Han sover inte...

[Bebben]

Och jag håller på att bli tokig. För första gången i Sebastians 2 åriga liv, så sover han inte hela nätter. Det börjar bli en ohållbar situation, med hysterisk unge, frustrerad mamma och ilska hos båda.

Vad gör man egentligen, mer än att vara konsekvent och (försöka) hålla sig lugn?

Han somnar på kvällen, lugnt och fint. Sen vaknar han, och vaknar, och vaknar.. Och sen vägrar han helt sonika att somna om efter det.
Enda gången han sover ordentligt, är i våran säng. Jag vill dock inte ha honom där, för det är trångt och jag sover urkasst verkligen.

Jag kan inte se några tänder på väg upp, han verkar trygg i sitt rum som vanligt, han går på dagis samma tider som innan.. Ja, jag vet varken ut eller in nu.

Några tips?

 

[taccotad]

Sv: Han sover inte...

Vi har bara härdat ut. Varit tydliga med att det är NATT, mörkt i rummet, inte "flängt" runt en massa där inne utan gått in och lagt oss på madrassen bredvid hans säng. Det brukar räcka rätt bra med att han får hålla mig i handen eller att jag håller min hand på hans mage/rygg. Pratar inte en massa i onödan utan viskar lite tyst och lugnt om han är orolig.

Emil har hållt på så till och från sen han föddes, ett par månader sover han bra sen ett par sover han jättedåligt, ett par bra, ett par dåliga.

Visst är det jobbigt och man blir helt förstörd av att inte få sova, speciellt när man är van vid att sova relativt ostört.

 

[mino]

Sv: Han sover inte...

De ska tydligen ha nån sorts mardrömsperiod mellan 2 och 2,5 år. Det kanske är den han är i?

Det är verkligen a och o att man får sova annars blir man knäpp. Går det att ställa in en extrasäng eller madrass i ert rum så att ni kommer förbi den här perioden? Han kanske behöver er extra mycket just nu och allt går över snabbare om han får det. Min erfarenhet är att det går utmärkt att göra ett undantag mot rutiner och sen gå tillbaka. Jag tror inte att man behöver vara orolig för att undantagen från rutinerna måste bli bestående.

 

[Bebben]

Sv: Han sover inte...

Ja, förmodligen är han det. Han har aldrig ens sovit dåligt när han fått tänder förut, och enda sjukdomarna som får han att vakna är magsjuka.. Men nu vaknar han lätt uppemot 6-7 ggr per natt, och är superledsen om inte jag eller pappa är precis i hans närhet - konstant.

Vi har fått göra om en del av vardagsrummet till sovrum, eftersom Sebbe har det riktiga sovrummet, så plats för någonting extra finns inte alls tyvärr. Vår säng får plats med sisådär 5 cm tillgodo, resten är ute i vardagsrummet så att säga. Och det går han inte med på, har provat med vår extrasäng där..

I början somnade han om bara jag satt/låg bredvid honom, men nu gör han inte ens det. Han bara ligger och tittar hela tiden, trots att han är så trött att han knappt kan hålla sig vaken.
Efter 3 timmar av detta mitt i natten, så är jag så slutkörd att jag bara känner frustration och ilska, och har noll tålamod kvar.. Hemsk period det här! Han tar väl igen allting nu, som jag sluppit under hans 2 första år

 

[Sar]

Sv: Han sover inte...

Sover han något på dagen? Om så är det kanske dags att ändra på det. Mina 3-åringar sover fortfarande men jag vet flera 2-åringar som redan slutat då nattsömnen strulat.

 

[Lupin]

Sv: Han sover inte...

Ja, förmodligen är han det. Han har aldrig ens sovit dåligt när han fått tänder förut, och enda sjukdomarna som får han att vakna är magsjuka.. Men nu vaknar han lätt uppemot 6-7 ggr per natt, och är superledsen om inte jag eller pappa är precis i hans närhet - konstant.

Vi har fått göra om en del av vardagsrummet till sovrum, eftersom Sebbe har det riktiga sovrummet, så plats för någonting extra finns inte alls tyvärr. Vår säng får plats med sisådär 5 cm tillgodo, resten är ute i vardagsrummet så att säga. Och det går han inte med på, har provat med vår extrasäng där..

I början somnade han om bara jag satt/låg bredvid honom, men nu gör han inte ens det. Han bara ligger och tittar hela tiden, trots att han är så trött att han knappt kan hålla sig vaken.
Efter 3 timmar av detta mitt i natten, så är jag så slutkörd att jag bara känner frustration och ilska, och har noll tålamod kvar.. Hemsk period det här! Han tar väl igen allting nu, som jag sluppit under hans 2 första år

Jag förstår att det är jobbigt för dig och du har mina djupaste sympatier. Det är jättejobbigt att inte få sova. Skitjobbigt. Men, försök tänka på att det bara är en övergående fas! Det är kanske inte det lättaste att försöka tänka så, men tro mig det går över. Försök ha tålamod och tänk på att han inte menar något illa, han kan bara inte bättre än så här just nu, han behöver dig och pappa på ett annat sätt just NU den här perioden.

