Han kan inte gå

Aningsfull

Trådstartare
Imorse när vi vaknade kunde hunden (hane, 22 månader) plötsligt inte resa sig upp. Han hade helt tappat kontrollen över sin bakdel.
Vi åkte direkt in till djursjukhus där han nu är inlagd för fortsatt utredning.
Han är kraftigt medtagen i allmäntillståndet, vill bara ligga ned, men visar ingen smärta varken i rygg eller nacke. Han verkar inte känna av sina tassar utan när man försöker ställa honom upp med stöd ställer han sig på ovansidan av tassen.
Han visar inga tecken på uttorkning. Blodprover är tagna och vi väntar på svar på dessa. Då han är så allmänpåverkad vågade inte veterinären sedera honom för röntgen just nu, utan planen är att detta görs senare i eftermiddag om han är piggare då. Han ligger nu med dropp och morfin för att se om smärtlindring gör någon skillnad.

Han har varit dålig i magen under veckan och ätit skonkost (kokt ris och fisk). Inga kräkningar, men lös avföring och mycket gaser. Avföringen har dock blivit bättre under veckan och han äter och dricker med god aptit.

Under timmarna på kliniken tyckte jag min se viss förbättring. Jag lyfte ut honom för att se om jag kunde få honom att kissa då han inte gjort ifrån sig sen igår kväll och då klarade han av att stå upp en kort stund utan stöd, så han är inte förlamad. Men kissa vill han inte göra.

Igår kväll var han precis som vanligt. Han travade på med raska steg under kvällsrastningen och försökte bjuda in till lek med den andra hunden. Han hoppade själv upp i sängen. Så det kom som en chock när jag vaknade tidigt imorse och han inte kunde resa sig upp. Han brukar alltid vara först upp ur sängen och ha bråttom ned för att äta.

Är det någon som varit med om något liknande? Jag bara grät hela vägen hem från kliniken och är utom mig av oro. Det verkade dessutom vara en kaotisk dag på djursjukhuset och den stackars veterinären sprang mellan olika undersökningsrum så under våra timmar där hann jag bara träffa veterinären i några minuter.
 
Hade en Borzoi som visade sig ha spondylos i nacken.
Han var likadan första gången han blev dålig.

Tappade kontrollen av bakdelen, dessutom krampade frambenen så att han drog upp först det ena mot bröstkorgen, sen det andra. Då ramlade han naturligtvis omkull.

Det satt i mindre än en dag. Senare i livet fick han känningar av sin spondylos ungefär 3-4 gånger om året, alltid vid extremt lågtryck (vävnaderna sväller och trycker på nerverna då). Då hade han ont, och fick kortison 3-4 dagar och sen var det bra igen.

Men han blev aldrig igen så dålig som vid första tillfället.
 
Tiden går verkligen sakta medan man väntar på att veterinären ska ringa upp. Även om jag förstår att dom har fullt upp idag och måste ta hand om alla andra sjuklingar känns det helt vedervärdigt att bara sitta här och vänta i ovisshet.
Jag hoppas på något slags mirakel. Att han bara ska ställa sig upp och gå som om ingenting har hänt men jag vet inte om jag vågar hoppas på det.
Spondylos hade varit en mardröm. :( Han är ju min agilityhund, en sån där galen typ som vill springa flera mil varje dag med enormt behov av att röra på sig. Jag dör om det visar sig vara något som påverkar hans framtid som aktiv hund. :(
 
Men gud så hemskt! Är det den vackra hunden från alla dina träningsbilder?

Ja, min vackra vackra pojke. :( Den här bilden togs i förrgår men just nu känns det som en evighet sen. :(

13320565_10153674047973030_960872570920984038_o.jpg
 
Någonstans hoppas jag att det är hans dåliga mage som lett till dom andra problemen. En dålig mage borde dropp fungera susen på. Men då borde han ju visa tecken på vätskebrist och det kunde inte veterinären se några tecken på dessvärre.
Och svaren på blodproven verkar dröja för jag har fortfarande inte hört något om dom. :(
 
Jag vet inte vad jag ska säga för att göra något bättre (i @Kakis tråd heller), det kan jag ju inte, men jag vet hur ni känner och jag håller verkligen, verkligen alla tummar ihop med er båda! :(
 
Imorse när vi vaknade kunde hunden (hane, 22 månader) plötsligt inte resa sig upp. Han hade helt tappat kontrollen över sin bakdel.
Vi åkte direkt in till djursjukhus där han nu är inlagd för fortsatt utredning.
Han är kraftigt medtagen i allmäntillståndet, vill bara ligga ned, men visar ingen smärta varken i rygg eller nacke. Han verkar inte känna av sina tassar utan när man försöker ställa honom upp med stöd ställer han sig på ovansidan av tassen.
Han visar inga tecken på uttorkning. Blodprover är tagna och vi väntar på svar på dessa. Då han är så allmänpåverkad vågade inte veterinären sedera honom för röntgen just nu, utan planen är att detta görs senare i eftermiddag om han är piggare då. Han ligger nu med dropp och morfin för att se om smärtlindring gör någon skillnad.

Han har varit dålig i magen under veckan och ätit skonkost (kokt ris och fisk). Inga kräkningar, men lös avföring och mycket gaser. Avföringen har dock blivit bättre under veckan och han äter och dricker med god aptit.

