MissOnly
Trådstartare
Jag har en hanhund på 3 år, av okänd ras. Jag tog honom som omplacering när han var 1 år. Förmodligen är han någon sorts korsning av staffe/amstaff/pitbull eller liknande. Han har alltid haft problem med andra hanhundar, tikar däremot har gått hur bra som helst och han har flera tjejkompisar som han leker bra med ute och kan umgås med inne.
När jag skaffade min andra hund, en tikvalp, bestämde jag mig för att göra en kemisk kastrering på honom för att se om hans översexualitet och eviga revirpinkande skulle gå över och kanske även att han skulle kunna hälsa på hanhundar utan att bli vansinnig. För 2 månader sen fick han chippet insatt och i börhan blev alla beteenden värre som väntat, men nu verkar könsdriften vara borta. Men andra problem har dykt upp istället..
En vän till mig har en amstafftik som han aldrig träffat innan, hon är ganska dominant. Vi bestämde att gå ut på en promenad ihop och av någon anledning tappar hon hunden och de ryker ihop DIREKT.
Idag var en god vän till mig här med sin amstaffmix tik på 9 månader som alltid, vi träffas flera gånger i veckan med hundarna (min tik är lika gammal) och de har alltid gått superbra ihop. Men idag hände något, min väns tik låg på en filt på golvet och min hane ville leka med filten, och tog tag i den, glad i hågen som han alltid är. Det räckte med en sur blick från tiken och han flög på henne. Jag som känner honom så väl hann se hans reaktion i tid innan de hann börja slåss och stoppade det hela, men osäkerheten kommer ju krypandes. Tänk om han en dag får för sig att flyga på min tik?
Nu blev det väldigt långt men måste få diskutera detta. Är det fler som har erfarenhet av detta? Jag har ju som avsikt att kastrera honom "på riktigt" eftersom jag inte vill ha några oönskade valpar, men det här beteendet kan jag inte leva med. Är det vanligt att kastrerade hanar reagerar såhär? Går det att träna bort eller är det helt enkelt hormonerna som talar?
När jag skaffade min andra hund, en tikvalp, bestämde jag mig för att göra en kemisk kastrering på honom för att se om hans översexualitet och eviga revirpinkande skulle gå över och kanske även att han skulle kunna hälsa på hanhundar utan att bli vansinnig. För 2 månader sen fick han chippet insatt och i börhan blev alla beteenden värre som väntat, men nu verkar könsdriften vara borta. Men andra problem har dykt upp istället..
En vän till mig har en amstafftik som han aldrig träffat innan, hon är ganska dominant. Vi bestämde att gå ut på en promenad ihop och av någon anledning tappar hon hunden och de ryker ihop DIREKT.
Idag var en god vän till mig här med sin amstaffmix tik på 9 månader som alltid, vi träffas flera gånger i veckan med hundarna (min tik är lika gammal) och de har alltid gått superbra ihop. Men idag hände något, min väns tik låg på en filt på golvet och min hane ville leka med filten, och tog tag i den, glad i hågen som han alltid är. Det räckte med en sur blick från tiken och han flög på henne. Jag som känner honom så väl hann se hans reaktion i tid innan de hann börja slåss och stoppade det hela, men osäkerheten kommer ju krypandes. Tänk om han en dag får för sig att flyga på min tik?
Nu blev det väldigt långt men måste få diskutera detta. Är det fler som har erfarenhet av detta? Jag har ju som avsikt att kastrera honom "på riktigt" eftersom jag inte vill ha några oönskade valpar, men det här beteendet kan jag inte leva med. Är det vanligt att kastrerade hanar reagerar såhär? Går det att träna bort eller är det helt enkelt hormonerna som talar?