När han är 16 och inte kommer hem på nätterna kommer du att önska att han bara vara 2 och i sin spjälsäng igen... Alla åldrar har sin charm och sina plågor. Han gör det INTE med vilje eller för att plåga dig/er. Försök bita ihop och intala dig själv att det är en övergående fas och att du som vuxen klarar det här bättre än han.

Stödkramar!!!

Och sen så har Sar en mycket bra tanke. Ungefär i den här åldern börjar de behöva minska på dagsömnen, men det kan även vara olika från dag till dag. Och ofta behöver de mer fysisk utmattning dagtid, de orkar mer än man tror vg promenader och utevistelse på olika sätt där de får ta ut sig. Jag märker stor skillnad på min plutt (2 år 4 mån) om han fått härja ordentligt utomhus under dagen eller inte.

 

[Kickis]

Sv: Han sover inte...

Min dotter (strax över 2år) har kommit in i den där mardrömmsperioden. Hon skriker på natten och oftast är det nått om att de är spindlar i sängen.. Hon sover nästan alltid i våran säng så de är rätt lätt att trösta och hon somnar om. Men de är ju som sagt rätt trångt, men hon vill ju inte sova i sin säng i sitt rum och jag vill inte tvinga henne om hon drömmer mardrömmar, så vi skaffade en ready-bed, en luftmadrass med sovsäck i ett, för när barn ska sova över hos kompisar, som hon får sova på, på golvet nedanför våran säng.

 

[Bebben]

Sv: Han sover inte...

Ja, under dagen är det rätt lätt att tänka så. Att det bara är en fas, att jag är vuxen och ska klara av det osv.
Men, jag är inte frisk tyvärr. Jag mår riktigt dåligt av (ännu mer) för lite sömn, och får ännu mer fysiska problem samtidigt som psykiska känns av mycket mer.

Det är hemskt att känna så, det var därför jag bad om tips. Kanske finns något som kan underlätta liksom, utan att behöva ha honom hos oss hela nätterna - eftersom jag knappt kan sova då heller.

Han har slutat att sova på dagarna för det mesta, vissa dagar vill han dock vila i ca 30 min. Då har dagarna varit mer intensiva än andra, med mer utelek på dagis etc. Det verkar dock inte spela någon roll med nattsömnen tyvärr..

 

[Bebben]

Sv: Han sover inte...

För tillfället, när min 2 åring fortfarande är vaken eftersom han inte vill sova alls, så funderar jag på att ha honom hos mig. Jag ångrar mig dock på morgonen, efter mina 1-2 timmars sömn.. Himla dilemma. Hur jag än gör får jag inte sova!

Sen är jag mycket orolig/stressad över att han inte ska vilja sova i sin egen säng igen om han får vara hos oss nu. Jag står absolut inte ut med att ha honom sovandes bredvid mig i ett halvår eller så. Förmodligen inte ens längre än 3-4 veckor, innan jag går under av sömnbrist...

 

[Kalaspinglan]

Sv: Han sover inte...

Blir lite kortfattat, eftersom jag själv är på väg till bingen för att passa på att sova när mina små änglar sover...

Som du vet har ju Filip varit svår med sömnen, så jag vet precis vad du går igenom!!! Sömnbrist gör en gaaaaaaaaaaaaalen, minst sagt. Man börjar bete sig på ett sätt som man aldrig trodde man skulle göra. Hur som helst så har vi fått stöd av specialbvc och fått tips och stöd. Sedan en månad tillbaks fungerar det mycket bättre med Filips sömn.

Vad barnpsykologen sagt till oss är att det är viktigt att alltid ha samma rutiner kring läggning, samt när de vaknar på natten (dvs man gör likadant som på kvällen). Det hjälper dem att förstå att "nu är det sova som gäller". Detta har fungerat på Filip. Även om han varit ledsen och tramsat på natten har jag bara gått in, gett honom hans napp, sagt "god natt mammas älskling.. bla bla bla.. ses i morgon", och stängt dörren. Tidigare har jag ju försökt att trösta honom och ta upp honom, gett honom välling eller vad som helst... Det tog två nätter, sedan sov han hela nätter med denna teknik.

Nu har jag ingen aning om vad som gäller när barnet är större...

Måste sluta, skriver kanske mer i morgon om jag kommer på något av värde... Skickar ett helt gäng med styrkekramar! Skicka gärna pm om du vill ventilera. KRAM!!!

Tillägg: barnpsykologen hävdar att man absolut INTE ska ligga inne hos barnen eller ta med dem in till sitt eget rum. men som sagt, det är ju till barn i Filips ålder (20 månader)

 

[Lupin]

Sv: Han sover inte...

