Eloise
Trådstartare
Jag vet att det finns ziljoner trådar om "har jag tid att skaffa hund?".
Men jag vill bli bedömd personligen, sågad vid fotknölarna eller påhejad spelar ingen roll, ta mig ur den här bubblan av "det går" om det nu är så att det inte låter som en bra plan.
Jag är uppvuxen på landet, med hund, allt från vorsteh till dobermann och odrägliga blandisar, samtliga stora hundar, med stort aktiveringsbehov. Och det har varit så enkelt, öppna dörren, ta med vovven ut, till stallet, till kompisar eller vart jag nu skulle. Mina föräldrar har varit lika delaktiga i hundarna, och därför har jag inte heller haft ensamt ansvar, mamma åkte hem på lunchen och tog upp hunden osv.
Nu är förutsättningarna lite annorlunda, jag flyttade hemifrån för 7 år sedan, men har inte saknat att ha hund förrän nyligen. Eftersom jag har kvar hästar, är jag dagligen hos mina föräldrar, och sedan de tog bort sista hunden pga ålder så är det så tomt! De är nöjda, saknar inte livet med hund, men jag längtar ihjäl mig efter en liten vovve!
Min situation; jag bor i lägenhet, jobbar heltid, arbetet ligger ca 500 m från min bostad, har möjlighet att komma ifrån en timme under dagen då jag har lunch, efter arbetet får hunden följa med till stallet/ föräldrarna. Vissa dagar finns det även möjlighet att ta med hunden till jobbet, men det är ingen långsiktig lösning som jag kan förlita mig på.
Jag funderar både på dagis och dagmatte, för visst vill jag att hunden ska få mer aktivering och sällskap under min arbetstid än under min lunch.
Dagis, som vänner använt, finns det gott om, men samtidigt är jag inte supersugen på att punga ut 2500:- / månad för att nån annan ska ta hand om min hund.
Jag vill ju klara det själv egentligen ...
(Vet ju också hur individuellt det är hur ensamträning osv funkar, hur gammal valpen måste vara för att klara att lämnas ensam, om det ens går att göra med just "min" hund så småningom)
Rasen jag har tittat ut är av liten modell, och verkar passa mig och mitt liv bra, aktiv när man ber om det (eller det passar vovve), utpräglad sällskapshund, tillgiven, vänlig och lättlärd.
(Som ren bonus, så tar jag gärna emot gissningar på vilken ras det är, så jag vet att jag uppfattat rasen rätt)
Jag har länge funderat på köpet, kollat runt på olika kennlar, besökt en av dem aktuella, och nu finns det valpar lev klara samma dag som min semester börjar.
(Det MÅSTE ju vara ett tecken... eller?)
All input tas tacksamt emot, tack! =)
Men jag vill bli bedömd personligen, sågad vid fotknölarna eller påhejad spelar ingen roll, ta mig ur den här bubblan av "det går" om det nu är så att det inte låter som en bra plan.
Jag är uppvuxen på landet, med hund, allt från vorsteh till dobermann och odrägliga blandisar, samtliga stora hundar, med stort aktiveringsbehov. Och det har varit så enkelt, öppna dörren, ta med vovven ut, till stallet, till kompisar eller vart jag nu skulle. Mina föräldrar har varit lika delaktiga i hundarna, och därför har jag inte heller haft ensamt ansvar, mamma åkte hem på lunchen och tog upp hunden osv.
Nu är förutsättningarna lite annorlunda, jag flyttade hemifrån för 7 år sedan, men har inte saknat att ha hund förrän nyligen. Eftersom jag har kvar hästar, är jag dagligen hos mina föräldrar, och sedan de tog bort sista hunden pga ålder så är det så tomt! De är nöjda, saknar inte livet med hund, men jag längtar ihjäl mig efter en liten vovve!
Min situation; jag bor i lägenhet, jobbar heltid, arbetet ligger ca 500 m från min bostad, har möjlighet att komma ifrån en timme under dagen då jag har lunch, efter arbetet får hunden följa med till stallet/ föräldrarna. Vissa dagar finns det även möjlighet att ta med hunden till jobbet, men det är ingen långsiktig lösning som jag kan förlita mig på.
Jag funderar både på dagis och dagmatte, för visst vill jag att hunden ska få mer aktivering och sällskap under min arbetstid än under min lunch.
Dagis, som vänner använt, finns det gott om, men samtidigt är jag inte supersugen på att punga ut 2500:- / månad för att nån annan ska ta hand om min hund.
Jag vill ju klara det själv egentligen ...
(Vet ju också hur individuellt det är hur ensamträning osv funkar, hur gammal valpen måste vara för att klara att lämnas ensam, om det ens går att göra med just "min" hund så småningom)
Rasen jag har tittat ut är av liten modell, och verkar passa mig och mitt liv bra, aktiv när man ber om det (eller det passar vovve), utpräglad sällskapshund, tillgiven, vänlig och lättlärd.
(Som ren bonus, så tar jag gärna emot gissningar på vilken ras det är, så jag vet att jag uppfattat rasen rätt)
Jag har länge funderat på köpet, kollat runt på olika kennlar, besökt en av dem aktuella, och nu finns det valpar lev klara samma dag som min semester börjar.
(Det MÅSTE ju vara ett tecken... eller?)
All input tas tacksamt emot, tack! =)