Under timmarna på kliniken tyckte jag min se viss förbättring. Jag lyfte ut honom för att se om jag kunde få honom att kissa då han inte gjort ifrån sig sen igår kväll och då klarade han av att stå upp en kort stund utan stöd, så han är inte förlamad. Men kissa vill han inte göra.

Igår kväll var han precis som vanligt. Han travade på med raska steg under kvällsrastningen och försökte bjuda in till lek med den andra hunden. Han hoppade själv upp i sängen. Så det kom som en chock när jag vaknade tidigt imorse och han inte kunde resa sig upp. Han brukar alltid vara först upp ur sängen och ha bråttom ned för att äta.

Är det någon som varit med om något liknande? Jag bara grät hela vägen hem från kliniken och är utom mig av oro. Det verkade dessutom vara en kaotisk dag på djursjukhuset och den stackars veterinären sprang mellan olika undersökningsrum så under våra timmar där hann jag bara träffa veterinären i några minuter.


Otäckt... Hoppas veterinären hittar vad som felar snarast!
 
Veterinären förberedde mig i alla fall på att dom är begränsade i vad dom kan göra här uppe och att det kan vara så att jag måste åka ner till Strömsholm. Blir en enkel resa på 90 mil men det är det värt. Fy fasen vad jag älskar den där hunden. Det här förstör mig.
 
Tänker direkt på magont. Det kan hända att en hund med dålig mage kan blir så pass påverkad att bakdelen vinglar eller lägger typ av helt - det brukar släppa så fort magen lugnar sig och mår bättre. Vet om några hundar där det blivit så på.

Nu läste jag visst för fort och vände på saker i min skalle att han blev dålig och inte kunde gå och sen blev bättre igen för att sedan vända tillbaka till dålig. Därför tänkte jag på magen. Håller nu tummen att det inte är något allvarligt:heart
 
Imorse när vi vaknade kunde hunden (hane, 22 månader) plötsligt inte resa sig upp. Han hade helt tappat kontrollen över sin bakdel.
Vi åkte direkt in till djursjukhus där han nu är inlagd för fortsatt utredning.
Han är kraftigt medtagen i allmäntillståndet, vill bara ligga ned, men visar ingen smärta varken i rygg eller nacke. Han verkar inte känna av sina tassar utan när man försöker ställa honom upp med stöd ställer han sig på ovansidan av tassen.
Han visar inga tecken på uttorkning. Blodprover är tagna och vi väntar på svar på dessa. Då han är så allmänpåverkad vågade inte veterinären sedera honom för röntgen just nu, utan planen är att detta görs senare i eftermiddag om han är piggare då. Han ligger nu med dropp och morfin för att se om smärtlindring gör någon skillnad.

Han har varit dålig i magen under veckan och ätit skonkost (kokt ris och fisk). Inga kräkningar, men lös avföring och mycket gaser. Avföringen har dock blivit bättre under veckan och han äter och dricker med god aptit.

Under timmarna på kliniken tyckte jag min se viss förbättring. Jag lyfte ut honom för att se om jag kunde få honom att kissa då han inte gjort ifrån sig sen igår kväll och då klarade han av att stå upp en kort stund utan stöd, så han är inte förlamad. Men kissa vill han inte göra.

Igår kväll var han precis som vanligt. Han travade på med raska steg under kvällsrastningen och försökte bjuda in till lek med den andra hunden. Han hoppade själv upp i sängen. Så det kom som en chock när jag vaknade tidigt imorse och han inte kunde resa sig upp. Han brukar alltid vara först upp ur sängen och ha bråttom ned för att äta.

Är det någon som varit med om något liknande? Jag bara grät hela vägen hem från kliniken och är utom mig av oro. Det verkade dessutom vara en kaotisk dag på djursjukhuset och den stackars veterinären sprang mellan olika undersökningsrum så under våra timmar där hann jag bara träffa veterinären i några minuter.


Har haft en hund med liknande symptom, den hade spondylos och diskbråck.
 
Nu har veterinären ringt. Vissa saker kunde tydligen uteslutas för hans blodprover var kanonfina, där fanns ingenting att anmärka på. Han visar inga tecken på infektion.
Han blir kvar över natten på dropp och smärtstillande så ringer dom mig igen imorgon på morgonen för att prata mer om hur vi ska gå vidare.

Jag hoppas att det hänger ihop med magen ändå. Min magkänsla säger det, även om inte veterinären tror på det. Men förhoppningsvis är jag klokare imorgon.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Åter igen en fråga om hundhälsa. Bruce har betett sig lite märkligt senaste dagarna. Igår var vi på uteservering och han brukar ligga...
Svar
5
· Visningar
1 404
Senast: Monstermom
·
Övr. Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
9 616
Senast: AlmostEasy
·
Hundhälsa Min 4 åriga tik har börjat kissa inne nattetid helt plötsligt. Jag skulle behöva lite råd och inputs för nu har idéerna tagit slut på...
Svar
7
· Visningar
11 778
Senast: Nominous
·
Hundhälsa Det började med att han inte ville äta förra söndagen, sen pep han till när jag lyfte upp honom i bilen men det är bara småsaker man...
7 8 9
Svar
168
· Visningar
12 459
Senast: tuaphua
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Budget
  • Vad gör vi? Del CCVI
  • Min man är död

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp