "Din hund som valp och unghund".

/ En som inte ens har slutbetyg i gymnasiet och ändå är fullt mottaglig för forskning och vetenskap inom hund

 

[Batwoman]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Personer med universitets- eller högskoleutbildning är antagligen mer intresserade av och mottagliga för forskningsresultat än personer utan akademisk utbildning.

+1 på den, men jag vet inte om jag skulle påstå att det också gäller djur eller andra "hobbies". Däremot, överlag, får jag den känslan när jag t ex diskuterar politik, feminism eller vad det nu kan vara. Men inom häst, hund etc tror jag att intresset av att ta till sig av forskning sträcker sig lika oavsett klass, kanske till och med mindre när det gäller överklassen.

 

[dobbis]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

kl

Jag känner mig lite förnärmad här
Jag tillhör stenålders folket (är alltså äldre) min inte fan rullade vi hundar över sbk planen,dock tränade jag med kedja (ej strypt under hakan på hunden) har aldrig belönat med godis,aldrig använt klicker.
Men jag har tävlat både bruks,IPO och lydnad på högsta nivå,många 9-10 i protokollet och oftast med kommentar nederst.Glad hund!! Trevlig hund!
Jag har oxå åtskilliga gånger varit publikroare då jag tävlat dobbis och har som sagt inte slagit in kommandona i mina hundar,vilket leder till att dom är självtänkande och hittar på div hyss under tävling,ja även under träning men det ger ju inte poäng avdrag.

 

[Blueberry]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Helt utifrån mina erfarenhet, och ur mina kretsar.
Här kommer en mycket förenklad generalisering:

De som jag känner (och känner till) som jobbar med moderna (och positiva) metoder och som är mest drivna i att "sprida detta budskap" är personer (kvinnor) mellan 20 och 35 år som har akademisk utbildning. (Allt från journalister och ingenjörer till veterinärer).

Det är mina iakttagelser, MEN forskning (hehe) visar att svenska, unga, högutbildade kvinnor både är duktiga konsumenter och early adopters. "Vi" är väl lyhörda och mottagliga för den här sortens information, helt enkelt. Inte så motsträviga och konservativa som andra generationer och *host* andra kön.

 

[Blueberry]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Men då har du ju inte gjort något "fel" heller. Om träning fungerar, tävling fungerar och alla inblandade är glada och nöjda med livet, då är det ju bra. Då gör ni ju rätt. Det fungerar för er och ingen råkar illa ut, blir kränkt, misshandlad eller apatisk.
"Stenålders" syftar inte på någons ålder, utan på en gammal och förlegad träningsfilosofi.

Man behöver inte använda en klicker för att träna på ett uppmuntrande och positivt sätt

 

[bigganl]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Vi bor på samma ställe, så jag kan tänka mig att vi har en del gemensamma nämnare i olika hundkretsar.

Jag känner till TVÅ personer som tycker att Cesar är fantastisk, några få stenåldersbruksare som uppskattar alfarullningar, B Börjesson och förhistoriska metoder

Det borde vara så att vi känner några gemensamt. Jag känner däremot ingen som tycker CM är fantastisk. Vem har påstått att han är perfekt? Han har väl fel och brister han som alla andra, men det som är bra tar jag till mig. Jag känner som sagt flera som tycker han är bra på att förklara för ägarna hur hundar fungerar. (vilket ger bättre relation och en bra grund för träning). Jag känner heller ingen som uppskattar alfarullningar.

- resten har omfamnat nya, moderna träningsmetoder och är nyfikna på vad forskning pekar på och att prova nytt. I den sistnämna gruppen är stämningen alltid på topp och så som du beskriver ovan.

[/QUOTE]
Samma personer som tycker CM har mycket bra är duktiga på att hänga med i vad forskningen visar, läser mycket undersökningar osv och tränar med positiv förstärkning. Några av dem är väldigt duktiga på klickerträning och att lära ur det till andra. Jag har varit med en period i en träningsgrupp själv. Det är roligt och hundarna svarar bra på träningen. Det handlar om klicker, godisbelöning och leksaker vi använt oss av.
Som jag skrev i mitt första inlägg i den här tråden så ser jag ingen motsättning i detta. (och uppenbarligen inte de heller). Det är CMs sätt att förklara hundars beteende för ägarna som är det positiva. Det handlar inte om några träningsmetoder. Han är noga med att påpeka detta i vissa program och framför allt i den bok jag läst, att det inte handlar om träning utan om att skaffa en bra och sund relation till sin hund. Om ägarna sen vill träna så är det bara att göra det på det sätt de själva vill.
Jag har inte sett något program eller läst något där han pratar om träningsmetoder så därför kan jag inte kommentera det.

 

[bigganl]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Allt vi gör eller inte gör med våra hundar är en del i träningen av den.

Anser du alltså att hans metoder att "bryta ett farligt beteende" och "lära ägarna att få en bättre kontakt med sin hund" är bra?

Så tex en hund som gör utfall mot andra hundar på promenaderna, är det ett "farligt beteende" som man bör hantera genom att först provocera hunden till aggressivitet genom att sparka den i ljumsken, därefter strypa den med dubbla snaror runt halsen uppe vid öronen tills den svimmar av av syrebrist och kissar på sig - alltmedan ägarna tittar på och tvkamerorna rullar?

Nej! Det du beskriver här låter bara galet. Inte likt något jag sett eller läst.

 

[bigganl]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Nästa exempel:

En hund är rädd för andra hundar och främlingar. Efter några timmars hjälp av CM att "bryta detta farliga beteende" genom strypning och löpning på rullband kallas hundens ägare till veterinär där hunden nu befinner sig; blödande från mun och nos, liggande i syretält och kämpar för att få luft, med omfattande skador på insidan av bakbenen.

Bra?

Men var i hela friden har du sett för något? Det finns ingen liknelse med de program jag sett. Inte heller boken. För mig låter det här bara som ren galenskap.

 

[bigganl]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Fast de som inte tränar med nyare metoder behöver ju inte träna sina hundar på ett negativt sätt för det. Jag var med min pappa på Brukshundsklubben jämt när jag var liten. Han tränade bland annat mycket lydnad med vår schäfer, men mycket bra resultat. Han har aldrig använt hårda metoder för det. En härligt glad och go hund hade vi och han var en jäkel på lydnad. (en egen bokhylla med alla priser finns kvar)

 

[bigganl]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Visst finns det många bra träningsmetoder. Jag har ju flertalet gånger skrivit i tråden hur jag själv tränar. (positiv förstärkning). Det tycker jag både känns bra och fungerar bra på hundarna.
Det du beskriver med din Rottis är precis samma sak som jag gör med vår lilla hund som har problem vid möten. Det har blivit mycket bättre, men vi jobbar vidare för att det ska bli ännu bättre. Det blir inte fantastiskt resultat över en natt, men det ger bra resultat bara man är konsekvent och har lite uthållighet. Tror också att det sitter bättre sedan.

 

[et_flickan]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Varför då tycka att CM är bra?

Verkar som att din far är en mycket bättre förebild är CM

Det tog tid med våran hund. Men fasiken så värt det är när man inser hur träningen ger resultat. Hon är sju år nu och världens mysigaste hund.

 

[squarepants]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Ett exempel på när han använder elhalsband: http://www.youtube.com/watch?v=GptupfqLYwc
Min gissning är att varje gång hunden blir väldigt utåtagerande, hugger/skriker/ så använder han elhalsbandet på hunden.

 

[squarepants]

Sv: Har vi kommit nån vart eller?

Radeeeerat.