Ja, under dagen är det rätt lätt att tänka så. Att det bara är en fas, att jag är vuxen och ska klara av det osv.
Men, jag är inte frisk tyvärr. Jag mår riktigt dåligt av (ännu mer) för lite sömn, och får ännu mer fysiska problem samtidigt som psykiska känns av mycket mer.

Det är hemskt att känna så, det var därför jag bad om tips. Kanske finns något som kan underlätta liksom, utan att behöva ha honom hos oss hela nätterna - eftersom jag knappt kan sova då heller.

Han har slutat att sova på dagarna för det mesta, vissa dagar vill han dock vila i ca 30 min. Då har dagarna varit mer intensiva än andra, med mer utelek på dagis etc. Det verkar dock inte spela någon roll med nattsömnen tyvärr..

Jag vet hur du har det, med sjukdomarna, men försökte peppa dig i alla fall. Pappan då? Han borde väl vara ditt största stöd och kunna ge dig avlastning med sömnen, så att du inte går under?

Annars är kanske ett mer handfast tips att du lämnar sonen till någon annan någon natt då och då (farmor, mormor, annan resursperson??), så att du får sova ut någon natt i veckan under den här perioden.

 

[lingonben]

Sv: Han sover inte...

Stackare
Sömnbrist kan knäcka en totalt, BTDT. Precis som Lupin är mitt förslag pappan. Är han hemma hos er i veckorna? Kan inte han och sonen sova i samma säng, och du någon annanstans? Eller se till så att du får sova ifatt lite på morgonen iallafall? Det var det som räddade mig månad 4-6, när vår plutt var vaken mer än tio gånger per natt ungefär.

 

[Mammadutt]

Sv: Han sover inte...

Växtvärk? Utvecklingsfas? Sett tv just innan sänggående?

Om dottern vaknar kör vi med "Det är natt nu, godnatt"... Hon får INTE sova hos oss "utan anldening" vi tar henne i hand, ger henne vatten om hon är törstig, torr blöja om den är blöt sen (i tystnad) går vi till hennes rum.... "Det är natt, nu ska man sova, inte ens barnprogrammen är vakna"

Mitt enda tips är således att gå tillbaka till hans säng/rum så många ggr det krävs och göra samma rutin varje gång "natti natti" och kanske försöka varva ner utan massa intryck på kvällen innan första somningen? Kanske mental stimulans som man kör med överaktiva hundar så han är för trött mentalt för att kliva upp flera ggr/natt? Hjärngympa? (om han rör sig mkt fysiskt kanske det är träningsvärk?)

 

[oz_joj]

Sv: Han sover inte...

Han har slutat att sova på dagarna för det mesta, vissa dagar vill han dock vila i ca 30 min. Då har dagarna varit mer intensiva än andra, med mer utelek på dagis etc. Det verkar dock inte spela någon roll med nattsömnen tyvärr..

Vår son är 2 år 8 mån och har oftast sovit rätt bra, aldrig så dåligt som er tror jag. Men när jag var gravid (fick barn 2 i mars) någon gång i januari så började han att hoppa över dagsömnen (typiskt, för jag var så trött). Vi har aldrig haft dagis utan fortfarande f-dagar. Men jag märkte sen under en period när han så gott som slutat sova att han dels inte sov på dagen och dels somnade jättesent på kvällen. Konstigt nog blev det bättre när jag ibland lyckades få honom att sova på dagen (ibland genom att köra bil kring gamla sovtiden), då somnade han tidigare på kvällen också.

Sen efter en sån period så blev det ingen sömn dagtid men somnade bättre kvällarna.

Tja, detta hjälpte väl dig inte alls men inte vet jag, kanske ska ni försöka få honom att sova dagtid också.

 

[Bebben]

Sv: Han sover inte...

*Svarar alla*

Tack för alla tips och råd. Sebastian har, efter 3 mycket intensiva dagar för hans del, sovit bättre. Nu somnar han vid 22:30 ungefär, och vaknar mellan 07-07:30. Långt ifrån som förut, men jag slipper åtminstone att gå upp ett antal gånger varje natt.
Han får sova i max 30 min på dagis, och har fullt ös hela dagen. Jag vet inte varför, men han verkar behöva extremt mycket aktivering just nu. Får han sova längre än ca 30 min på dagen, så är det helkört direkt.. För bara någon vecka sen sov han gärna 2 timmar varje dag fortfarande, plus 12-14 timmar varje natt. Så har han sovit i hela sitt liv.

Jag hoppas att han med tiden kan förlänga sömnen ytterligare, eftersom han egentligen behöver mer än vad han får nu.

/ Bebben - fortfarande mycket trött

 

[mimmipigg]

Sv: Han sover inte...

Förmodligen kommer ni att kunna fasa ut dagsovandet under hösten och få en längre nattsömn.
Det är en jobbig period när de är mittemellan att orka och att inte orka hela dagar.